I uppsatsen redovisas en studie som gjorts om ett multiplikationsprojekt, som går under namnet Multiplikationsklubben, vilket genomförs av lärare på två skolor i Mellansverige. Projektet syftar till en större måluppfyllelse i matematik genom en bättre automatiserad multiplikationstabell hos eleverna i grundskolans tidiga år. I studien granskas bakgrund, motiv och mål med Multiplikationsklubben. Elevers och lärares olika uppfattningar om multiplikation och tabellkunskaper samt syn på vad multiplikation innebär jämförs med de uppfattningar som olika forskare uttrycker i litteraturen. Genom intervjuer med två lärare och tolv elever på en av skolorna som deltar i Multiplikationsklubben analyseras projektet mot bakgrund av forskning i ämnet.

Vi har i denna studie undersökt om estetiska arbetsmetoder fungerar som ett sätt att främja socialisation och integration samt stärka självkänsla och identitet. Som en teoretisk bakgrund har vi skrivit om vad olika forskare och lärare samt läroplanerna anser om estetiska arbetsmetoder och vilka effekter dessa har för människor. Vi har därefter tagit upp ämnena socialisation och identitet ur olika synvinklar. I resultatdelen har vi beskrivit några olika projekt som arbetar med estetiska arbetsmetoder för människor med rötter i andra länder och kulturer. Förutom att studera litteratur har vi genomfört observationer och intervjuer på några olika projekt och föreningar som arbetar med integration på olika sätt.

I 1 Korintierbrevet finns två ofta diskuterade avsnitt som med speciellt fokus på kvinnorna talar om ordningen vid kristna sammankomster: 11:2-16 och 14:34-36. Denna uppsats gör en analys av dessa texter och deras behandling i den vetenskapliga litteraturen. Hur ska man förhålla sig till att kompetenta forskare kommer till rakt motsatta slutsatser? Är det fel i argumentationen, i premisserna, eller saknar vi helt enkelt tillräcklig kunskap? Går det att skilja på vad som är omstritt av exegetiska respektive teologiska skäl?Slutsatsen är att bland tre typer av argumentation som förekommer i litteraturen, som jag kallar den värderande, den datainsamlande respektive den konstruktiva, har forskningen en olycklig slagsida mot den första typen. Alltför mycket har skrivits utan att tillföra något av varken fakta eller ideer - man refererar bara till tidigare forskning och väger olika uppfattningar mot varandra.

De senaste årens skandaler gällande enorma bonusar och fallskärmar till företagsledningar har orsakat ramaskri bland allmänheten. Detta har lett till mer forskning kring företagsstyrning och kompensationsstrukturer,där forskare ställer sig frågorna; Vad är det bästa incitamentsystemet? Hur motiverar man en verkställande direktör att arbeta i aktieägarnas intresse, samt hur påverkar olika incitament företagens risktagande? Detta är alltsåett mycket omdiskuterat ämnemed många olika åsikter, och där det inte finns ett allmänt vedertaget svar på dessa frågor. De vanligaste påståendena är att aktier som incitament får ledningen att minska sin riskexponering och därmed öka de utförda hedgingaktiviteterna, medan ett optionsinnehav får dessaatt vilja öka risken företagetutsätts för.Det finns också forskare som påstår att finansiella incitament inte har någon inverkan på ledningens val av hedgingintensitet, och att detta styrs av andra faktorer inom ett företags struktur. Av dessa skiljaktigheter fann vi ett intresse att studera hur dessa variabler ser ut inom en branch som är väldigt utsatt för risker, och där hedging anses vara av extra stor vikt, nämligen oljebranchen.I denna studie har vi därför valt att undersöka 51 företag verksamma inom oljeindustrin och som alla är registrerade på den amerikanska börsen.

Problem:Det finns flera teorier kring olika utdelningsstrategier. Vad forskare inte är eniga om är huruvida företagsledningar använder utdelningsförändringar för att minska informationsasymmetrin mellan ledningen och ägarna genom att informera något om företagets framtida vinst, och i så fall vad dessa signaler säger. Syfte:Studiens syfte är att undersöka huruvida det finns något samband mellan svenska företags utdelningsförändringar och framtida icke-förväntade vinster. Metod:Via trendlinjeskattning beräknar vi företagens förväntade vinster ett och två år efter det att de förändrar sin utdelning. Den faktiska vinsten för respektive år jämförs med den framräknade förväntade.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur framtidsbeskrivningen ser ut i böcker om journalistik. Blandannat ställs frågor kring hur framtidsbeskrivningen ser ut, vilka hot och möjligheter som finns samtvilka kärnvärden som lyfts fram i diskursen. Eventuella motsättningar inom diskursen kartläggsockså.Uppsatsen använder sig av diskursanalys som metod för att frilägga de element som nämnts ovan.Diskursen antas vara en specifik sådan som rör just ?journalistikens framtid?.Materialet som undersökts är fyra böcker som främst riktar sig till journalister, forskare ijournalistik eller studenter i journalistik.I den aktuell litteraturen kan man identifiera tre teman i diskursen:1) Man upplever att det kommer ske en grundläggande förändring av journalistiken och helamediesystemet.2) Det finns en ovilja och osäkerhet när det gäller att göra prognoser eller tydliga uttalandenom hur framtidens journalistik kommer se ut.3) Man identifierar ett antal hot mot journalistiken i framtiden, men också ett antal möjligheter.Dessa hot, och möjligheter, är ofta kopplade till den tekniska utvecklingen.I den efterföljande diskussionen förs det fram ett antal olika möjliga förklaringar till varför dessateman dominerar diskursen Några förklaringar kan vara: positionering av journalister i förhållandetill en uppfattat hotande framtid, en ovilja att gissa om en framtid som upplevs som mycket osäkeroch att de senaste årens förändringar för första gången inneburit ekonomiska hot mot journalisterna..

Fonder och fondsparande är något som berör nästan alla svenskar. Fondavgifterna som banker och andra fondinstitut tar ut för att förvalta kundernas pengar varierar dock stort. Forskare och debattörer har ifrågasatt huruvida de högre avgifterna som aktivt förvaltade fonder tar ut jämfört med de passivt förvaltade dito verkligen är motiverade då de inte anses ge något mervärde tillbaks till sina sparare. Syftet med det här arbetet är därför att undersöka huruvida de höga avgifterna som aktivt förvaltade fonder tar ut är motiverade eller om en sparare istället bör välja de billigare indexfonderna. För att kunna svara på syftet gjordes ett urval av tretton aktivt förvaltade fonder.

Människan har tämjt och fött upp fåglar i 4000 år för att kunna äta deras kött. Idag förtärs broilerkyckling i hela världen och den har blivit ett lättillgängligt livsmedel. Konsumtionen av kyckling ökar och broilerkycklingens kött blir ett allt mer populärare matval. Forskare och producenter försöker upprätthålla den uppåtgående trenden och har därigenom utvecklat fodret, till exempel fiberrikt foder, för att kunna öka produktionen.Syftet med denna uppsats är att undersöka om fiberrikt foder för broilerkyckling kan effektivisera dess tillväxt och därmed öka produktionen så att efterfrågan kan tillgodoses.För att undersöka hur fiberrikt foder påverkar broilerkycklingens tillväxt har en litteraturstudie gjorts. Denna studie visar att det har pågått forskning inom detta ämne sedan 1950-talet.

Projektering i byggbranschen är tids- och resurskrävande och ofta ställs projektörer inför uppgiften att utforma samma lösning i flera olika projekt. Det är vanligt att kopiera och anpassa ritningsunderlaget mellan olika projekt om lösningarna är likartade. Idag har många byggföretag utvecklat egna standarder för ett mer produktorienterat och modulariserat byggande, speciellt inom bostadsbyggandet. Många forskare anser att ett produktfokuserade arbetssätt kan effektivisera byggandet.För att undersöka om det är möjligt att också standardisera lösningar för infrastrukturprojekt genomfördes en fallstudie med syfte att utveckla en konfigurator som skall kunna producera specifikationer för utformning av cirkulationsplatser.Genom den enkätundersökning som genomfördes kunde slutsatser dras om vilka typer av cirkulationsplatser som var de vanligaste att projekteras vid Tyréns. I Vägor och Gators utformning, som ges ut av Trafikverket på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting, undersöktes parametrarna som bestämmer utformningen av cirkulationsplatser.

Syftet med uppsatsen är att undersöka sambandet mellan ägarstrukturen och öppenheten vad gäller incitamentsprogram.Studien är genomförd som en kvantitativ undersökning av företagens redovisning av optionsprogram. Femtio årsredovisningar har granskats, resultatet presenteras i diagramform, sekundärdata är insamlat från forskningsartiklar. Uppsatsen grundas på ett teoretiskt ramverk kring reglering av redovisning. Vi har utgått ifrån en regleringsmodell av Streeck och Schmitter, vilken senare vidareutvecklats av bl. a.

Den här uppsatsen har behandlat de hälsingska bonaderna, Skogbonaden och Överhogdalsbonaderna och deras rika bildvärld. Dessa bonaders tillverkningstid infaller vid kristendomens inträde och begynnande etablering i Norden. Jag har frågat mig om det går att se någon religiös kontinuitet i bonadernas bilder, och har därför studerat dem i ett syfte att söka se spår av anpassningsfenomen såsom ackulturation och synkretism i mötet mellan den fornskandinaviska religionen och kristendomen.Olika forskare ger olika betydelse åt begreppen ackulturation och synkretism. Här har jag valt att arbeta med Anders Hultgårds begrepp där ackulturation avser anpassningsfenomen och inflytande som inte påverkar de centrala delarna av en religion och synkretism avser mer djupgående förändringar som kan ske i ett religionsmöte. Jag gör detta genom att visa exempel på integrering i ett ofta försummat material i kristnandeprocessen från min egen hemtrakt, Hälsingland.

Utvecklingen under de senaste decennierna visar att färre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och många har svårt att se meningen med innehållet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte är naturvetenskapen i sig som eleverna avfärdar utan att det mer handlar om hur innehållet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar många ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och ställer bland annat frågor till olika medier där forskare bemöter och svarar på allmänhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjälp av innehållsanalys. Urvalet är hämtat från två populärvetenskapliga tidskrifter med omfattning av 1492 antal frågor.

Detta arbete syftar till att få ökad kunskap om hur lärare beskriver att de arbetar för att möta andraspråkselever i deras språkutveckling samt vilka stödstrukturer lärarna beskriver att de använder i utvecklingen av elevernas skolspråk. Jag anser att det är viktigt område att belysa då forskare anser att skolspråket är en bidragande faktor till att andraspråkselever som grupp, presterar sämre än enspråkiga elever i den svenska skolan. I min undersökning har jag använt mig av den kvalitativa intervjun som metod och intervjuat sex verksamma lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Resultatet av empirin visar att lärarna ansåg att avsaknaden av den språkliga basen utgjorde ett hinder för andraspråkseleverna i utvecklingen av skolspråket, vilket bidrog till att lärarna insåg vikten av att arbeta med att utvidga basen, parallellt med skolspråket. Resultatet visade vidare att informanterna använde sig utav olika stödstrategier som enligt informanterna utvecklar andraspråkselevernas skolspråk.

Syftet med arbetet är att få förståelse för skånska barns dialektväxling i lek ifrån deras egna skånska dialekt till rikssvenskan. Vår teoretiska utgångspunkt finner vi i kodväxlingen, en social och språklig företeelse bland flerspråkiga. Kodväxling kan studeras på olika sätt men vi har valt att se den ur ett interaktionistiskt perspektiv, dvs. vi ser på interaktionen mellan talarna. I arbetet försöker begreppen kodväxling/dialektväxling definieras men även skillnader på språk/dialekt då forskare har olika synpunkter på vad språk respektive dialekt är.

Delirium är ett vanligt tillstånd på intensivvårdsavdelningen (IVA) och forskning visar attpatienter som drabbas av delirium har högre mortalitet, längre vårdtider på sjukhus och sänktlivskvalitet lång tid efter vårdtiden. Det finns olika former av delirium: hyperaktivt,hypoaktivt och blandformer. Den vanligaste formen, hypoaktivt delirium, är lätt att feltolkasom översedering eller depression. Att använda sig av bedömningsinstrument kan göra attdelirium upptäcks tidigare och att patienten snabbare får adekvat vård, vilket kan lindraförloppet. Det har utvecklats olika instrument för att bedöma om patienterna har delirium.Syftet med denna studie var att undersöka om användandet av CAM-ICU (ConfusionAssessment Method for Intensive Care Unit - ett bedömningsinstrument av delirium) är ettanvändbart mätinstrument för sjuksköterskan att upptäcka delirium hos patienter som vårdaspå IVA.