Sökresultat:
1794 Uppsatser om Läraren som forskare - Sida 45 av 120
Relationsmarknadsföringens möjligheter och hinder : - En studie frÄn en inköpares perspektiv
Relationer mellan ko?pare och leveranto?ren har funnits lika la?nge som det funnits handel. Relationsmarknadsfo?ring beskrivs idag som viktig fo?r fo?retag da? strategin anses hja?lpa leveranto?rer i dess stra?van efter lo?nsamma kunder. Vissa forskare beskriver dock relationsmarknadsfo?ringens effektivitet som la?g och menar att andra faktorer a?r betydligt viktigare da? en kund ska va?lja leveranto?r.Syftet med denna studie a?r att utforska hur effektiv relationsmarknadsfo?ring a?r i en leveranto?rs stra?van att o?ka inta?kter och etablera kundrelationer.Vilka faktorer pa?verkar en ko?pbeslutprocess vid inko?parens val av leveranto?rer? Hur stor roll har relationskapandet vid en inko?pares val av leveranto?r?Sex semi- strukturerade intervjuer, da?r inko?pare var respondenter, la?g till grund fo?r det empiriska materialet i studien.
Beslutsprocess vid företagsförvÀrv : Att beakta vid komplexa situationer
Syfte: Syftet med studien Àr att med utgÄngspunkt frÄn vÄr empiriska undersökning bidra till att utveckla teoretiska modeller med avseende pÄ beslutsprocessen. Metod: Denna studie har utgÄtt ifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har mött teori och praktik iterativt dÄ abduktion har anvÀnts. En kvalitativ ansats utformad som en fallstudie dÀr fyra anonyma företag har intervjuats med en semi-strukturerad intervjuguide. Teori: En normativ och en deskriptiv beslutsteori beskrivs för att utgöra en grund i hur en beslutsfattare kan tÀnka. Sedan presenteras den problematiken som finns gÀllande skillnader mellan teori och praktik som forskare har lyft fram. Teori angÄende företagsförvÀrv presenteras och dÀrtill en förvÀrvsmodell för hur företag kan gÄ tillvÀga vid detta utförande.  Slutsats: Syftet med studien Àr att utveckla teoretiska modeller och studien har pÄvisat att det Àr viktigt att beakta de mÀnskiga faktorerna.
MOBBNING strategier, metoder och ÄtgÀrder
Jag har med denna uppsats berört nÄgra frÄgor och arbetssÀtt om mobbning. Mitt syfte har varit att undersöka hur personalen pÄ en sydsvensk skola definierar, hanterar och förebygger mobbning. I uppsatsen har jag intervjuat fyra olika personer frÄn en och samma skola, varav tre Àr pedagoger och en Àr kurator. Jag har försökt göra sÄ likartade intervjuer som möjligt, för att ge varje respondent samma förutsÀttningar. Jag har anvÀnt mig av litteratur inom Àmnet för att kunna jÀmföra respondenternas svar med erkÀnda forskares teorier.
Alla barn Àr vÄra barn : om vÀgen till skolan för alla
Tanken om den inkluderande skolan har under en lÀngre tid debatterats livligt av forskare frÄn olika vetenskapliga discipliner. Det som i huvudsak har diskuterats Àr om, och i sÄ fall varför, alla elever skall undervisas tillsammans eller inte. MÀrkligt nog har frÄgan om hur en inkluderande skola kan uppnÄs inte alls fÄtt samma uppmÀrksamhet. Syftet med den hÀr studien Àr att öka kunskapen om och förstÄelsen för hur ?den inkluderande skolan? kan skapas och hur personal, elever och förÀldrar upplever en skola som strÀvar efter att bli fullstÀndigt inkluderande.
Barns kommunikation i den fria leken
Examensarbetet tar sin utgÄngspunkt i att fÄ syn pÄ om det finns en skillnad gÀllande hur barns kommunikation i den fria leken i en inne- respektive utemiljö. Metoderna som vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa och beskrivande observationer, videofilmning och intervjuer med pedagoger. Vi har valt att belysa teoridelen utifrÄn olika forskare som studerat barns kommunikation och lekbeteende, sÄsom exempelvis Knutsdotter Oloffson och Granberg. Resultatet tyder pÄ att barn anvÀnder sig av olika kommunikationssÀtt i ute- och innemiljö. I observationerna framkom att pojkarna anvÀnde sig mest av lÀten och ljudeffekter nÀr de vistades i utemiljön, medan flickorna anvÀnde sig av ett mer verbalt sprÄk.
Christiania ? en studie av omrÄdets vÀrden som alternativt samhÀlle
Fristaden Christiania, centralt belÀgen i Danmarks huvudstad Köpenhamn, uppkom Är 1971. Det tidigare militÀromrÄdet, som dÄ var övergivet och omslutet av
ett plank, ockuperades av ett antal personer. Under det första Äret flyttade cirka 200-300 mÀnniskor in i omrÄdet. Under sin existens har Christiania varit omdebatterat
och Àr idag en internationellt kÀnd företeelse som sjÀlvstyrande fristad.
Christiania har engagerat sÄvÀl sina invÄnare som forskare och politiker. Syftet med arbetet Àr att utifrÄn fristaden Christiania undersöka och beskriva kulturella vÀrden i ett alternativt samhÀlle.
Datalagring och skyddet för den personliga integriteten : En analys av EU-domstolens ogiltigförklarande av datalagringsdirektivet samt konsekvenserna för svensk datalagringslagstiftning
Detta arbete utgör en första del av ett forskningsprojekt vars intentioner Àr att synliggöra och öka kunskapen om SFI (svenska för invandrare) och SVA (svenska som andrasprÄk). Studien Àr kopplad till min egen arbetsplats. Intentionen med detta projekt Àr att beskriva och analysera bÄde process och innehÄll i en gemensam kunskapsutveckling i en forskningscirkel.Projektet fokuserar i första hand pÄ kulturmöten, livsÄskÄdning och livsfrÄgeperspektiv samt olika livssituationer. Dessa betraktas huvudsakligen utifrÄn de medverkande lÀrarnas perspektiv. Detta medför att invandrarelevernas uppfattning och upplevelser i berörda aspekter inte berörs direkt i detta projekt.
Den fria leken i förskolan : med fokus pÄ pedagogers roll vid lek
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger agerar under den fria leken. Med denna studie vill vi se hur dessa ger barnen utrymme och material för att den fria leken ska skapas och utvecklas. Studien har baserats pÄ intervjuer och observationer pÄ tvÄ förskoleavdelningar pÄ en förskola i mellersta Sverige. Resultatet som framkom efter bearbetningen av det insamlade materialet var att pedagoger ofta anvÀnder sig av en lekledarroll eller nÀrgranskarroll för att ta sig in i leken. Resultatet visade Àven att barns lek behöver en vuxen som kan nÀrvara och stödja bÄde leken och lekens deltagare.
PÄverkar kolhydratdryck basketspelarens precision?
Bakgrund: Ett flertal studier tycks visa pÄ att kolhydratdryck under trÀning fördröjer tröttheten och mÄnga forskare hÀvdar att en kolhydrat- dryck kan öka prestationsförmÄgan. Det finns dÀremot fÄ studier som har utvÀrderat om kolhydratdryck pÄverkar precisionen, endast Burke och Ekbloms studie frÄn 1984 pÄ tennisspelare har berört denna aspekt. Syftet med studien var att utvÀrdera huruvida dryck med kolhydrater pÄverkar en basketspelares precision jÀmfört med en dryck utan kolhydrater. Metod: En ABA?randomiserad, kontrollerad studie med cross over-design under tvÄ helt vanliga trÀningstillfÀllen utfördes.
Förtroendets fördelar och förutsÀttningar : Vikten av ett gott förhÄllningssÀtt till kriminella ur ett polisperspektiv
Denna rapport syftar till att finna vilka fördelar som finns med ett gott bemötande frÄn polisens sida, mot kriminella. Rapporten ska sÄledes motivera till ett bÀttre förhÄllningssÀtt mellan polis och kriminella. Som polisstuderande har jag funnit att det finns problem i relationen mellan poliser och kriminella. Dessa problem torde vara missgynnande för bÄda sidor. Stor vikt har i rapporten lagts pÄ vilka faktorer som Àr viktiga vid arbetet att skapa förtroende.
FörestÀllningar om chefskap pÄ ett kunskapsföretag - en studie i bankvÀrlden
Problem: PÄ grund av stora pensionsavgÄngar kommer det inom de nÀrmsta Ären att behövas ett stort antal chefer. Forskare och praktiker har emellertid uppmÀrksammat att unga mÀnniskor i mindre utstrÀckning verkar vilja ta över denna roll. PÄ bankföretaget Nordea har likvÀl detta problem uppmÀrksammats. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera ungas förestÀllningar om chefskap ur ett organisationskulturellt perspektiv. Metod: Uppsatsen baseras pÄ kvalitativa intervjuer i kombination med en observation pÄ ett utvalt fallföretag.
Dyslexi hos grundskoleelever
Med detta arbete har jag försökt skapa förstÄelse för vad dyslexi innebÀr. För att fÄ ett brett perspektiv pÄ arbetet har jag utgÄtt dels ifrÄn olika forskningsteorier, dels ifrÄn intervjuer med speciallÀrare och dyslektiker. Jag har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur definierar man dyslexi? Hur yttrar sig dyslexi i praktiken? Varför har en dyslektiker svÄrare att lÀsa och skriva Àn andra? Hur kan man hjÀlpa dyslektiska elever i skolan? Vilka lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder kan man anvÀnda sig av? Vilka hjÀlpmedel finns för dyslektiker? Hur arbetar Förbundet mot lÀs- och skrivsvÄrigheter, FMLS? Hur ser den aktuella dyslexiforskningen ut? Jag har funnit att dyslexi Àr en medfödd defekt i hjÀrnan, men att man kan göra mycket i skolan för att underlÀtta för dessa elever. De kan t ex fÄ hjÀlp genom bandspelare, datorer och muntliga prov.
"KÀndisarna fÄr ju bÄde kÀrlek och de har ingen brist pÄ pengar" : En undersökning av sprÄkfel i gymnasielevers uppsatser samt gymnasielÀrares syn pÄ skrivundervisning
Syftet med undersökningen Àr att undersöka de vanligaste sprÄkfelen, pÄ ord- och meningsnivÄ, i gymnasieelevers uppsatser samt att belysa nÄgra svensklÀrares tankar kring skrivundervisning.Skrivundervisningen i skolan har gÄtt frÄn att vara formalistisk till att bli mer och mer funktionalistisk. Genrepedagogik och en processinriktad skrivundervisning Àr enligt mÄnga forskare viktigt för att utveckla elevers skrivande och förbereda dem pÄ kommande arbetsliv och högre studier. Samtidigt förs en diskussion kring det ökade internetanvÀndandets inverkan pÄ ungdomars skriftsprÄk.Som underlag till undersökningen ligger 23 uppsatser skrivna av gymnasieelever under det Nationella provet i Svenska B ht 2007. Uppsatserna har rÀttats och undersökts med syfte att plocka ut de vanligast förekommande sprÄkliga felen. Utöver detta har tre svensklÀrare intervjuats gÀllande deras Äsikter kring, och sÀtt att arbeta med, skrivundervisning.Resultatet visar att de vanligaste felen i elevernas uppsatser Àr satsradningar, ofullstÀndiga satser samt sÀrskrivning av ord.LÀrarna arbetar till viss del med en processinriktad skrivundervisning med responsgrupper.
Vilka Àr de viktigaste parametrarna i ettprovrum för att kunna pÄverkakonsumenterna till ett köpbeslut?
Flertalet av dagens klÀdesbutiker inom detaljhandeln har provrum, som enligt mÄngakonsumenter, brister i sin utformning. Det som diskuteras frekvent Àr hur konsumenterskroppar exponeras pÄ ett sÀtt som synliggör allt till överdrift, hur temperaturen Àr obehagligthög, att man inte har tillrÀckligt med avlastningsytor för att hÀnga av sina klÀder pÄ etcetera.Författaren till boken Why we buy menar att mÄnga av dagens butiker har missuppfattat hurvi vill uppleva oss sjÀlva och vÄr tid i provrummen, att butikerna ofta glömmer hur viktigadessa Àr för konsumenters beslutsfattande, eftersom det Àr i detta utrymme som mÄnga avkonsumenterna fattar det slutgiltiga beslutet om köp kontra inte köp.1Denna uppsats problemformulering Àr att ta reda pÄ vilka viktiga faktorer som styrkonsumenterna till att ta ett köpbeslut i provrummet. Syftet med uppsatsen Àr att genom olikaundersökningar och relevant teori ta reda pÄ de parametrar i provrummet som fÄr konsumenteratt besluta sig för ett köp. Genom undersökningarna kommer vi underfund med vilka olikaattityder och Äsikter konsumenter idag har om dagens provrum, vilket leder till en bÀttre bildav hur ett provrum ska vara utformat för att leda dem till ett positivt köpbeslut.Kapitlet som tar upp den teori som vi menar Àr relevant för uppsatsens problemformuleringoch syfte, ger lÀsaren en inblick i hur konsumenters beslut kan bero pÄ olika faktorer i derasliv och vad som kan ligga bakom deras beslut. Det presenterar Àven vilken roll provrummethar i konsumenters beslutsprocess, samt hur man kan tillÀmpa en marknadsföring baserad pÄvÄra sinnen för att pÄverka konsumenter.
Ăr kapitalstruktur branschspecifikt? : En studie om kapitalstrukturen i olika branscher pa? den svenska marknaden
Spelar finansiering roll och hur bo?r fo?rdelningen mellan eget kapital och skulder se ut? Kapitalstruktur har studerats i ma?nga a?rs tid och forskare har fo?rso?kt finna de faktorer som kan pa?verka kapitalstruktur och om skuldsa?ttningsgraden pa?visar samband mellan olika betydande variabler.Syftet med denna studie a?r att underso?ka kapitalstrukturen hos fo?retag inom olika branscher i avseende pa? skuldsa?ttningsgrad, tillva?xt, fo?retagsstorlek och fo?retagsa?lder.Underso?kningen a?r genomfo?rd utifra?n en kvantitativ ansats som omfattar 50 fo?retag pa? NASDAQ OMX Stockholm. Korrelation- samt regressionsanalyser genomfo?rdes fo?r att underso?ka sambandet mellan fo?retagsstorlek, fo?retagsa?lder samt tillva?xttakt som oberoende variabler och skuldsa?ttningsgrad som beroende variabel.Studien har visat att fo?retagsa?lder a?r en branschspecifik variabel som pa?verkar skuldsa?ttningsgraden pa? olika sa?tt beroende pa? bransch. Samtidigt som fo?retagsstorlek och tillva?xttakt har visat sig vara icke branschspecifika variabler.