Trots att det har gått snart 30 år sedan Brasiliens militärdiktatur ersattes av en demokratiskt vald regim är det flera forskare som har kommit att ifrågasätta landets faktiska grad av demokrati ? framförallt i Rio de Janeiros favelas, informella bosättningar. Favelan har under senare årtionden kommit att bli synonymt med; parallell stat under kriminella gängs dominans, extremvåld och en stigmatiserad folkgrupp. Statens många försök i att krossa gängverksamheten har visat sig mindre framgångsrika, men år 2008 introducerar säkerhetssekretariatet en ny polisiär strategi för favelan ? först pacificering och sedan implementering av fredsbevarande polisenheter, s.k.

Textanalys och textsamtal är två begrepp som varit uppe på tapeten ett bra tag i såväl forsknings- som skolvärlden. I den senaste ämnesplanen för gymnasiet från 2011 skrivs begreppen fram som viktiga delar av svenskundervisningen. Eleven ska förutom att kommunicera och producera texter även kunna granska, värdera och bearbeta dem. Samtidigt inom forskningsvärlden betraktas textanalys och textsamtal som värdefulla verktyg för att utveckla elevers skrivande. Med tanke på den syn man har idag vad gäller skrivutveckling, ska dessa redskap introducera och stödja tanken om att texter är kontextuellt förankrade och att skrivutveckling bygger på utveckla olika slags skrivande.

Syftet med den här studien är att beskriva hur en skola har tagit fram en egen formulerad språkpolicy och hur skolan arbetar med policyn i praktiken. Studien består av tre huvudsakliga delar. Den första delen beskriver hur språkpolicyn har skapats, den andra vilka tankar lärarna har kring policyn och den tredje visar hur policyn kommer till uttryck i undervisningen. Data har samlats in med hjälp av intervjuer, observationer och dokumentanalys. Resultatet visar på att språkpolicyn har skapats av lärarkollegiet genom gemensamma diskussioner och gruppvis framtagna förslag på formuleringar av policyn.

BAKGRUND:Vygotskij (1934/1999) talar om samspelets påverkan på barns lärande och utveckling. Många forskare vilar sina studier på Vygotskij och utgår från hans teori om den närmaste utvecklingszonen. Flera av forskarna kom fram till att ett samspel fungerar bättre då barn har en social kompetens och i den ingår konflikthantering.SYFTE:Studiens syfte är att undersöka barns uppfattningar av samspel. De frågeställningarundersökningen utgått ifrån är: Hur uppfattar barn ett fungerande samspel? Hur uppfattar barn ett bristande samspel? Hur uppfattar barn konflikthantering?METOD:Studien är kvalitativ med en fenomenografisk ansats.

BakgrundMånga författare och forskare anser att teori bör kombineras med praktik för att skapa intresse och motivation hos barn. En kombination av bildskapande och läs- och skrivundervisning gör att skriftspråket utvecklas på ett lekfullt sätt. Även pedagogerna måste vara aktiva i barns lärande och veta vad bildskapandet gynnar för barnen. Många författare är eniga om att bildskapande är en viktig del i barns utveckling och lärande. Den här sortens skapande bör också kombineras med annan undervisning för att få ett djupare innehåll.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka och beskriva hur pedagoger använder sig av bildskapande som ett verktyg i sin läs- och skrivundervisning i förskoleklassMetodVi har valt ett hermeneutiskt förhållningssätt med en etnografisk kvalitativ forskningsansats.

Tesen att en fältherre hade små möjligheter att styra ett slag när det väl hade börjat har framförts av författaren Peter Englund. Denna tes delar forskare i två läger där det andra lägret menar att fältherren hade mycket stor betydelse för utgången av ett slag. Syftet med denna uppsats är tvådelat. Den första delen i syftet är att undersöka om det fanns faktorer andra än fältherrens styrning som kunde avgöra ett dåtida slag och den andra delen i syftet är att se om det går att applicera moderna doktriner i analysen av dåtida fall. Resultatet av undersökningen visar att fältherren hade små möjligheter att styra slaget men det fanns med ett energiskt och karismatiskt föregångsmannaskap möjlighet att påverka slaget. Det framgår tydligt faktorer i slagen som fältherren inte kunde styra över. Svaret är att en kombination av fältherrens påverkan och andra faktorer avgör ett slag, ingendera står ensam.Syftet uppfylls med att det finns andra faktorer identifierade och en modern doktrin går att använda vid analysen..

Många forskare har sett att luftens föroreningar ackumuleras i bålen hos epifytiska lavar och påverkar dem. Detta gör att utifrån vilka lavar som lever i ett område går det att dra slutsatser om hur påverkad miljön är av luftföroreningar. Utifrån detta faktum har busk- och bladlavar inventerats längs en sträcka av E4:an norr om Gävle. I undersökningen inventerades 36 tallar och 6 björkar längs med E4:an och 18 tallar och 4 björkar i ett referensområde några kilometer från E4:an. På dessa 64 träd och hittades 15 olika lavarter och en alg.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur fem lärare uppfattar sitt läraruppdrag. Sedan jämför jag dessa uppfattningar med hur litteratur och styrdokument uppfattar läraruppdraget. Min övergripande frågeställning är: Hur uppfattar fem utvalda lärare sitt läraruppdrag och hur förhåller sig deras uppfattningar till det som framhålls om uppdraget i styrdokument och litteratur? Examensarbetet är utfört utifrån en kvalitativ surveyundersökning där resultaten från intervjuer med fem lärare tolkas och jämförs med hur litteratur och styrdokument uppfattar läraruppdraget. Styrdokumenten fokuserar på att läraruppdraget går ut på att vara kunskapsförmedling och att utveckla elevernas etiska förhållningssätt.

Problem: På grund av stora pensionsavgångar kommer det inom de närmsta åren att behövas ett stort antal chefer. Forskare och praktiker har emellertid uppmärksammat att unga människor i mindre utsträckning verkar vilja ta över denna roll. På bankföretaget Nordea har likväl detta problem uppmärksammats. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera ungas föreställningar om chefskap ur ett organisationskulturellt perspektiv. Metod: Uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer i kombination med en observation på ett utvalt fallföretag.

Syftet med studien var att ta reda på om verksamma lärare i grundskolans tidigare år använder sig av kartläggning för att se och bedöma elevers läsutveckling. Vidare ville vi utifrån det försöka ta reda på hur de ser på arbetet med kartläggning i verksamheten.Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som besvarades av 57 respondenter. Utifrån syftet formulerades följande frågor: I vilken grad använder sig lärare av kartläggning? På vilket sätt sker kartläggningen? Varför kartlägger lärare elever? samt vad lägger lärare vikt vid när de kartlägger elever?Resultatet visade att samtliga 57 respondenter använde sig av kartläggning i någon form för att se och bedöma elevers läsutveckling. Majoriteten av de svarande angav att de kartlade sina elever 1-2 gånger per termin och att LUS (Läsutvecklingsschema) var det kartläggningsmaterial som de använde sig av i störst utsträckning.

Titel: Användningen av Target Costing - En kvantitativ studie om vad som påverkar användningen av Target Costing.Bakgrund och problem: Ekonomistyrningslitteratur publicerar frekvent studier om adoption av styrverktyg och vad som påverkar adoptionen. Dock är betydligt mindre känt om användningen av styrverktyg och forskare menar att det därför vore intressant att studera vad som påverkar användningen av styrverktyget Target Costing.Syfte: Studiens syfte är att förklara vad som påverkar användningen av Target Costing. Detta ämnar vi göra genom att undersöka sju variablers påverkan på användningen av Target Costing.Metod: Studien har ett kvantitativt angreppssätt med en deduktiv ansats. Datainsamlingen har skett med hjälp av en webbaserad enkätundersökning, vilken besvarades av 19 företag. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån studiens hypotesformulering och teoretiska referensram om vad som påverkar användningen av Target Costing.Resultat och slutsatser: Kundernas sofistikeringsgrad och leverantörsbaseringsgrad påverkar svagt användningen av Target Costing.

I detta arbete fördjupar jag mina kunskaper omkring inlärningssvårigheter i matematik genom att i litteraturen ta del av vad olika forskare har för olika uppfattningar och definitioner om ämnet. Jag undersöker också vad som kan leda till matematiksvårigheter och vad matematiksvårigheter kan leda till. Dessutom gör jag en intervjustudie där jag undersöker vad dagens lärare i matematik har för kunskaper och tankar om inlärningssvårigheter i matematik. Jag kommer fram till att det finns olika former av inlärningssvårigheter i matematik. Om ett barn lider av allmänna matematiksvårigheter är det oftast svagt i andra ämnen också.

Under det senaste decenniet har media och forskare talat om att ett stillasittande beteende inte är bra för dig, och att du därför måste du träna regelbundet för att hålla upp en god hälsa. Nyligen publicerade rapporter visar nu att ett stillasittande beteende, definierat som muskulär inaktivitet ökar risken för de flesta av dagens folksjukdomar och förtida död. Dessa risker är oberoende av fysisk aktivitet mellan dina stillasittande perioder. Stillasittande tid bör betraktas som en separat hälsorisk och livsstilsvariabel.Vissa är mycket stillasittande på sin fritid och andra har ett mycket stillasittande jobb. Men det finns en grupp människor som inte kan påverka sin egen stillasittande tid under vardagar, nämligen barnen och ungdomarna i skolan.

Denna uppsats undersöker de från statligt håll formulerade mål och syften med att ha Förintelsen som en utgångspunkt för att väcka frågor om bland annat demokrati och tolerans. Formuleringarna har sedan ställts mot fakta som från statligt håll lyfts fram för att se om de korrelerar. Tre texter producerade från statligt håll har analyserats och ställts mot forskare insatta i ämnet. Flera av de önskvärda målen från statligt håll att studera har uppfyllts, så som vikten av att väcka empati. Dock är det enbart offren som lyfts fram, förövare och åskådares livssituationer saknas.

Vi har undersökt ålder och erfarenhets påverkan på revisorers risk- och väsentlighetsbedömning. Tidigare studier om risktagande och dess relation till ålder och erfarenhet har visat blandade resultat, somliga forskare menar att det finns en positiv korrelation medan andra menar det motsatta. Denna uppsats grundas på en casestudie som har utförts på åtta svenska revisorer. Åldersspannet bland revisorerna i studien är 24 till 67 år. Utifrån ett fiktivt företag har revisorerna tagit fram ett väsentlighetsbelopp, samt bedömt vilka riskområden som finns i resultat- och balansräkningen.