Syftet med vår studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemområdet motorik, utveckling och lärande med utgångspunkt från några pedagogers arbete med och förhållningssätt till fysiska aktiviteter och lärande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, där vi intervjuade sex verksamma förskollärare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lärande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lärande. Resultatet av studien visade att också verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lärande.

Som historielärare finns olika nyckelbegrepp som är centrala för ämnet historia. Tre av dessa kommer studeras i denna uppsats där syftet är att studera historiemedvetande samt de genetiska och genealogiska perspektiven i relation till lärares verklighet och de båda läroplanerna Lpf94 och Gy11. Dessa tre begrepp är därmed uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Kvalitativa intervjuer har utförts för att söka svar på uppsatsens frågeställningar och då texter och intervjusvaren varit i behov av tolkning har den hermeneutiska metoden använts.Studien visar att begreppet historiemedvetande är mångtydigt och svårdefinierat, både för lärare, teoretiker och forskare. En annan slutsats som kunde dras av studien visar att historieundervisningen är präglad av den kronologiska traditionen, vilket även kan benämnas som det genetiska perspektivet.

Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar som olika lärare har om ledarskap. Ledarstilar är en del av begreppet ledarskap och används också i arbetet. Studien omfattas av två förskollärare och två lärare för skolans tidigare år och har en kvalitativ ansats som är en småskalig studie bestående av observationer och inter­vjuer för att som forskare kunna bilda sig en förståelse om det undersökta fenomenet. I resultatet framkommer det att samtliga lärare har olika uppfattningar kring sitt ledarskap i praktiken och det synliggörs under många av observationerna att lärarna använder olika ledarstilar vid ett och samma tillfälle. Det visar sig en skillnad mellan de olika lärarnas sätt att leda sin undervisning och det synliggörs att förskollärarna ser till barnens behov i utformandet av verksamheten och i skolan visar det sig genom att lärarna har mer fokus på uppgiften.

Bakgrund Det är många teoretiker och forskare som är överens om att leken är viktig för barns utveckling och stimulerar barns lärande. I förskolan idag är leken ett naturligt arbetssätt för barnen. Även i skolan börjar pedagoger använda sig mer av lek i undervisningen. Eftersom vi själva är intresserade och positiva till att arbeta med lek som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen tycker vi att det är intressant att få veta hur föräldrar ser på lek. Syfte Syftet med vår studie är att kartlägga föräldrars attityder till lek i den pedagogiska verksamheten i förskoleklassen och de yngre skolåren.

Bakgrund: Bröstcancer utgör en tredjedel av all cancer som kvinnor insjuknar i. Det finns flera olika behandlingar och mastektomi är en utav dem. Både sjukdomen och behandling medför så väl fysiska som psykiska förändringar hos kvinnor. Syfte: Var att belysa kvinnors upplevelser av sin livsvärld efter en mastektomi. Metod: En litteraturstudie av kvalitativa studier har utförts.

I allt större utsträckning blir det vanligare för företag att redovisa sina utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. Linköpings Universitet (LiU) fastställde genom sina miljömål att en klimatstrategi skulle upprättas för att få kännedom om hur verksamheten påverkar klimatet via utsläpp av koldioxid samt tänkbara åtgärder för förbättring. Genom identifiering och kvantifiering av problem kan förutsättningar skapas för att möjliga lösningar initieras som i sin tur kan ge såväl ekonomiska som miljömässiga vinster.Studien syftar till att med hjälp av backcastingmetoden upprätta en klimatstrategi, samt ge förslag till konkreta åtgärder för LiU. Det empiriska materialet består utav statistik inhämtad från 2006: års data från: energianvändning, tjänsteresor samt hyrbilsverksamhet. Empiri har även inhämtats via en workshop med Universitetsledning och forskare inom LiU.De slutsatser som dragits genom denna studie är att det med hjälp av backcasting är möjligt att skapa en klimatstrategi.

Bonus till VD har de senaste åren varit ett hett debatterat ämne inom både media och av forskare. En hel del bonusskandaler har uppmärksammats på senare tid. Exempelvis har vissa bolag valt att öka sin rörliga ersättning till VD trots sjunkande resultat.Denna studie syftar till att mäta om samband finns mellan ersättningen till VD och företagets prestation respektive storlek. För att svara på uppsatta frågeställningar, har författarna valt en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där de valda teorierna appliceras på studiens resultat. Data granskas och analyseras med hjälp av hypotesprövningar, regressionsanalyser och korrelationsprövningar.Populationen som valts att behandla är de företag på Stockholmsbörsen som listades under Large Cap våren 2012.

Uppsatsen redogör för en undersökning av elevers förmåga att reflektera över sina egna resultat på det estetiska programmet med inriktning Bild och form. Datainsamlingsmetoderna som används är tre observationer med låg struktur och sju kvalitativa intervjuer. Observationerna genomfördes vid tre olika redovisningssituationer på tre olika gymnasieskolor. Informanterna i intervjuerna består av två svensklärare på estetiska programmet och fem lärare i de estetiska ämnena. Begreppet reflektion diskuteras med hjälp av forskningslitteratur och lärarnas uppfattningar.

Ända sedan vaccinering upptäcktes på 1800-talet har det funnits grupperingar som aktivt har bekämpat förekomsten av vaccinering och argumenterat för att de antingen är ineffektiva eller att de är farligare än de epidemier de hävdas bekämpa. Ibland har dessa anti-vaccin kampanjer varit mycket framgångsrika. Ca 4% procent av Sveriges befolkning uppger att de har litet eller mycket litet förtroende för forskare. Ca 20% att de inte tänkte vaccinera sig mot svininfluensan under 2009. Syftet med detta examensarbete var att genom en litteraturstudie undersöka hur media, riskuppfattning, religion, konspirationsteorier och utbildning inverkar på uppfattningen om vacciner.

Vingelsjuka är en dödlig sjukdom som drabbar katter och ger symtom från nervsystemet så som beteendeförändringar och ataxi framför allt i bakbenen. Orsaken bakom vingelsjuka visades 1995 av svenska forskare vara bornavirus. Bornasjuka är i Centraleuropa endemiskt hos häst och får och har varit så i flera hundra år, det första fallet av vingelsjuka på katt beskrevs 1974 i Nordisk Veterinärmedicin. Det finns fortfarande mycket okunskap angående vingelsjuka, till exempel smittväg, inkubationstid och påverkan på immunförsvaret. Flera studier har gjorts för att hitta en eventuell reservoar och de som framstått som kandidater är bland annat sorkar och fåglar.

Undersökningens syfte är att studera en förvärvsnyhets direkta påverkan på förvärvarens aktiekurs. Bolag som genomfört förvärv under perioderna 1994-97 och 2006 undersöktes. Dagen för offentliggörande av förvärv benämns T0. Kursdata insamlades för alla dagar i intervallet T-10? T10.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida det finns en samsyn mellan elever och lärare och lärare emellan rörande begreppen mobbning och kränkande behandling och kring det preventiva arbetet som sker på skolan mot mobbning. Arbetet syftar också till att undersöka om den utvalda skolans preventiva arbete motsvarar det skolor ska göra enligt skollagen och bör göra enligt forskare på området. För att undersöka detta gjordes individuella kvalitativa intervjuer, i en utvald klass på en grundskola i Skåne. Två lärare och åtta elever deltog i undersökningen. Informanternas svar kategoriserades utifrån övergripande frågeställningar som ställdes till samtliga informanter.

Min undersökning inriktar sig på elevernas attityder, upplevelser och uppfattningar av undervisningen i skolan och vad eleverna anser vara det bästa som kan göras för att fler skall få godkänt betyg i matematik. Undersökningen försöker också klargöra specialpedagogers funktion i arbetet med matematik. Kvalitativa intervjusamtal med två elevgrupper genomfördes. Eleverna i min undersökning hade upplevt en traditionell matematikundervisning med räkning, genomgång på tavlan och prov. Eleverna ansåg att matematik som ämne var intressant och mycket viktigt.

Syftet med denna studie var att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka möjligheter och eventuella problem i den pedagogiska praktiken kring teknik för yngre åldrar genom intervjuer av några lärare. I studien intervjuades tre verksamma lärare i grundskolans yngre skolår. De forskningsfrågor jag har försökt besvara är; Hur kan lärarnas definition av teknik och teknisk kunskap förstås ha inverkan på den pedagogiska praktiken kring teknik?; hur beskriver lärarna sitt upplägg av undervisningen i teknik?; vad beskrivs av lärarna som kan förstås som möjligheter och hinder för att undervisa i teknik? För analys av frågorna används bricolage, som innebär att jag använt mig av en ostrukturerad analysmodell där man som forskare blandar olika analytiska tekniker och begrepp fritt. Resultatet visar på snäva definitioner av vad teknik är och osäkerhet kring teknikundervisningen i de yngre skolåren samt hur svårt det är för ett nytt obligatoriskt ämne att etablera sig i skolan då det påverkas starkt av dess traditioner genom tidigare läroplansformuleringar.

Viberg (1996), Hyltenstam (2003), Bergman & Sjöqvist (2003) är alla forskare i svenska som andraspråk och de är överens om att ett villkor för att eleverna ska få optimal undervisning i svenska som andraspråk är att läraren gör en bedömning av vilken språklig nivå eleven befinner sig på. Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur ämnet svenska som andraspråk organiseras på tre högstadieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige för att sedan kunna svara på hur förutsättningarna ser ut för lärarna att språkligt kunna nivåplacera elever med svenska som andraspråk. Genom att intervjua de lärare som undervisar i svenska som andraspråk på högstadiet och komplettera med enkäter till mellanstadielärarna i samma ämne och i samma kommun så har följande slutsatser kunnat dras: Skolornas organisation av ämnet ser delvis olika ut. Det finns fyra saker som på skolorna spelar en direkt roll för lärarnas möjligheter att nivåplacera eleverna efter språkbehärskning: lärarnas utbildning och kunskaper i ämnet, samarbete mellan hög- och mellanstadielärare, att undervisningen inte organiseras som lärarna önskar och skolledningens inställning till ämnet..