Sök:

Sökresultat:

1781 Uppsatser om Läraren som forskare - Sida 24 av 119

UtvÀrdering av nyckelfaktorer för utveckling av kommunala webbsidor

Svenska sÄvÀl som utlÀndska myndigheter har insett vikten av att utveckla webbsidor för bland annat lokala myndigheter. Forskare pÄ Nya Zeeland har sammanstÀllt ett antal nyckelfaktorer som de funnit anvÀndbara vid utveckling av e-myndigheter i USA och dÀrefter undersökt om dessa Àr anvÀndbara Àven pÄ Nya Zeeland. Deras resultat visade pÄ ett behov av ytterligare forskning och den hÀr uppsatsen har dÀrför anvÀnt en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkÀt för att undersöka dessa nyckelfaktorers betydelse i Sverige. Undersökningen visade pÄ att flera av nyckelfaktorerna anses viktiga men att det i vissa fall saknas förstÄelse för dem pÄ lokal nivÄ. De slutsatser som dragits visar pÄ ett fortsatt forskningsbehov om de 16 nyckelfaktorerna men Àven pÄ att det krÀvs utbildning och stöd Ät de lokala myndigheterna för att alla i landet skall fÄ likvÀrdig service oavsett vilken kommun man Àr bosatt i..

Skendemokrati eller likgiltighet: Elevers vilja att delta i demokratiskt arbete

Det övergripande syftet med denna studie Àr att analysera högstadieelevers upplevelser av elevdemokrati i skolan. Studier frÄn tidigare forskare har inriktat sig pÄ hur lÀrarna upplever att eleverna fÄr vara med och pÄverka i skolan. Vi ansÄg dÀrför att det var behövligt att genomföra en studie om hur eleverna upplever sin situation. Studien genomfördes genom att Ätta elever deltog i kvalitativa intervjuer om deras upplevelser om elevdemokrati. Intervjuerna genomfördes hösten 2012 och var uppbyggda efter en semistrukturerad metod, vilket gav eleverna möjligheten att utveckla sina svar samt gav oss utrymme att stÀlla följdfrÄgor.

"En undersökning av mötet mellan olika kulturer i Försvarsmakten"

Att studera organisationskultur Àr enligt mÄnga forskare ett mÄngfacetterat Àmne och kulturenuppfattas som djup, bred och komplex.Detta gör det intressant att undersöka hur kulturen yttrar sig i vÄra tre försvarsgrenar.Syftet med denna uppsats Àr att studera mötet mellan civil och militÀr kultur samt förhÄllandetmellan civilanstÀllda och militÀr chef och finna ut om det finns nÄgra indikationer som pekarpÄ kulturella skillnader och likheter mellan försvarsgrenarna.Observationer och intervjuer har genomförts pÄ tre stycken ServiceförrÄd, ett i nÀra anslutningtill respektive försvarsgren.Uppsatsens teorianknytning Àr hÀmtad inom omrÄdet Organisationskultur. Undersökningenhar en explorativ ansats och metoderna som anvÀnts Àr kvalitativa.I analysen pekar resultatet pÄ att det framförallt finns skillnader nÀr det gÀller umgÀngestonoch jargong och likheter nÀr det gÀller att behandla alla kunder lika, vÀrnpliktig som officer..

Lek och lÀrande - ur fritidspedagogernas perspektiv

MÄnga forskare anser att leken Àr en central del för lÀrande. Leken tar dessutom stor plats pÄ fritidshemmen och Àr en viktig del för verksamheten. Lekens betydelse har mer och mer uppmÀrksammats och anvÀnds pÄ ett lÀtt, roligt och enkelt sÀtt för att uppnÄ lÀrande inom fritidsverksamheten.Syfte med vÄrt arbete Àr att genom intervjuer undersöka vilken uppfattning fritidspedagogerna har kring lekens betydelse för lÀrande.I undersökningen valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Vi har anvÀnt oss av intervjuer dÀr vi har tolkat och bearbetat svaren. Intervjupersonerna har varit fem fritidspedagoger samt en förskollÀrare som arbetar pÄ olika fritidshem i tvÄ olika kommuner.Resultatet visar att alla fritidspedagoger anser att lek och lÀrande hör ihop.

Cirkushall i Alby

Med en ny Cirkushall vill Cirkus Cirkör samla hela sin cirkusverksamhet i en och samma byggnad. Barn, ungdomar, vuxna samt professionella cirkusartister ska kunna erbjudas cirkustrÀning, det ska finnas möjligheter för utveckling och fördjupning för cirkusartister, pedagoger, kreatörer och forskare i Cirkör Lab samt ska det finnas plats för den administrativa delen all kunna jobba. Det finns en vilja att öppna upp verksamheten och göra den mer synlig. Men till saken Àr att cirkustrÀning krÀver vÀldigt mycket av sina utövare, fysisk trÀning, disciplin och koncentration. Det finns en tydlig konflikt man vill öppna upp verksamheten och göra den mer synlig i AlbyomrÄdet samtidigt som man inte vill att cirkustrÀningen ska störas utan den behöver en viss avskildhet.

"MÄl i Är 3 har varit vÀlkommet" : En kvalitativ studie om sju lÀrares uppfattningar av uppnÄendemÄl i Svenska i Är 3

Syftet med studien var att undersöka nÄgra verksamma lÀrares uppfattningar av de gÀllande uppnÄendemÄlen i svenska i Är 3. Vidare var syftet att undersöka hur lÀrarna uppger sig arbeta med tal och samtal, lÀsning och skrivning som Àr de delar uppnÄendemÄlen avser. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr sju grundskollÀrare som arbetar i Är 1, 2 och 3 medverkat. Resultatet visade bland annat att majoriteten av lÀrarna Àr övervÀgande positiva till uppnÄendemÄlen i Är 3. Trots att lÀrarna var övervÀgande positiva till uppnÄendemÄl i Är 3 riktades en viss kritik mot mÄlen som exempelvis att de Àr nÄgot diffusa.

Hur sprids tyst kunskap inom ett tekniskt konsultföretag?

Kunskap Àr fakta och information som en individ erhÄllit och utvecklat genom erfarenhet och utbildning. Med tyst kunskap menas den kunskap som Àr högst personlig, svÄr att formulera och finns vanligtvis i de fÀrdigheter samt rutiner som en individ besitter. Under de senaste Ären har betydelsen av kunskap i nÀringslivet stigit dramatiskt och skiftat frÄn att vara en resurs bland mÄnga till att bli den frÀmsta resursen. Det Àr viktigt för en kunskapsintensiv verksamhet att omvandla tyst kunskap till strukturkapital, för att kunskap ska stanna kvar i organisationen vid bortfall av personal. Detta Àr grunden för kandidatarbetet som syftar till att ta reda pÄ hur tyst kunskap sprids inom en specifik avdelning pÄ det tekniska konsultföretaget WSP.

Samspel under samlingen i förskolan

I följande studie Àr syftet att bilda kunskap om förskollÀrares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollÀrare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollÀrare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien Àr fenomenologisk, vilket innebÀr att vi vill försöka förstÄ barns spontana musicerande utifrÄn förskollÀrarnas perspektiv.

LÀrares uppfattningar om svÄrigheter med rÀttvis bedömning

Det rÄder en viss komplexitet i Àmnet idrott och hÀlsa gÀllande betyg och bedömning. LÀrare tycks ha olika synsÀtt pÄ vilka mÄl och vilka kunskaper som Àr viktiga att anvÀnda för att grunda ett betyg. VÄrt syfte Àr att utforska hur lÀrare i idrott och hÀlsa gÄr tillvÀga i sin bedömning och betygssÀttning av elever, vilka metoder lÀrarna anvÀnder och hur de förhÄller sig till Skolverkets riktlinjer. Metoden Àr en samtalsintervju med fyra lÀrare i idrott och hÀlsa, alla verksamma i grundskolans senare Är. Respondenternas svar resulterade i att alla anvÀnder sig av dokumentation, sÄsom bedömningsmatriser och idrottsjournaler.

MÄngfald i arbetslivet : Olika definitioner och förhÄllningssÀtt till fenomenet mÄngfald

Denna studie handlar om mÄngfald i arbetslivet. Syftet med studien Àr att identifiera olikadefinitioner och förhÄllningssÀtt till fenomenet mÄngfald pÄ arbetsplatsen. Kvalitativ textanalys medhermeneutisk ansats anvÀnds för att analysera 15 empiriska texter och dokument: 6mÄngfaldsplaner frÄn olika privata och offentliga arbetsplatser, 8 artiklar frÄn DN och talarforumsamt en handbok om mÄngfaldsarbete i organisationer. Det empiriska materialet analyseras medhjÀlp av olika svenska och amerikanska forskare som har studerat mÄngfald bÄde pÄ arbetsplatsenoch generellt i samhÀllet. Studieresultat visar att det finns tvÄ skilda sÀtt att definiera mÄngfald pÄ:1) i termer av mÀnniskors bakgrund och grupptillhörighet och 2) i termer av mÀnniskorsindividuella egenskaper och kompetenser.

Den samiska björnceremonin

Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ hur samerna traditionellt sett har jagat och dyrkat björnen. Man kan sÀga att det finns ett litet propagandasyfte ocksÄ. Jag valde Àmnet för att synliggöra fler synsÀtt pÄ rovdjur Àn de som finns idag. I dagens debatt Àr man för eller emot rovdjur och har noll förstÄelse för den andra sidan i debatten. Jag har för att göra detta möjligt skapat nÄgra frÄgor som Àr det som ska besvaras i denna uppsats.Hur sÄg samernas traditionella förhÄllande till björnen ut?Hur gick jakten pÄ björnen till?Vilka trosförestÀllningar anvÀndes före, under och efter björnjakt?För att besvara dessa frÄgor kommer jag att undersöka vad forskare sagt i Àmnet.

Sverigedemokraterna i EU-nÀmnden : Tar stÀllningstagandet ett ideologiskt uttryck?

I följande studie Àr syftet att bilda kunskap om förskollÀrares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollÀrare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollÀrare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien Àr fenomenologisk, vilket innebÀr att vi vill försöka förstÄ barns spontana musicerande utifrÄn förskollÀrarnas perspektiv.

CASE-verktyg och hypertext: att hantera anteckningar

I detta arbete har jag försökt att besvara frÄgan om hur hypertext kan nyttjas för att förbÀttra hanteringen av anteckningar i UCASE-verktyg. Detta har inte minst varit motiverat av de goda erfarenheter andra forskare har haft av CASE-verktyg med hypertextfunktionalitet.För att kunna besvara frÄgan har jag först utarbetat ett ramverk med krav pÄ hanteringen av anteckningar i CASE-verktyg utifrÄn bl. a. anteckningarnas och dokumentationens roll i systemutvecklingsprocessen.Detta ramverk har sedan anvÀnts för att utvÀrdera tvÄ UCASE-verktygs hantering av anteckningar. UtifrÄn denna utvÀrdering har sedan möjliga förbÀttringar föreslagits.Som ett resultat av detta har jag funnit att det sannolikt finns vissa brister i UCASE-verktygs hantering av anteckningar.

FörÀndringsprocessens betydelse : Om hur förÀndringen upplevs och vad den tillfört Universitetssjukhuset i Lunds organisation

Jag har studerat en förÀndringsprocess pÄ Universitetssjukhuset i Lund gÀllande att ta fram ett nytt hanteringssystem för tvÀtt och förrÄdsförsörjning pÄ sjukhusets avdelningar. Under förÀndringsprocessen introducerades deltagarna för ett nytt arbetssÀtt. Mitt intresse Àr att se hur förÀndringsprocessen har upplevts och vad den har tillfört organisationen.  Mitt syfte Àr att utifrÄn studien lÀra om vad som gjorde att denna förÀndringsprocess blev vad den Àr och hur den upplevs av deltagarna samt att fÄ en bÀttre förstÄelse för vad den har tillfört organisationen. Under min studie har min roll som forskare till större delen handlat om att ta del av deltagares berÀttelser och gjort egna observationer gÀllande förÀndringsprocessen pÄ sjukhuset. Min studie syftar pÄ en forskningsstrategi dÀr jag har fördjupat mig i en befintlig förÀndringsprocess tillsammans med dem som har  berörts av den. Studien Àr empiridriven och utgÄr ifrÄn berörda deltagares berÀttelser som jag har samlat in och analyserat enligt narrativ metod.Min studie beskriver förÀndringsprocessen och hur den upplevs av dem som var delaktiga i den..

AD/HD-möjlighet till lÀrande

Genomförda undersökningar visar att formativ bedömning förbÀttrar elevers inlÀrning och förstÄelse. Den svenska lÀroplanen frÄn 2011 ger tydliga indikationer pÄ att formativ bedömning ska inkluderas i undervisningen. VÄr diskussion i denna uppsats Àr dÀrför aktuell och den visar hur forskare artikulerar fenomenet formativ bedömning. Litteraturstudien inkluderar information om vad formativ bedömning innebÀr och förslag pÄ hur man kan arbeta utifrÄn ett sÄdant arbetssÀtt. VÄr studie visar att de viktigaste komponenterna inom formativ bedömning Àr att tydliggöra mÄlen, Äterkoppling samt sjÀlv- och kamratbedömning.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->