Sökresultat:
1808 Uppsatser om Lärare som ledare - Sida 16 av 121
Systerskap, ledarskap, gemenskap. : En studie om unga kvinnor och upplevelsen av att vara ledare.
Studien bygger pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 tjejer som gÄr pÄ PorthÀlla gymnasium i Partille kommun och som lÀsÄret 2008-2009 var med i organisationen Systerskap. Systerskap Àr ett samverkansprojekt mellan Ungdomsmottagningen i Partille kommun, högstadieskolorna i Partille kommun och PorthÀlla gymnasium med syfte att stÀrka unga tjejer genom att de fÄr komma samma i grupp och utvecklas och samarbeta. Gymnasietjejerna leder i par en tjejgrupp med högstadietjejer pÄ ca 10 deltagare och har trÀffar dÀr relevanta Àmnen för de yngre tjejerna tas upp. Huvudsyftet med studien Àr att fÄnga tjejgruppsledarnas upplevelse av att vara unga kvinnliga ledare men Àven hur de upplevde sitt delade ledarskap. Jag har i detta arbete anvÀnt mig av det socialkonstruktionistiska perspektivet och Àven begrepp som in-grupp/ut-grupp, Thomasteoremet, den generaliserade andre, sjÀlvuppfyllande profetia och tre olika ledarskapsteorier som situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och egenskapssynsÀttet.
N?gra f?rskoll?rares och v?rdnadshavares uppfattningar om arbetet med s?rskilt st?d i f?rskolan
Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f?
det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan
tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet
ska se ut.
I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det
att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.
Fem kvinnor om sitt ledarskap
Denna uppsats handlar om vilka förestÀllningar fem kvinnor inom de mÀnniskoförÀndrande organisationerna har om sitt ledarskap. Organisationerna som jag har valt Àr socialtjÀnst, kriminalvÄrd samt skola. Kriterierna för de kvinnor som valdes till studien, var att de skulle ha en ledande roll inom den organisation som de Àr verksamma. De centrala frÄgestÀllningar handlar om vilka upplevelser kvinnorna har av sitt ledarskap och ledarskap generellt, men Àven vad det var som gjorde att de valde att bli ledare. Andra aspekter som tas upp Àr anledningar till varför det finns sÄ fÄ kvinnor som Àr ledare, samt hur de ser pÄ denna maktaspekt som ett ledarskap medför..
Finns den internationella ledaren? Eller kan denne skapas? : En studie av svenska företagsledare i Singapore
Syfte: Studien avser ta reda pÄ:Om det finns ett internationellt gÄngbart ledarskap Eller om det krÀvs nationella anpassningar Vad eventuella anpassningar beror pÄVad som kÀnnetecknar en respekterad internationell ledareMetod: Studien Àr baserad pÄ sju kvalitativa djupintervjuer, som analyserats med hjÀlp av kulturdimensions- och ledarskapsteorier. Intervjuerna har sammanstÀllts i en matris, för att bli överskÄdligare. Nyckelord och samband har dÀrefter markerats för att hitta gemensamma teman.Resultat & slutsats: Fyra huvudresultat har framkommit:Det internationella ledarskapet finnsDock krÀvs vissa kulturella anpassningarDe mest utmÀrkande skillnaderna mellan Sverige och Singapore Àr, hur personer motiveras, hur man kommunicerar effektivast och hur problem löses och arbetet strukturerasDen effektiva ledaren Àr bl a mÄlfokuserad, en bra kommunikatör och lyhördFörslag till fortsatt forskning:Utöka studien med att innefatta enkÀter, fler djupintervjuer eller observationer, för att fÄ ett bÀttre statistiskt underlag Studien kan göras pÄ fler lÀnderStudera flera stora internationella ledares egenskaper Intervjua ledarnas medarbetare för att fÄ ett bredare material i ÀmnetUppsatsens bidrag: Uppsatsen visar pÄ att nationella anpassningar behöver göras, för att bli en framgÄngsrik internationell ledare. Den visar pÄ vilka anpassningar som behöver göras i Singapore, men för övriga lÀnder krÀvs att kunskap inhÀmtas. Studien bör dÀrmed kunna anvÀndas som diskussionsunderlag för svenska företag som ska skicka ledare utomlands..
Spr?kst?rning i f?rskolan. En mix-metodstudie om hur f?rskoll?rare bed?mer sina kunskaper om DLD/spr?kst?rning samt vilka rutiner de har f?r att f?lja barnens spr?kutveckling.
Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.
Samverkan pÄgÄr - vÀlkomna in! Samverkansproblem för chefer/ledare i nÀtverksorganisationer
Problem: I den globaliserade vÀrld vi lever i Àr den generella uppfattningen att samverkan Àr ett konkurrensmedel för företag. Det rÄder dock brist pÄ explicit teoretiskt förankrade studier som kritiskt analyserar samverkan och dessutom handlar mycket av dagens samverkansforskning om det intraorganisatoriska perspektivet. Detta ser vi som ett problem dÄ företag i dagens samhÀlle arbetar alltmer i nÀtverk. Att företag bildar nÀtverksorganisationer kan nÀmligen leda till intressekonflikter dÄ flera olika intressen ska sammanlÀnkas, vilket kan vara problematiskt för chefen/ledaren.Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka vilka samverkansproblem chefer/ledare kan komma att konfronteras med i en nÀtverksorganisation.Metod: Syftet ska uppnÄs genom att empiriskt studera och analysera nÀtverksorganisationen Kristianstad Airports samverkan. Metoden vi anvÀnder oss av Àr en intervjubaserad kvalitativ fallstudie.Resultat: Det största problemet för en chef/ledare pÄ Kristianstad Airport Àr att en av organisationerna Àr politiskt styrd.
Ledares syn pÄ sitt ledarskap i relation till de anstÀlldas hÀlsa : En kvalitativ organisationsstudie
Bakgrund: Medarbetares hÀlsa pÄ arbetsplatser inom organisationer pÄverkas av ledares sÀtt att arbeta. Att arbeta hÀlsofrÀmjande pÄ arbetsplatser innebÀr ett arbete dÀr ledaren har en viktig roll till att frÀmja medarbetarnas hÀlsa och förbÀttra arbetsmiljön. Det hÀlsofrÀmjande arbetet och dess ledarskap Àr viktigt för att frÀmja folkhÀlsan. Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur ledare vid en större organisation ser pÄ sin roll som ledare i relation till de anstÀlldas hÀlsa i arbetslivet. Metod: Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes inom en större organisation. BÄde kvinnliga och manliga ledare intervjuades.
Konflikthantering i politiska organisationer
Syftet med denna uppsatts var att ta reda pÄ vilka konflikthanteringsstilar som man anvÀnder i en politisk grupp samt att se om det finns likheter i konflikthanteringen mellan de olika nivÄerna i gruppen. De olika nivÄerna som undersökts Àr: medlemsnivÄ dÀr fem aktiva medlemmar ingÄr, och ledarnivÄ dÀr fem ledare och tvÄ före detta ledare ingÄr. I empiridelen söks svar till frÄgestÀllningarna med hjÀlp av den teoretiska begreppsramen (konflikt, konfliktorsaker och konflikthantering), genom tolv halvstrukturerade intervjuer med politiker pÄ olika nivÄer. Konflikter uppstÄr ofta pÄ grund av brist pÄ komunikation. Andra orsaker Àr maktkamp, missförstÄnd och olika förvÀntningar.
Kvinnoperspektiv pÄ ledarskap : Sandvik AB
Denna studie handlar om kvinnliga ledare och deras förutsÀttningar pÄ företaget Sandvik AB i Sandviken. Vilken typ av kvinnor vÀljer att bli chefer, vilken bakgrund och vilka egenskaper har de? Jag undersöker om det finns nÄgot som hindrar kvinnor frÄn att bli chefer, samt tar reda pÄ hur kvinnorna pÄ Sandvik anser att en bra ledare ska vara. Min slutsats Àr att kvinnorna i intervjun har varit pappas flicka i den bemÀrkelsen att de har tytt sig mer till sin pappa Àn sin mamma, de Àr lyhörda och de bryr sig om sina medarbetare. De största hindren i kvinnors karriÀr Àr familjen, eftersom de kan bli uppsagda pÄ grund av förÀldraledighet, samt rekryterarna som anstÀller mÀn av gammal vana..
Ledare och Korporativt VarumÀrke - Konsten att skapa en enad identitet
VÄrt syfte med uppsatsen Àr att kombinera litteratur kring korporativt varumÀrke och ledarskap för att skapa ett teoretiskt ramverk. I vÄrt ramverk vill vi lyfta fram en effektiv ledares egenskaper och roll dÄ det korporativa varumÀrket kommuniceras internt. Vidare vill vi studera ledare pÄ ett företag för att skapa förstÄelse för hur de gör och om de anvÀnder den effektiva ledarens egenskaper dÄ det korporativa varumÀrket kommuniceras internt. För att besvara uppsatsens syfte har vi gjort en litteraturstudie samt anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie. I fallstudien har vi anvÀnt oss av primÀrdata, i form av intervjuer, samt sekundÀrdata.
Ledarskap pÄ à land : - en kvinno-mansdominerad arbetsplats
Syfte:Denna studie handlar om kvinnor och mĂ€n som ledare samt deras förutsĂ€ttningar pĂ„ deras respektive företag. Syfte med detta arbete Ă€r att lyfta fram hur de bĂ„da könen kvinna och man har stĂ€llt sig gĂ€llande kvinnligt respektive manligt ledarskap inom nĂ€ringslivet pĂ„ Ă
land. GÄr det att utlÀsa olikheter och/eller likheter om hur kvinnor och mÀn upplever sitt ledarskap? PÄ vilket sÀtt har de bÄda könen kvinna/man stÀllt sig till om det finns kvinnligt respektive manligt ledarskap?Metod:Jag har valt att studera tvÄ privata företag, ett kvinnodominerat och ett mansdominerat genom att intervjua ledarna samt deras anstÀllda som fick delta i en enkÀtundersökning. I mitt arbete likstÀller jag orden chef och ledare.
Stresshantering i arbetslivet : Hur man reducerar den negativa stressen
Syfte: Jag ville ta reda pÄ hur chefer/ledare idag handskas med och blir pÄverkade av stressen i arbetslivet.Teori: Hur du skall vara som ledare/chef och hur man utvecklas genom rollen samt teori om stress, negativ/positiv stress samt olika stressmodeller.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod genom individuella intervjuer med ett flertal butikschefer.Slutsatser: Att upplevd stress Àr helt individuell beroende pÄ erfarenhet, gener, ledarskap mm. Sen Àr det upp till sig som chef att lÀra dig att balansera dig fram till den optimala situationen för att du skall undvika negativ stress..
Kommunicera mera? Hur medarbetarna anser att en ledare bör kommunicera
En kvalitativ studie har genomförts dÀr forskningsfrÄgan behandlar hur medarbetare anser att deras ledare bör kommunicera. Syftet var att ta reda pÄ om ledarens kommunikationsstil pÄverkar medarbetarens instÀllning och mottaglighet för att ta till sig information positivt eller negativt. Femton personer som arbetar inom skilda verksamheter har intervjuats för att fÄ en bild av vad som utmÀrker en ledare med goda kommunikationsegenskaper. Teorin som har anvÀnts som utgÄngspunkt i studien Àr Merril och Reids (1999) teori om sociala stilar.Resultatet visade att ledaren bör kommunicera mera. Ledaren bör Àven vara skicklig pÄ att variera sin stil mellan drivande och vÀnlig.
Att fr?mja barns spr?kliga f?rst?else - en fenomenografisk studie om f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal i f?rskolan
I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier.
Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.
MÄngfaldens vÀrde, sett ur sju högskoleledares perspektiv
Syftet med studien Ă€r att intervjua ledare och klarlĂ€gga deras Ă„sikter: i) om hur de ser pĂ„ mĂ„ngfald, ii) hur de anser att organisationen de arbetar i ser pĂ„ mĂ„ngfald och iii) hur de sjĂ€lva ser pĂ„ sin chefs-/ledarroll. Uppsatsen Ă€r genomförd i en kvalitativ metod utifrĂ„n en fenomenologisk ansats. Sju interÂvjuer av ledare i en statlig kunskapsorganisation har genomförts. Intervjuerna har varit ostruktureÂrade och har utgĂ„tt frĂ„n temana: mĂ„ngfald, ledarskap och organisation. Resultatet visar ett ledarskap som frĂ€mst ser mĂ„ngfald utifrĂ„n kön men Ă€ven i viss mĂ„n Ă„lder och etnicitet.