Syftet med denna uppsats är att undersöka hur timanställda inom äldreomsorgen upplever sinarbetssituation och förhoppningen är att genererar en förståelse för hur det kan vara att arbetamed en ?a-typisk? anställning i ett emotionellt arbete. Studien baseras på 6 kvalitativasemistrukturerade intervjuer, varav fyra av dessa är intervjuer med timanställda, entillsvidareanställd samt en områdeschef inom äldreomsorgen. Dessa intervjuer har analyseratsmed hjälp av socialpsykologiska teorier så som Asplunds teori om social responsivitet,Collins interaktionsritualer, Hochschilds teori om emotionellt arbete, Hirdmans teori omgenussystemet och genuskontrakt samt Allvin m.fl. perspektiv på den nya arbetsmarknaden..

This essay aims to investigate a rare method of marking up timber before hewing it. The method for marking up timber is by eyesight, where visual judgment and the use of a broad axe are the tools employed. The broad axe is driven through the bark and exposes the inner bark in a straight line. The method is described by a craftsperson dating back to the 1930s. There is a lack of information regarding the method.

I denna kandidatuppsats kommer jag att försöka förstå hur medarbetare reflekterar kring sitt egenansvar.Fallstudien utgörs av ett kommunalägt bostadsföretag som förvaltar lägenheter och lokaler. Organisationen har nyligen genomfört en omorganisering som har medfört förändringar inom organisationsstrukturen samt medarbetarnas arbetsuppgifter.Jag vill förstå hur respondenterna reflekterar kringegenansvaret i samband med en omorganisering.I studien använder jag mig av Grundad Teori som forskningsmetod och den empiriska undersökningen har genomförts som en fallstudie.Resultatet reflekterar kring de kategorier som har uppkommit och presenterar en sammanställning framkommen utifrån Grundad Teori..

Syfte: Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.

SammanfattningDetta är en teoriutvecklande uppsats som handlar om etnisk mångfald i organisationer. Här ligger fokus på politiker och chefstjänstemän i kulturnämnd/förvaltning i två medelstora kommuner i södra Sverige. Uppsatsen inleds med en debatt om etnisk mångfald. Syftet är att genom kvalitativa intervjuer med politiker och chefstjänstemän dels bidra till att öka förståelsen av begreppet etnisk mångfald samt att dels bidra till teoriutvecklingen rörande etnisk mångfald i organisationer. Teoriutvecklingen vilar på den induktiva metoden och närmare bestämt den Grundade teorin.

Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.

Syftet med denna studie var att skapa förståelse kring hur processer kring teori U kan användas för att skapa förutsättningar för en lärande organisation, som präglas av högre effektivitet och kvalitet i dess processer. Undersökningen gjordes i form av en fallstudie på MEKA projektet i Strömsund kommun där projektets nätverksteam intervjuades. MEKA (Mångfald, Egenmakt, Kunskap, Arbete) syftar till att effektivisera och kvalitetssäkra introduktionsprocessen för nyanlända. Detta gjordes för att se på vilket sätt de workshopar som genomförts med nätverksteamet, inspirerade av teori U, hade bidragit till att skapa lärande organisationer. Resultaten visade att workshoparna framgångsrikt använt sig av teori U, vilket skapat mer organisatoriskt lärande hos nätverksteamet.

Syftet med denna studie är utredande och avser att utifrån Shane & Venkataramans teori om idéers uppkomst, MIRPs teori om innovationsprocesser och Sarasvathys teori om causation och effectuation explorativt beskriva och deduktivt tolka innovationsprocesser i Sverige. Problemformuleringen lyder: Hur uppkommer och utvecklas idéer till innovationer i Sverige?Empirin baseras på fyra intervjuer med representanter för fyra olika objekt vilka alla genomgått en innovationsprocess. I resultatdelen beskrivs dessa processer för att sedan analyseras utifrån de tre valda teorierna.Slutsatserna i studien är att innovationsprocesser i Sverige, med varierande avvikelser, uppkommer och utvecklas i enlighet med de tre bakomliggande teorierna..

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Studien syftade till att undersöka hur psykologer upplever skapandet av sin profession under den praktiska tjänstgöringsperioden. Vi använde oss av grundad teori som kvalitativ metod för datainsamling och databearbetning. Vi intervjuade 14 psykologer och fann ett antal centrala teman som var återkommande i intervjuberättelserna. Dessa handlade om hur sociala interaktioner med omgivningen påverkade den egna processen i att bli psykolog. Datamaterialet genererade en teori som visar hur psykologen under PTP-året är en del i ett möte och interaktion med organisation, erfarenheter, utveckling och den egna individen.

Det är av vikt att professioner har en teoretisk grund att luta sig mot och att teorin införlivas i praktiken. Inom arbetsterapin försvåras detta av att professionen har brottats med paradigmskiften, vilket i sin tur har bidragit till en stor mängd av tyst kunskap inom yrket. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeuter i den kliniska verksamheten resonerar kring användandet av arbetsterapeutisk teori, främst vid användandet av processer och modeller. Sju arbetsterapeuter intervjuades i denna kvalitativa studie. De delgav sina tankar och resonemang angående användandet av arbetsterapeutisk teori i arbetet.

Denna underso?kande designstudie utforskar hur visuellt material till en simulator kan komma att se ut och hur va?gen fram till det fa?rdiga designen kan se ut. Simulatorn som sta?r i centrum fo?r just denna studie kallas fo?r Simulerade Provokationer (SimProv) och har la?rarstudenter som huvudsaklig ma?lgrupp. I SimProv kan la?rarstudenten som anva?ndare va?lja mellan fyra olika handlingar i en klassrumssituation.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att bidra med kunskap om hur svenska kommuner styr och organiserar den offentliga m?ltiden med s?rskilt fokus p? skolm?ltidsverksamheter f?r att uppfylla Livsmedelsverkets nationella riktlinjer f?r m?ltider i skolan. Teori: Institutionell teori och f?ljande begrepp anv?nds normer och regler, isomorfism, legitimitet, institutionellt tryckt samt institutionella logiker (multiple institutional logics). Metod: Studien bygger p? en kvalitativ dokumentstudie d?r m?ltidsdokument fr?n 37 kommuner samt tre kartl?ggningar fr?n Livsmedelsverket analyserades.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelser av ledarskapsbeteenden inom judo. För att besvara syftet intervjuades fyra judoaktiva i åldrarna 16-19 år (m=17.8, sd=1.5 ) och fem judotränare som var mellan 39-66 år gamla (m= 47.0, sd= 10.9). Det skapades två semistrukturerade intervjuguider baserat på den multidimensionella ledarskapsmodellen och LSS. Frågorna som ställdes var utifrån tre olika situationer; vardaglig träning, träningsläger respektive tävling. Resultatet som framkom var att ledarskapsbeteende föredrogs samt upplevdes olikt beroende på individerna och situationen.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.