Eleverna har idag utvecklat en betydligt ohälsosammare livsstil än tidigare med mycket stillasittande, vilket kan leda till att de drabbas av fetma och hjärt- och kärlsjukdomar, samt annan ohälsa. Därför är det viktigt att eleverna utvecklar ett positivt förhållningssätt till fysisk aktivitet och därmed aktiverar sig mer. För den psykiska hälsa, dvs. den upplevda känslan av att må bra, är omgivningen viktig. Klasskamrater, lagkamrater och lärare kan ha stor inverkan på vilken självuppfattning och självbild individen utvecklar.

Denna vetenskapliga undersökning granskar relationen mellan nationella och lokala kursplaner i ämnena Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A. Det som har granskats är vad som finns kvar, förändras eller tagits bort från de nationella kursmålen till de lokala kursmålen samt att se om det finns några gemensamma drag mellan de olika lokala kursmålen i de tre separata ämnena. Undersökningen syftar till att se vad som överförs, förändras eller tas bort från de nationella kursplanerna till de lokala kursplanerna. Undersökningen är av dekonstruktivistisk karaktär där utgångspunkten är tre lokala kursplaner i Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A från ett gymnasium i Sverige. Ämnena är förankrade i de nationella kursplanerna som presenteras på Skolverkets hemsida.

Syftet med den här uppsatsen var att genomföra en studie i frågan hur hälso- och idrottsturism kan bidra till att utveckla en destination. Ostseebad Kühlungsborn utgjorde en referenspunkt för på vilka sätt som Öland kan utvecklas som destination inom hälsa och idrott. Öland befin-ner sig 2012 i en stagnationsfas och aktörerna behöver skapa nya reseanledningar till ön. En anledning till att satsa på hälso- och idrottsturism är att det är två nya trender inom turismin-dustrin som kan kombineras för att utveckla en destination till att vara aktiv året om. Ostsee-bad Kühlungsborn är en bra referenspunkt för Öland då de kan leva på turismen året om, samt att de har ett stort utbud av aktiviteter inom hälsa och idrott.De tillvägagångssätten som har använts i den här uppsatsen är en induktiv ansats med fallstu-die som metod.

Syftet med det här arbetet var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa och blivande idrottslärare ser på friluftsmomentet samt att undersöka faktorer som påverkar undervisningen i momentet. För att uppnå syftet med uppsatsen har åtta intervjuer genomförts med fyra aktiva idrottslärare och fyra studenter som läst samma idrottslärarutbildning.Utifrån syftet formulerades det en frågeställning om hur de definierar friluftsliv, hur momentet bedrivs, faktorer som påverkar undervisningen och hur idrottslärarutbildningen anpassar sig till skolundervisningen. Den insamlade datan har analyserats utifrån ramfaktorteorin och läroplansteorin. Resultatet visar att respondenterna har en samstämmig definition av friluftsliv. Friluftsundervisningen bedrivs på ett liknande sätt bland idrottslärarna, de aktiviteter som vanligtvis förekommer är bl.a.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida Wii Fit? kan vara en källa för motion samt ett undervisningskomplement för ämnet idrott och hälsa. För att kunna analysera detta har arbetet använt sig utav Gunnar Borgs RPE-skala samt pulstagning. Detta för att få ett värde på den ansträngning som upplevts och uppnåtts vid utförandet av Wii Fit? och dess fyra kategorier Balans, Yoga, Styrka och Aerobics.

Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar idrottslärarutbildare har om vad som är viktig kunskap för eleverna i grundskolan att utveckla genom de tre vanligaste aktiviteterna i ämnet Idrott och hälsa, enligt NU-03. De tre vanligaste aktiviteterna är bollaktiviteter, lekar och träning/motion. Sju intervjuer genomfördes med idrottslärarutbildare från fem olika lärosäten i det svenska utbildningssystemet. De analytiska verktygen som användes var Arnolds (1979;1985) teorier med bildning om, genom och i samt Carlgrens (2002) beskrivning av de fyra kunskapsformerna. Resultatet visade att de förtrogenhetskunskaper som enligt idrottslärarutbildarna var viktiga att utveckla i de tre aktiviteterna handlade om att kunna värdera olika aktiviteter i förhållande till varandra eller använda kunskapen individen har i en aktivitet i ett nytt sammanhang.

Jonas, Buhr & David Nordin. (2011). Uppfattningar om futsal ? En studie om futsal och etablering avidrott (Opinions on futsal ? A study on futsal and establishing of sport) Bachelor Essay in Swedish.Umea: Umea university, Department of Education.AbstractThe study is based on an assignment from Vasterbotten Football Association that because of poorparticipation in futsal activities wants to find out what clubs, the coaches and players in Vasterbottenthink of futsal. The aim is to find out the opinions on futsal and what these opinions are based on.

Uppsatsen belyser skolk och dess existens i skolämnet idrott och hälsa. Skolk börjar och förekommer främst i grundskolans senare del. Det finns både för- och nackdelar med att träna, och skolan vill lära alla elever hur de ska skapa och/eller bibehålla en sund livsstil som främjar deras hälsa fysiskt och psykiskt. De elever som inte deltar i idrottsundervisningen gårmiste om detta och avsikten med uppsatsen var att ta reda på hur skolkandet ser ut och få exempel på hur det går till, samt av vilka anledningar vissa elever gör detta. De frågeställningar som besvarades var:1.

Skolämnet idrott som idag heter Idrott och hälsa har sedan dess införande år 1820 i den svenska skolan genomgått en rad förändringar. Tidigare forskning visar dock att många förändringar som skett på normativ nivå i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehållet i ämnet i hög grad påverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte är att undersöka hur några lärare beskriver innehållet i Idrott och hälsa A. Undersökningen består av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstås med hjälp av läroplansteori.

Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostra?d fo?r att fra?mja en ha?lsosam kostha?llning. Kostra?den innefattar rekommendationer ga?llande frukt och gro?nt, fullkorn, nyckelha?lsma?rkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare underso?kningar tyder pa? att kostra?den inte fo?ljs i tillra?cklig utstra?ckning.Syfte Studiens syfte var att underso?ka vuxna individers ka?nnedom, upplevda fo?ljsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostra?d.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Syfte och frågeställningSyftet med studien är att undersöka om hjärtfrekvensen (HF) hos elever uppvisar könsskillnader vid traditionellt feminina och traditionellt maskulina aktiviteter.Vilken HF uppmäts för flickor och pojkar i årskurs 7 och 8 i maskulina respektive feminina moment?Hur skiljer sig den uppmätta HF mellan flickor och pojkar i årskurs 7 och 8 i maskulina respektive feminina moment?MetodUtifrån forskning om vad som anses manligt och kvinnligt genomfördes en och samma lektion på tre klasser i årskurs 7 och 8. Lektionen innehöll ett maskulint moment och ett feminint moment. I varje klass undersöktes 4-7 elever av varje kön, dessa valdes ut slumpmässigt. De utvalda eleverna bar pulsband och deras HF registrerades och jämfördes.ResultatResultatet visar att pojkar har en något högre medel- och maximal HF än flickor under båda momenten, dessa skillnader är emellertid inte signifikanta.

Abstrakt Titel: Sam- och särundervisning - Fågel, fisk eller mittemellan? Författare: John Lück och Magnus Bååth Typ av arbete: C-uppsats Handledare: Torbjörn Andersson Examinator: Kutte Jönsson Program: Lärarutbildningen Malmö Högskola Datum: 2010-01-03 Syftet med studien var att undersöka lärarnas och elevers syn på de olika undervisningsformerna, sär- och samundervisning i ämnet idrott och hälsa och vilken undervisningsform som är att föredra. Våra frågeställningar var: -Vad anser eleverna om sam- respektive särundervisning? -Vad anser lärarna om sam- respektive särundervisning?? -Hur påverkas eleverna (flickor och pojkar) av de olika undervisningsformerna? -Påverkas lärarnas betygsättning av undervisningsformerna? Datainsamlingen gjordes i form av en kvantitativ enkätstudie på totalt 114 elever som var fördelade på särundervisning pojkar 37st, särundervisning flickor 43st och samundervisning 34st. Utöver detta genomförde vi 4st kvalitativa intervjuer med idrottslärare som hade erfarenhet från alla de ovan nämnda undervisningsformerna. Våra resultat i studien visar att både pojkar och flickor föredrar särundervisning som undervisningsform. 73 % av pojkarna och 84 % av flickorna hade valt särundervisning om de själva fått välja undervisningsform. Vidare framgår det att det är framförallt flickor som påverkas negativt av samundervisning.

Idrotten fyller en stor och viktig funktion i dagens samhälle: den inspirerar och motiverar till ett gott uppförande vilket bidrar till att främja den svenska folkhälsan. Det finns ingen lagreglering som undantar idrottslig verksamhet från den allmänna regleringen om skadeståndsansvar och försäkring. Våld inom idrotten har generellt sett en högre toleransnivå än i samhället i övrigt. Ett av syftena med denna uppsats är att i viss mån utreda hur detta är möjligt. Den främsta anledningen kan sägas vara det förmildrande samtycket.