LÀnge har utvecklare kÀmpat för att genom kreativa implementationer av gryende teknologi, sÀrskilja och sprida sina applikationer och tjÀnster i konkurrensen av ett stÀndigt vÀxande utbud. En av de senaste trenderna för att framkalla ett ökat engagemang och förbÀttrade prestationer bland anvÀndarna Àr gamification. Detta innebÀr processen att införa spelliknande moment i applikationer för att öka deras interaktionförmÄga och pÄ sÄ sÀtt möjliggöra för motivation att uppstÄ inom anvÀndaren. Lyckade exempel pÄ gamifierade applikationer har snabbt sprungit om sina konkurrenter bÄde vad gÀller anvÀndarlojalitet och popularitet vilket fÄr mÄnga att fundera pÄ nya anvÀndningsomrÄden för tekniken. I detta arbete vill vi besvara frÄgor kring hur gamification kan anvÀndas för att öka engagemang, kunskap och prestation hos anvÀndarna i ett av dessa nya omrÄden, försÀljning.

The teaching of modern foreign languages within Swedish educational system has been a subject of a number of alarming reports in recent years. Several studies have shown that students lack motivation to learn any language but English. Of particular concern is the young males? underachieving and disinterest in foreign languages. In the meantime, a number of international studies and the statistical data from Swedish national agencies of secondary and higher education (Skolverket and Högskoleverket) have indicated that Russian is one of the languages that are favoured by males. The primary goal of my case study was, therefore, to examine students? motivation to learn Russian and their attitudes towards language, community and Russian-speaking people.

Detta examensarbete handlar om vad nÄgra elever i Ärskurs 2, 5 och 9 sÀger om sin lust att lÀra i matematik. Arbetet har sin teoretiska utgÄngspunkt inom den sociokulturella teoribildningen, dÀr fokus ligger pÄ lÀrande i samspel med andra. Undersökningen utfördes genom intervjuer, dÀr 4 elever i varje Ärskurs, dvs. 12 elever ingÄr i undersökningsgruppen. Varje intervju gjordes i par om flicka/pojke, vilket resulterade i 6 intervjuer.

I denna studie anvÀnds Mölndals Stad som fall för att belysa hur chefer i offentliga organisationer förhÄller sig till begreppet motivation samt hur de gÄr till vÀga för att öka motivationen bland anstÀllda, trots ekonomiska begrÀnsningar. Inledningsvis presenteras begreppet motivation ur ett allmÀnintresseperspektiv vilket följs av en sammanfattning av tidigare forskning pÄ omrÄdet. I huvudkapitlet presenteras flertal motivationsteorier sÄsom yttre faktorer, inre faktorer, behovsteorier, kognitiva teorier, sociala teorier och arbetskaraktÀristiska modeller. Intervjuer som genomfördes med chefer pÄ Mölndals Stad sammanstÀlls i vÄrt empiriska material med inriktning pÄ de intervjuades Äsikter och uppfattningar kring begreppet motivation.Resultatet av vÄr studie visar att det finns motivationssystem i offentliga verksamheter och att det frÀmst handlar om att de sÀllan Àr allmÀn kÀnda, varken för ledaren eller anstÀllda. Detta beror pÄ att motivationssystem ofta förknippas med vÀl strukturerade ekonomiska belöningar, vilket det inte finns resurser till i offentliga organisationer, chefer ser alltsÄ inte deras vardagliga motivationsmetoder som en del av ett system.

Uppsatsen diskuterar vilka anledningar det finns till att anvÀnda sig av inhyrd personal frÄn bemanningsföretag sett ur det inhyrande företagets perspektiv. Vi nÀmner Àven de argument som talar mot anvÀndningen av inhyrd personal och tittar nÀrmare pÄ skillnader i motivation och lojalitet hos den inhyrda personalen, samt vilka ÄtgÀrder som det inhyrda företaget vidtar för att pÄverka lojaliteten och motivationen hos den inhyrda personalen. Fallstudier har genomförts pÄ Norrmejerier, BoxModul AB och Skanska Prefab Mark AB dÀr aktörerna har varit personer med god inblick inom det berörda omrÄdet. VÄra tolkningar och förklaringar Àr inte av generell karaktÀr, det handlar istÀllet om vÄra undersökta aktörers uppfattningar och sanningar. Uppsatsen avhandlar en kombination av teorier kring bemanningsföretag samt motivations- och lojalitetsteorier.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för vilka faktorer som pÄverkar sjundeklassares motivation gÀllande lÀsning. Detta görs genom att fÄ en uppfattning om elevers resonemang kring lÀsning och en inblick i hur de hanterar svÄrigheter och motgÄngar relaterade till lÀsning.Det genomfördes sex individuella intervjuer med sjundeklassare och intervjuerna var utformade som samtal. Eleverna som intervjuades delades in i tvÄ grupper, pojkar och flickor för att sedan delas upp i tre undergrupper: svaga lÀsare, starka lÀsare och elever som varken utmÀrker sig som svaga eller som starka lÀsare. Eleverna lÀmnades stort utrymme att tala fritt om sina relationer till lÀsning. Materialet som samlades in sammanstÀlldes sedan, analyserades och diskuterades i förhÄllande till teorier om lÀsning och motivation.Resultatet av intervjuerna visar att eleverna har skilda uppfattningar om böcker och lÀsning.

Vasaloppet Àr vÀrldens Àldsta och lÀngsta skidlopp och inför loppet 2012 Àr 15800 deltagare anmÀlda. Tidigare forskning har rapporterat att 75 % av alla deltagare pÄverkas av yttre motivationsfaktorer till deltagande samt visat att mÄlsÀttning Àr en effektiv strategi för att öka motivationen. Studiens syfte var att undersöka vad som motiverar mÀnniskor att genomföra och senare ÄtervÀnda till Vasaloppet utifrÄn ett motivations- och mÄlsÀttningsperspektiv. Undersökningen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer och omfattade tio manliga med Äldern (M = 33,1) Vasaloppsdeltagare som har genomfört loppet en till fyra gÄnger och dessutom hade anmÀlt sig till nÀstkommande lopp. Resultatet visade en förÀndring frÄn yttre motivation vid det första genomförandet till en högre nivÄ av inre motivation men med prestationsmÄl som mÄlsÀttning vid de bÄda sammanhangen.

De tydligaste slutsatserna vi har kommit fram till i vÄr undersökning, Àr att företag bör satsa pÄ att erbjuda, de mjukvaruutvecklare som har en anstÀllning, intressanta och roliga arbetsuppgifter. De arbetssökande, som Ànnu inte har en anstÀllning, motiveras frÀmst av ett bra arbetsklimat. Företagen bör inte, oberoende om de ska attrahera arbetskraft eller fÄ personal att stanna kvar, konkurrera med lönesÀttning dÄ, individerna i vÄr undersökning, ansÄg att det endast gav effekt tills att de nÄtt en viss lönenivÄ. I jÀmförelsen mellan företagen har vi inte observerat nÄgon speciell skillnad, gÀllande vilka faktorer som företagen tror motiverar mjukvaruutvecklarna. Eftersom Sony Ericsson Àr ett större och mer vÀlkÀnt företag mÄste mindre företag, som Ajilon, anpassa sina personalstrategier sÄ att de blir mer attraktiva.

I detta arbete sa? vill jag studera hur praktisk fysikundervisning och bedo?mning i na?grasvenska gymnasieskolor o?verenssta?mmer med modern forskning om fysikpedagogik.Denna forskning spa?nner o?ver ett brett spektrum av metoder och teorier, varav jag harfokuserat pa? om la?rarnas undervisning kan beskrivas som-elevaktiv eller inte,-mer eller mindre baserad pa? bokstudier,-inriktad pa? konceptuell fo?rsta?else eller mer fo?rma?gan att ra?kna specifika uppgifter.Dessa aspekter diskuteras a?ven i relation till de inblandade la?rarnas utbildning.Fo?r att kunna ja?mfo?ra de olika klasserna och la?rarna har jag anva?nt ett test avkonceptuell fo?rsta?else (FCI, se sektion 3.2) samt enka?ter till la?rare och elever. Ur etttyva?rr skevt urval av klasser och la?rare framga?r att det finns stora skillnader pa? hurla?rarna ser pa? undervisningen och vilka undervisningsmetoder de anva?nder, samt hurstyrt de upplever sitt arbete. Korrelationerna mellan elevernas resultat pa? FCI och pa?ordinarie prov pa? motsvarande mekanik a?r sma?, vilket tyder pa? att regulja?ra provma?ter konceptuell fo?rsta?else i liten utstra?ckning.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur elevernas motivation för geografi pÄverkades genom att ha lektioner utomhus. Undersökningen genomfördes i en klass 4 och i en klass 6 i Kiruna kommun. Under den sju veckor lÄnga praktiken genomfördes lektioner i geografi utomhus. Under lektionerna observerade vi Ätta elever för att utifrÄn deras beteende utlÀsa om de var motiverade för uppgifterna. I slutet av praktikperioden genomfördes tvÄ intervjuer i vardera klass som följdes upp med kompletterande intervjuer strax efter praktikperiodens slut.

BACKGROUND: Exercise on Prescription (EoP) means that a doctor writes out a customized form of exercise to the patient instead of medicine, or in combination with medication. The activity becomes a part of the treatment. Since many today do not follow recommendations for physical activity occurs in the long term a number of public health diseases. EoP promotes health and prevents disease. AIM: The aim of this paper is toexamine whether EoP from a patient perspective perceived to be an efficient and effective method of treatment.

Syfte: Att identifiera metoder för projektledare att anvÀnda motivation för att minimera negativ stress. Metod: Kvalitativa djupintervjuer Slutsatser: Vi har definierat tre metoder som bidrar till att en internaliseringskedja pÄbörjas. Internalisering ökar den inre motivationen bÄde hos projektledare och hos projektdeltagare och kan bidra till att minska negativ stress. Den första metoden handlar om att utveckla en modell gÀllande vilken information projektledare behöver frÄn bestÀllare nÀr projekt bestÀlls. Den andra metoden handlar ocksÄ om behovet av ökad bestÀllarkompetens, och innebÀr att utbilda bestÀllarna.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsÀtta musicera Är efter Är. Fokus ligger vid blÄsorkestern och blÄsinstrumentalister, de Àldre instrumentalisterna i orkestern. Studien Àr avgrÀnsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, frÀmst musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hÄlla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer vÀxt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger pÄ faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka KÀllner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.

Jag vill med denna uppsats visa hur man kan anvÀnda sig av utomhusmatematik som ett kompletterande arbetssÀtt för att göra matematikundervisningen i grundskolan mer variationsrik. Jag vill Àven i korta ordalag beskriva varifrÄn utomhuspedagogiken hÀrstammar och vilka positiva effekter den tidigare pÄvisats ha pÄ lÀrandet och eleverna. För att visa detta har jag genomfört en empirisk studie dÀr jag har arbetat med samt studerat en grupp elever bÄde inomhus och utomhus. DÀrefter har jag intervjuat eleverna om deras upplevelser samt kontrollerat att de har tillgodogjort sig de begrepp vi har arbetat med. Allt detta redovisas i en resultatdel dÀr jag har tagit upp mina observationer frÄn lektionerna samt vad eleverna har uttryckt under sina respektive intervjuer.