Att leva med svår kronisk hjärtsvikt har beskrivits som att vara i dödens väntrum och tidigare forskning har visat att personer med hjärtsvikt inte får tillgång till palliativ vård. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av behov och tillgång till palliativ vård för personer med hjärtsvikt. Metoden som användes var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Utifrån resultatet framkom tre kategorier och 11 underkategorier. Den första kategorin var; ?Att få vara hemma i trygghet? med underkategorierna; att vara hemma, att få kontinuitet, palliativt specialistteam, att få medicinsk symtomlindring, att ha kunskap och att få tillgänglighet.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur mindre företag kan utveckla sin verksamhet trots knappa resurser. Vidare syftar uppsatsen till att skapa en generell utvärderingsmall som företag liknande fallföretaget kan använda sig av vid en verksamhetsanalys. Uppsatsen bygger på empiri från ett fallföretag som är aktivt inom verkstadssektorn. Fallföretaget är ett mångsidigt familjeföretag med verksamheter inom olika affärsområden. Företaget saknar en tydlig strategi för hur det ska växa och utvecklas på lång sikt.

Bakgrund: Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det ytterst viktigt att företag utvecklas och växer för att ersätta företag och branscher som går tillbaka eller försvinner. När det gäller tillväxt hos företag har beroendet av tillgång till kapital och nödvändiga resurser lyfts fram under lång tid. Samtidigt har flera aktuella rapporter visat att tillgång till banklån upplevs som ett relativt litet hinder för tillväxt. Finansiell bootstrapping används för att minimera eller helt eliminera behovet av finansiella resurser för att säkerställa tillgången till de resurser som företag behöver.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva i vilken utsträckning svenska småföretag registrerade 2009 använder finansiell bootstrapping. I huvudsyfte ingår följande delsyften: 1) Beskriva vilka finansiella bootstrappingmetoder som används och redovisa skillnader i användningsfrekvens.

Om människor fortsätter med det konsumtionsbeteende som råder idag kommer jor-den resurser ta slut. Den fossila råvaran petroleum används vanligtvis vid framställ-ning av polyester och polyamid. Petroleum har en 100 000 årlig process, vilket är en ofantlig skillnad i förhållande till den takt som det förbrukas. Därför har eventuella möjligheter att återskapa en ny filament av återvunnet syntetiskt blandmaterial un-dersökts i detta arbete.Det finns befintliga metoder för att återvinna polyester och polyamid som homogena material. Dock vid återvinning i en gemensam process av materialen får den slutliga produkten en försämrad kvalité.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters egna erfarenheter av att använda kreativa aktiviteter som intervention för klienter. För att studera detta intervjuades sex arbetsterapeuter verksamma inom kommun och landsting i norra Sverige, med erfarenhet av att använda kreativa aktiviteter som åtgärder tillsammans med klienter. I denna kvalitativa studie valdes innehållsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?Åtgärd för identifikation av klienters resurser och begränsningar?, Kreativa aktiviteter som åtgärd i grupp?, ?Att sätta mål med kreativa aktiviteter som åtgärd?, ?Att använda kreativa aktiviteter som åtgärd för motivation och engagemang? som på skilda sätt bidrar till ökad förståelse om arbetsterapeuters egna erfarenheter av att använda kreativa aktiviteter som åtgärd.

Bakgrund: År 2012 levde 30 miljoner människor världen över med HIV, varav Afrika är värst drabbats.  I takt med det ökande antalet HIV smittade i Afrika ökar sjuksköterskornas arbetsbelastning. Syfte var att undersöka de afrikanska sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av patienter med HIV/AIDS i Afrika. Metod: Litteraturstudie som bygger på elvavetenskapliga artiklar som hittades via databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Artiklarna analyserades och resulterade i två övergripande teman och fyra underteman.

Vi vill med denna uppsats förklara hur små aktörer i en starkt reglerad marknad skapar konkurrensfördelar och om dessa är konkurrenskraftiga i en avreglerad marknad. Vi kommer fram till att mindre aktörer i en reglerad alkoholmarknad skapar sina konkurrensfördelar genom att effektivt sammanföra sina starka resurser, i form av know how om produkten och ett kvalitativt nätverk. Denna konkurrensfördel leder till kontinuerlig representation på Systembolaget. Det är genom denna representation företagen uppfyller KSF och därmed blir effektivt organiserade och får den finansiella uppbackningen som möjliggör att tillgodogöra sig de vinster konkurrensfördelen genererar. Möjligheterna att skapa efterfråga ökar i den avreglerade marknaden då aktörerna fritt kan disponera marknadsföringsverktyget 4P.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete var att undersöka lärares materiella och strukturella resurser samt hur de använder sig av dessa i sin läs- och skrivundervisning i åk f-3. Denna studie bygger på intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Vi har studerat ämnet utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Den teoretiska genomgången behandlar läs- och skrivlärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Därefter presenteras en avgränsad del av forskning kring barns läs- och skrivlärande för tidigare år.Metoden i detta examensarbete utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lärare i åk f-3. Samtliga deltagare har arbetat i skolans värld i många år.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

Fadderföretagsverksamhet vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping (IHH) har uppmärksammats som en framgångsrik metod för att koppla akademisk bakgrund till praktisk verklighet och författarna har haft som syfte att analysera verksamheten och hur det kan implementeras vid Uppsala universitet (UU). Författarna har använt sig utav primärdata i form av intervjuer och sekundärdata i form av studier, samlingsverk och hemsidor. Vid analysen av fadderföretagsverksamhet används teorier kring incitament för att undersöka samarbetets långsiktiga hållbarhet samt teorier kring inlärningsmetodik och information om regeringens mål/krav på utbildning för att undersöka utifall verksamheten uppfyller något syfte. I analysen om huruvida fadderföretagsverksamhet går att tillämpa vid UU har organisationsstrukturella teorier om centralisering, decentralisering och byråkrati används. Uppsatsens huvudsakliga slutsatser är att verksamheten uppfyller sitt syfte ur ett inlärningsmetodiskt perspektiv samt uppfyller även svenska lärosätens tredje uppgift, vilket är att samverka med det omgivande samhället.

Syftet med uppsatsen är att utreda hur en organisation kan främja och tillvarata sin kreativa potential. För att finna svar på frågeställningen tog vi till en början till oss litteratur inom kreativitets-, organisations- och förändringsområdena och identifierade därigenom åtta viktiga, återkommande faktorer för att främja och tillvarata kreativitet. Dessa är vision, kontinuitet, delaktighet, mångfald, öppenhet, resurser, kunskapsförvaltning och motivation. Litteraturstudierna gav oss underlag för en kompletterande empirisk studie. I ett andra led gjorde vi alltså en kvalitativ studie för att visa på en praktisk lösning av problemet.

Det råder sedan 1980-talet stora skillnader i sysselsättningstal mellan inrikes och utrikes födda iSverige. Det finns ett uttalat politiskt mål att minska dessa skillnader genom att ökasysselsättningen bland invandrare. För att åstadkomma en sådan förändring har en rad åtgärderprövats hos olika myndigheter och bland Sveriges kommuner. Resultaten är varierande. Dennauppsats undersöker en av de nyare arbetsmarknadspolitiska åtgärderna riktade mot invandrare,nämligen det så kallade SIN-stödet, Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare inom ämnet idrott och hälsa på grundskolenivå, årskurs F-9, arbetar för en inkluderande undervisning.  Frågeställningar: Hur arbetar idrottslärare med inkludering inom ämnet Idrott och Hälsa? Finns det någon specifik arbetsmetod inom specialpedagogik som kan användas i idrottsundervisningen? Metod Denna studie bygger på strukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra lärare inom ämnet Idrott och Hälsa, två kvinnor och två män där det största fokuset har lagts på lärarnas åldersskillnad. Resultat Resultatet visar att dessa fyra lärare generellt har en delad mening om vad inkludering innebär, men det användes olika i praktiken. Vanligtvis beror detta på en bristande kunskap hos lärarna, men det kan också bero på att resurserna saknas i form av specialpedagoger eller andra materiella resurser. Slutsats Denna studie har gett mig inblick i och förståelse kring hur specialpedagogik och inkludering används inom ämnet idrott och hälsa.

Den Europeiska Unionen är idag inne i en intensiv process som syftar till att ha en autonom förmåga att genomföra militära krishanteringsoperationer från år 2003. Denna uppsats syfte är identifiera eventuella brister i denna kapacitet. För detta ändamål nyttjas en metod av Gunnar Sjöstedt som i sin utvecklade form innebär att analys genomförs av gemensamma mål, resurser, managementsystem för hantering av kriser samt beslutsfattning. Hela analysen sker utifrån den realistiska teoribildningen som väl lämpar sig för att nå syftet. Det empiriska materialet utgörs av fördragstexter, ordförandeskapens slutsatser, relevanta officiella EU-dokument samt samtal med officiella EU-tjänstemän.

På Hälsocenter Västmanland arbetar personalen utefter samtalsmodellen lösningsfokus i möten med klienter. Lösningsfokus är en modell vars syfte är att skapa en framtidsbild i samband med en förändring, främst hos individer men även i grupper eller organisationer. Lösningsfokus är en modell som fokuserar på erfarenheter och resurser hos individer. Syftet med studien var att undersöka hur personalen på Hälsocenter Västmanland upplever att modellen lösningsfokus fungerar i möten med klienterna. För att svara på syftet användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.