Sök:

Sökresultat:

4048 Uppsatser om Lärandets resurser - Sida 27 av 270

Skillnader i frÀmlingsfientliga attityder i stad och pÄ landsbygd?en effekt av nationalism?

Den hÀr uppsatsens syfte Àr att undersöka om frÀmlingsfientlighet Àr olika stark i staden och pÄ landsbygden. Vi tittar Àven pÄ effekten av nationalism, om det kan förklara den eventuella skillnaden mellan stad och landsbygd. Vi har anvÀnt oss utav teorier sÄ som kontakthypotesen, grupphotsteorin, det minimala paradigmet och grupprelationer. För att besvara vÄrt syfte har vi anvÀnt oss utav ISSP datamaterial frÄn 2003 ? National Identity II, vi har valt att anvÀnda datamaterialet för Sverige och Norge.

Faktorer som pÄverkar sjuksköterskans anvÀndande av evidensbaserad omvÄrdnad - en litteraturstudie.

Sjuksköterskor Àr den största yrkesgruppen inom hÀlso- och sjukvÄrden, de har en viktig roll och potential nÀr det handlar om att arbeta utifrÄn forskning samt med hjÀlp av den utveckla vÄrden. Studier visar dock att sjuksköterskor utnyttjar tillgÀnglig forskning i begrÀnsad omfattning. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som hindrar och, eller frÀmjar sjuksköterskans anvÀndande av evidensbaserad omvÄrdnad. Sökningar har skett i databaserna CINAHL och PubMed med sökorden Nursing practice, evidence based/Evidence-based nursing som Àmnesord och Barriers, Facilitate, Implementation och Utilization som fritextord. DÀrigenom har totalt 14 vetenskapliga artiklar identifierats, vilka litteraturstudiens resultat bygger pÄ.

NÀrstÄendevÄrdares och vÄrdpersoanls kommunikation med individer som har afasi till följd av stroke

Bakgrund: Via den ökande immigrationen förÀndras patientklientelet och sjuksköterskor möter fler immigranter i deras dagliga arbete. Vissa immigranter kan inte tala det sprÄk som Àr officiellt i det land de immigrerat till. Det leder till högre krav pÄ sjuksköterskors kompetens.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med immigranter som inte talar det sprÄk som Àr officiellt i det land personen immigrerat till.Metod: Litteraturstudie baserad pÄ nio kvantitativa/kvalitativa vetenskapliga artiklar. Manifest innehÄlls analysResultat: Sjuksköterskor upplevde att faktorer som pÄverkade kommunikationen var resurser, dÀr tid och tolk var av betydelse. Kunskap, sÄ som kulturkompetens.

Generation Y Höga förvÀntningar pÄ arbetsplatsen En fallstudie om motivation och jobbtillfredstÀllelse bland industirarbetare.

Studiens syfte var att beskriva och analysera lÀrares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ en fristÄende gymnasieskola. FrÄgestÀllningarna var: Vad innebÀr begreppet motivation för lÀrarna? Vilka faktorer upplever lÀrarna kan pÄverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lÀrare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lÀrmiljö för elever i behov av sÀrskilt stöd enligt lÀrarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lÀrare pÄ en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lÀrarna tyckte motivation Àr av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier pÄ gymnasiet. LÀrarna sÄg inte nÄgon skillnad pÄ motivationsarbetet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Faktorer som de ansÄg pÄverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte sjÀlv kan pÄverka.

Att bemöta mÀnniskor med dyslexi

Dyslexi Àr ett vanligt handikapp som inte alltid syns eller mÀrks. PÄ arbetsplatser och i skolan medför det dÀremot stora problem om inte rÀtt resurser och hjÀlpmedel sÀtts in. Det Àr viktigt att som dyslektiker fÄ den hjÀlp som behövs för att övervinna problemen som funktionshindret medför. I de kvalitativa intervjuerna framkommer hur bemötandet spelar en stor roll för den enskildes sjÀlvbild och sjÀlvförtroende. För att kunna skapa en drÀglig arbetsmiljö sÄvÀl i skolan som ute i arbetslivet krÀvs det att rÀtt insatser sÀtts in och det behövs mycket kunskaper och stor förstÄelse.

Prostitution och mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl : En kartlÀggning av förekomsten och motkrafterna i VÀrmland

Denna studie Àr en kartlÀggning av prostitution och mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl i VÀrmland. Den gjordes pÄ uppdrag av LÀnsstyrelsen i VÀrmland. Syftet med kartlÀggningen var att fÄ en uppfattning om förekomsten av prostitution och mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl i VÀrmland, att undersöka om och hur myndigheter, frivilligorganisationer och nÀringsidkare arbetar mot prostitution och mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl samt att se vilka resurser som finns tillgÀngliga för detta arbete. För att undersöka detta gjorde vi inledningsvis en förstudie i form av en observationsstudie pÄ Internet för att fÄ en uppfattning om det överhuvudtaget förekom försÀljning av sexuella tjÀnster i VÀrmland. Denna följdes sedan upp av en enkÀtundersökning som skickades till myndigheter, frivilligorganisationer, bostadsbolag samt privata nÀringsidkare.

Platsens vara eller icke vara : En studie av de svenska kommunernas marknadsföringsstrategier

Under hösten 2006 fanns reklam i Stockholms tunnelbana för bland annat Nyköping. Budskapet var att locka invÄnare att flytta dit. Vi tyckte det var spÀnnande att en plats och inte en produkt marknadsfördes. Marknadsföringen av platser har förekommit sedan lÄng tid tillbaka och idag Àr det mÄnga platser som har blivit föremÄl för marknadsföring. En av de mest framstÄende kampanjerna Àr ?I love NY? kampanjen.

OmvÀrldsanalys delight : En studie av hur smÄ till medelstora företag kan fÄ igÄng ett omvÀrldsanalysarbete

Syftet med uppsatsen Àr att kunna erbjuda smÄ till medelstora företag förslag pÄ lÀmpliga modeller och IT-stöd att anvÀnda till omvÀrldsanalys. Genom att föreslÄ modeller och IT-stöd samt hur de anvÀnds kan företag upprÀtta ett omvÀrldsanalysarbete utan att hyra in extern hjÀlp. Större företag har ofta en större budget och Àven resurser som aktivt arbetar med att bevaka omvÀrlden. Den sortens resurser finns inte i mindre företag eftersom kostnaden att hyra in konsulter för hjÀlp med omvÀrldsanalysarbete Àr för hög. Det i kombination med att kunskap saknas om hur ett omvÀrldsanalysarbete kan genomföras resulterar i att det ofta inte blir av.

JÀmstÀlldhet i kommunfullmÀktige i LuleÄ: en studie utifrÄn 3R - Representation, Resurser, Realia

Syftet med uppsatsen Àr att studera kommunfullmÀktige i LuleÄ utifrÄn analysmodellen 3R ? Representation, Resurser och Realia ? för att se huruvida man kan betrakta det som jÀmstÀllt eller inte. Representation ser över den kvantitativa fördelningen mellan kvinnor och mÀn, resurser tittar pÄ hur pengar och tid Àr fördelade mellan könen och realia Àr resultatet av de tvÄ första R:en och visar vilka normer som styr verksamheten. Den feministiska teorin bidrar till att motivera analysen, det kvinnliga deltagandet i politiken motiveras av den norska statsvetaren Helga Hernes med rÀttviseprincipen, att kvinnor Àr en resurs och har andra intressen Àn mÀn som mÄste komma till tals inom politiken. För att fÄ analysmaterial genomförs observationer och enkÀtundersökning inom kommunfullmÀktige i LuleÄ.

Kunskapen bÀr...

Ur ett sjuksköterskeperspektiv Àr det viktigt att tÀnka pÄ att kraven pÄ HÀlso- och sjukvÄrd blir allt högre i en tid dÄ det finns allt minskade resurser. Det Àr angelÀget att utnyttja alla resurser och pÄ ett optimalt sÀtt. Syftet med denna studie Àr att undersöka vetenskaplig litteratur med avsikt att fÄ ökad kunskap om vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som Àr effektiva för sjuksköterskor att anvÀnda sig för att förebygga tromboflebit hos vuxna patienter med behov av perifer venkateter. I denna litteraturstudie genomfördes sökningar i PubMed, CINAHL och Elin. Inkludering av studier styrdes av i förvÀg uppsatta kriterier och företrÀdesvis eftersöktes studier med kvantitativ metodansats.

Hur implementerar man hÄllbarhetsstrategier i en organisation framgÄngsrikt? : En kvaltativ studie av svenska livsmedelsföretag som lyckats inom hÄllbarhet

Det finns otydligheter rörande hur företag framgÄngsrikt implementerar hÄllbarhetsstrategier i sina organisationer. De svenska livsmedelsföretagen lÀgger ner mest resurser och Àr Àven bÀst pÄ att jobba med hÄllbarhet. Vi undersökte dÀrför hur de svenska livsmedelsföretagen framgÄngsrika inom hÄllbarhet implementerat sin strategi i organisationen. Fyra hÄllbarhetsansvariga pÄ livsmedelsföretagen Arvid Nordquist, Kung Markatta, Santa Maria och Spendrups intervjuades. FrÄgor stÀlldes kring ansvar för formulering och implementering, verktyg som anvÀnts och vad företagen uppfattat som motstÄnd inifrÄn organisationen.

Samverkan mellan skola och polis En kvalitativ intervjustudie av lÀrares och polisers syn pÄ samarbete mellan skola och polis

Studiens huvudsyfte Àr att försöka förstÄ hur lÀrare och poliser ser pÄ en samverkan mellan skola och polis. Jag har i mitt arbete sökt svar pÄ hur man skulle vilja samarbeta, vilka fördelar som finns med ett samarbete samt vad som legitimerar ett samarbete. Studien bygger pÄ intervjuer med nio lÀrare och poliser. Som teoretisk bakgrund till intervjustudien redogör jag för den forskning som finns om ett samarbete mellan skola och polis och ett brottsförebyggande arbete i skolan. Jag presenterar Àven nÄgra teorier om hur barn tar till sig normer och vÀrden, moralutvecklingsteorier.

KarriÀr som styrning : En studie om hur organisationer styr genom att erbjuda karriÀrmöjligheter

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur organisationer styr sina anstÀllda genom att erbjuda medarbetarna en möjlighet till karriÀr inom företaget. Jag har valt att fokusera pÄ anstÀllda frÄn frÀmst tvÄ företag och kan dÀrför inte generalisera mitt resultat.Datainsamlingen skedde via intervjuer, tvÄ stycken face-to-face, tvÄ stycken via telefon samt en intervju genom e-post. TvÄ av intervjupersonerna arbetade pÄ en bank, tvÄ inom en snabbmatskedja och en intervjuperson var egen företagare. Materialet frÄn intervjuerna analyserades utifrÄn Göran Ahrnes begrepp kollektiva resurser, makt och maktrelationen och tillhörighet.I resultatet fann jag ett flertal olika sÀtt som organisationers erbjudanden om karriÀr styr den anstÀllda. Att eventuellt behöva byta bostadsort för att fÄ arbeta pÄ den önskvÀrda positionen var ett krav frÄn organisationerna som framkom under intervjuerna.

Barn gör sÄ gott de kan : Men nÀr de inte kan, hur hjÀlper skolan dem dÄ?

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrare ser sig ha det stöd och de resurser som krÀvs för att Ästadkomma en inkluderande skola.Vi vill Àven undersöka synen pÄ inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krÀvs att lÀrare skapar goda relationer till elever och förÀldrar. LÀraren mÄste Àven ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr ocksÄ viktigt att resurser tillsÀtts. VÄra frÄgestÀllningar har varit vilket stöd lÀrarna fÄr i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvÀrda. Ytterligare en frÄgestÀllning har varit vad skolpersonal har för syn pÄ inkludering.  KlasslÀraren och dennes arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd stÄr i fokus för vÄr studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslÀrare, tvÄ skolledare, en specialpedagog och en speciallÀrare pÄ tre grundskolor i Stor-Stockholm.

"Se mig, för hÀr Àr jag" : LÀrares resonemang kring innebörden av begreppet individanpassad undervisning i skolÄr 1

LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, fritidshemmet och förskoleklassen, (Lpo94) Àr tydlig i sin definition att en individanpassad undervisning ska tillÀmpas i skolan och att undervisningen ska utgÄ frÄn den enskilde elevens behov. DÄ forskning pekar pÄ att definitionen och innebörden av begreppet behov inte Àr tydlig fann vi det intressant att undersöka hur lÀrare definierar innebörden av begreppet individanpassad undervisning i Är 1 med sÀrskilt fokus pÄ aspekten elevers behov. För att studera verksamma lÀrares resonemang kring detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjÀlpmedel för att samla in data. Det insamlade materialet har analyserats och dÀrefter diskuterats med referens till forskning inom omrÄdet. Resultatet visar att individanpassad undervisning ses som en förutsÀttningsfrÄga.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->