Sök:

Sökresultat:

4048 Uppsatser om Lärandets resurser - Sida 13 av 270

Morgan pÄ lagret : En Multimodal Kristisk Diskursanalys av karaktÀren Morgan i programserien Ullared ur ett klassperspektiv

Studien anvÀnder sig av en Multimodal Kritisk Diskursanalys (MCDA) för att analysera vanliga mÀnniskor i reality-TV ur ett klassperspektiv. Syftet Àr att undersöka huruvida programmet Ullared reproducerar idéer om klass och hur detta gör sig synligt genom konstruktionen av karaktÀren Morgan. Studien anvÀnder sig av ett teoretiskt ramverk bestÄende av vanlighet, klass, diskurs och skratt. I analysen undersöks utvalda sekvenser dÀr semiotiska resurser granskas för att se hur de arbetar för att konstruera Morgan. Resultatet visar pÄ att musik och videoredigering Àr tvÄ viktiga resurser i konstruktionen av Morgan, dock har allt som ses och hörs i bild en komplex samverkan med varandra som bidrar till slutkonstruktionen.

Icke-finansiella företags uppfattningar om risk

Det finns ingen enhetlig definition pÄ risk. Innebörden av risk skiljer sig Ät beroende pÄ vem man frÄgar. Risk Àr allmÀnt nÄgot som inte Àr önskvÀrt och nÄgot företagen vill undvika. Att kunna se möjligheterna med risk Àr en nyare syn pÄ omrÄdet som skiljer sig mot traditionell riskhanterings inriktning pÄ att minimera skadeverkningar. Hur mycket resurser företagen spenderar pÄ riskhanteringsfunktioner skiljer sig Ät mÀrkbart.

Hur mindre företag gÄr tillvÀga för att bygga upp starka varumÀrken

Uppbyggandet av ett varumÀrke Àr en process som stÀndigt pÄgÄr i ett företag. Litteraturen visar pÄ olika strategier för att bygga varumÀrken, men nÀstan uteslutande bygger forskningen pÄ stora företag. Stora företag planerar varje Är en budget för vad de skall satsa pÄ olika marknadsföringsaktiviteter, detta Àr nÄgot som mindre företag oftast inte gör dÄ de inte har samma resurser i form av pengar som stora företag. Mindre företag utgör 96,2% av alla företag i Sverige och bygger dÀrför upp en stor del av den svenska ekonomin. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur mindre företag gÄr tillvÀga för att bygga upp ett starkt varumÀrke.

Skapar traineeprogram konkurrensfördelar?

Titel: Skapar traineeprogram konkurrensfördelar? Seminariedatum: Tisdagen den 11 Januari 2005 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatseminarium, 10 poĂ€ng Författare: Henrik Ohlsson, Martin Sagnert, Pontus Sellberg Handledare: Robert WenglĂ©n Nyckelord: Traineeprogram, konkurrensfördelar, strategiska intentioner, strategiskt verktyg, organisatoriska resurser. Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att undersöka vad företag har för intentioner med sitt traineeprogram och vilken betydelse traineeprogram har för företag i en allt mer konkurrensintensiv omvĂ€rld. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie av nio företag med hjĂ€lp av semistrukturerade telefonintervjuer. Vi anvĂ€nder abduktiv ansats, det vill sĂ€ga att vi anvĂ€nder oss av bĂ„de induktiv och deduktiv ansats under studiens gĂ„ng.

New Public Management : En förÀndring av offentlig sektors resursanvÀndning

Kritik har riktats mot hur landstingen anvÀnder sina resurser. Kritiken har gjort att landstingen pressats till att förÀndra sin styrning. Studien undersöker utifrÄn ett New Public Management perspektiv vilka ÄtgÀrder landstingen har vidtagit gÀllande vÄrdens inköpsprocess för att möta de ökade kraven. Studien sammanlÀnkar teorier om stordriftsfördelar med New Public Management för att undersöka om landstingets resursanvÀndning kan pÄverkas genom gemensam upphandling. Den empiriska studien bygger pÄ intervjuer frÄn tvÄ olika landsting.

Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med evidensbaserad omvÄrdnad: en litteraturstudie

Med sjukvÄrdens vÀxande krav och krympande resurser blir det allt viktigare att stÀlla krav pÄ vetenskaplig tillförlitlighet nÀr det argumenteras för eller emot olika omvÄrdnadshandlingar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med evidensbaserad omvÄrdnad genom följande specifika frÄgestÀllningar: Vilka möjligheter ser sjuksköterskor att arbeta med evidensbaserad omvÄrdnad? och Vilka hinder finns för att implementera evidens i praktisk omvÄrdad? Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier under vardera frÄgestÀllning: be- tydelsen av utbildning och information för sjuksköterskor, betydelsen av stöd frÄn ledning och kollegor, implementering av evidens kan leda till ökad vÄrdkvalitén, samt brist pÄ resurser, brist pÄ utbildning och brist pÄ stöd. I resultatet framkom att det fanns behov av en arbetsmiljö som prioriterar forskning inom den kliniska verksamheten samt sÀkrar de resursbehov som presenterats.

Ideella föreningars styrning mot ideella och ekonomiska mÄl

Ideella föreningar krÀver mycket tid i ansprÄk frÄn ideellt arbetande personer. För nÀrvarande Àr det inte lÀtt att förmÄ mÀnniskor att stÀlla upp och arbeta ideellt och sitta i styrelsen dÄ det Àr mycket annat som drar, till exempel arbete, familj och tv-tittande. Av den orsaken ville vi förstÄ hur ideella föreningar styrs genom ekonomiska och ideella mÄl och vi har stÀllt oss frÄgan vilket behov av resurser i form av kompetens, monetÀra resurser och ideellt arbete anser ideella föreningar att de behöver för att bedriva verksamheten? För att uppfylla vÄrt syfte ville vi göra en undersökning av en samhÀllsnyttig förening och valde Svenska Brukshundklubben. Undersökningen genomfördes genom fallstudier av Brukshundklubbens centrala nivÄ, distriktsnivÄ och lokala nivÄ.

Diagnos - Möjlighet eller hinder? En intervjustudie kring vÄrdnadshavares erfarenheter av diagnostisering

BakgrundI dagens samhÀlle Àr diagnos Àr ett sÀtt att kategorisera. Vi har undersökt erfarenheter frÄn vÄrdnadshavare till barn med neuropsykiatriska diagnoser sÄ som ADHD, Autism och Asperger. Dessa diagnoser kommer att beskrivas och vi diskuterar normalitetsbegreppet samt integrering, segregering och inkludering. VÄr teoretiska utgÄngpunkt Àr det biologiska perspektivet, det miljöbetingade perspektivet samt perspektiv pÄ segregering och kategorisering.SyfteSyftet med den hÀr undersökningen Àr att ta del av fem individers personliga erfarenheter av diagnostisering och dess inverkan. Med inverkan syftar vi pÄ om barnet upplevs fÄ en sÀmre/ bÀttre vardag och om diagnosen skapar möjligheter respektive hinder för barnet och dess familj.

Resurser och Resultat - Effekter av kommunala satsningar pÄ elevernas betyg

Denna uppsats undersöker eventuella samband mellan kommunens utbildningsresurser, kommun- och elevspecifika bakgrundsfaktorer och elevernas studieresultat genom att skatta en utökad pedagogisk produktionsfunktion. Syftet Àr att undersöka om resultaten frÄn tidigare studier pÄ frÀmst skol- och elevnivÄ ocksÄ fÄr genomslagskraft pÄ kommunnivÄn, under inverkan frÄn sÄvÀl gamla som nya variabler, som inte skattats i en pedagogisk produktionsfunktion förut. En lÄngsiktig och en tid- och kommunspecifik modell skattas med hjÀlp paneldata över Sveriges kommuner under Ären 2000 till 2006. Resultaten visar sig överensstÀmma med de frÄn tidigare studier pÄ lÀgre aggregerade nivÄer. De flesta av de nytillkomna variablerna visar ingen statistisk signifikans och av de tvÄ modeller som skattas sÄ talar mest för den som tar hÀnsyn till tid- och kommunspecifika faktorer..

Megaevenemangets attraktivitet: en inventering av argument för vÀrdskap

Denna studie gör en inventering av de argument som attraherar vÀrdnationer till att ansöka om vÀrdskap för megaevenemang. De megaevenamang som behandlas i uppsatsen Àr fotbolls-VM i Tyskland 2006 och fotbolls-VM i Sydafrika 2010. ?De ekonomiska framgÄngar som antas för vÀrdnationerna visar sig oftast vara felaktiga dÄ kostnaderna underskattats och intÀkterna överskattats. Att vara vÀrd för sÄ stora megaevenemang krÀver stora förpliktelser frÄn bÄde offentliga och privata resurser under en lÄng tidsperiod. Ett vÀrdskap för fotbolls-VM kan ge vÀrdnationen de resurser de behöver för att skapa ett meningsfullt socialt liv och att förÀndra faktorer som underbygger detta.

Interorganisatorisk samverkan pÄ hög höjd : En fallstudie i myndighetssamverkan vid en extraordinÀr hÀndelse

Den 15 mars 2012 kolliderade ett norsk militÀrflygplan i Skandinaviens mest otillgÀngliga terrÀng och insatsen i samband med detta innefattade mÄnga myndigheters resurser och personal.Syftet med arbetet Àr att studera samordning av resurser vid extraordinÀra hÀndelser, identifiera eventuella brister och kartlÀgga uppföljning och erfarenhetshantering. Dessutom undersöka hur samverkan mellan Försvarsmakten och civila aktörer uppfattades av deltagarna under arbetet efter Herkuleskraschen.Studien bygger pÄ sÄvÀl litteraturstudier, som intervjuer med deltagare som var delaktiga i samverkansprocessen och fortfarande direkt involverade i arbetet. De aktörer som deltagit i studien Àr Statens haverikommission, Polisen och Försvarsmakten.Arbetet visar att det rÄder otydliga ansvars- och ledningsförhÄllanden nÀr en olycka av denna karaktÀr intrÀffar. Vidare var uppgiftsformuleringen till Försvarsmakten bristfÀllig och det var svÄrt att etablera en ledning initialt under insatsen. Emellertid fungerade samordning och samverkan pÄ verkstÀllandenivÄ bra och en tillit mellan aktörerna utvecklades under arbetet. .

LikvÀrdig musikundervisning? En enkÀtundersökning om likvÀrdigheten i förutsÀttningarna för grundskolans musikundervisning

Bakgrund: Under de Ă„r jag har arbetat som musiklĂ€rare har jag funderat mycket över hur vi musiklĂ€rare arbetar och med vilka förutsĂ€ttningar. Är vi utrustade med det som krĂ€vs för att vĂ„ra elever ska kunna utveckla de förmĂ„gor som lĂ€roplanen föreskriver?Under implementeringen av Lgr-11 har denna frĂ„ga stĂ€llts pĂ„ sin spets ? hur klarar vi av att undervisa enligt denna lĂ€roplan? Har vi tillrĂ€ckliga resurser? Är undervisningen likvĂ€rdig pĂ„ landets alla grundskolor? NĂ€r jag förra terminen gick Metodkursen stod det ganska snabbt klart för mig att det var just detta jag ville undersöka.Syfte: Syftet med min undersökning var att ta reda pĂ„ hur förutsĂ€ttningarna för grundskolans musikundervisning ser ut i förhĂ„llande till de förmĂ„gor som ska utvecklas enligt Lgr-11.FrĂ„gestĂ€llningarna var:? Vilka resurser krĂ€vs för att eleverna ska kunna utveckla sina förmĂ„gor i musik enligt Lgr-11?? Hur ser de materiella förutsĂ€ttningarna ut ? lokaler och utrustning?? Hur ser gruppstorleken ut?? TillhandahĂ„ller skolorna de resurser som krĂ€vs för att eleverna ska kunna utveckla sina förmĂ„gor i musik i enlighet med Lgr-11?? Vilka övriga faktorer kan pĂ„verka likvĂ€rdigheten?Metod: Jag valde att göra en kvantitativ undersökning i form av en webbenkĂ€t. Detta för att nĂ„ ut till sĂ„ mĂ„nga som möjligt och kunna fĂ„ en större bild av ?lĂ€get i landet?.

Likformig taxering och förekomsten av samordnade bedömningar

I uppsatsen har det under arbetets gÄng framkommit att Àmnet Àr av en vÀldigt komplex natur och i allt vÀsentligt inte har varit föremÄl för diskussion i doktrin och praxis, varvid ett utförligt klarlÀggande av rÀttslÀget har varit nödvÀndigt. Utredningen i uppsatsen har givit att förekomsten av samordnade bedömningar Àr av betydande vikt för att Ästadkomma en likformig taxering och för att uppnÄ en enhetlig rÀttstillÀmpning. I dagslÀget förekommer samordnade bedömningar i viss mÄn, men det förefaller inte vara i nÀrheten av en tillfredsstÀllande omfattning. Det finns vissa problem som behöver överbyggas för att ett arbete med utveckling av samordnade bedömningar inom taxeringen skall lyckas. Ett av problemen Àr bristen pÄ resurser.

Barn i behov av sÀrskilt stöd - undersökning om pedagogers reflektioner kring bemötande, resurser och samverkan i förskola och skola

Syftet med detta arbete Àr att belysa hur pedagogerna pÄ förskolan och skolan resonerar kring sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningen belyser ocksÄ vilka resurser pedagogerna har att tillgÄ i sitt arbete med dessa barn. Detta Àr för att vi sjÀlva som blivande förskolepedagoger ska fÄ en uppfattning om hur arbetet kring barn i behov av sÀrskilt stöd kan fungera ute i verksamheten. UtifrÄn vad vi har sett i vÄrt resultat har vi valt att ta med sociokulturellt perspektiv och relationell pedagogik som teoretiska perspektiv. I det sociokulturella perspektivet sker barns kunskapsutveckling i samspel med andra mÀnniskor.

Skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med övervikt och fetma bland barn och ungdomar i skolhÀlsovÄrden

Övervikt och fetma Ă€r ett vĂ€xande hĂ€lsoproblem med risk för följdsjukdomar och kan ses som ett stigmatiserat tillstĂ„nd vilket gör omrĂ„det oerhört kĂ€nsligt att samtala om. Syftet: Ă€r att belysa skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med övervikt och fetma bland barn och ungdomar i skolhĂ€lsovĂ„rden. Metod: Individuella intervjuer genomfördes utifrĂ„n en semistruktuerad intervjuguide med totalt nio skolsköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehĂ„llsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier samt Ă„tta underkategorier.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->