Sök:

Sökresultat:

2703 Uppsatser om Lärande. pedagogik - Sida 43 av 181

"Jag kan inte!" Sex lÀrare berÀttar om sina erfarenheter av elever som tror att de inte kan.

Jag har utgÄtt frÄn en fallstudie. Arbetets syfte har varit att fÄ kunskap om orsaker till det beteende som eleven i fallbeskrivningen uppvisar, samt hur man hanterar och bemöter problemet i en undervisningssituation. Svaren pÄ frÄgestÀllningarna har sökts i litteratur av bl.a. Karin Taube och John Holt, och i intervjuer med prakticerande lÀrare. Resultatet visar att beteendet antagligen kommer sig av att eleven Àr rÀdd för att misslyckas och gör sitt bÀsta för att behÄlla den sjÀlvkÀnsla han fortfarande har kvar.

Mobbningsförebyggande arbete: att Àndra barns attityder,
vÀrderingar och agerande

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete Àr att pÄverka barns attityder, vÀrderingar och agerande genom ett mobbningsförebyggande arbete. Undersökningen förankrades i LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskolan och fritidshemmet(LpO94), AllmÀnna rÄd och kommentarer för fritidshem och Arbetsmiljölagen. Barngruppen vi arbetade i bestod av sju- och ÄttaÄringar. MÀtinstrumenten bestod av inledande och avslutande enkÀter samt observationer. Under vÄra observationer sÄg vi positiva förÀndringar i barnens agerande, vÀrderingar och attityder.

Tva? svenska o?versa?ttningar av Jane Austens Emma - En ja?mfo?rande studie utifra?n Vinay och Darbelnets indirekta o?versa?ttningstekniker

I denna uppsats analyseras tvÄ översÀttningar av Jane Austens roman Emma utifrÄn Vinay och Darbelnets indirekta översÀttningstekniker. Det första kapitlet i Jane Austens roman och respektive översÀttning av Sonja Bergvall och Rose-Marie Nielsen utgör materialet. Syftet Àr att undersöka hur de bÄda översÀttarnas val antingen liknar varandra eller skiljer sig Ät och, framförallt, vad dessa val i slutÀndan fÄr för konsekvenser för tolkningen av de bÄda översatta texterna. De fyra översÀttningstekniker frÄn Vinay och Darbelnets teori som appliceras pÄ exemplen Àr transposition, modulation, bruksmotsvarighet och adaption. I de flesta fall har översÀttarna valt olika översÀttningstekniker för samma översÀttningsproblem och genomgÄende kan sÀgas att Bergvall hÄller sig nÀrmare kÀlltexten medan Nielsen oftare gör friare översÀttningar.

Trafikverket som samhÀllsutvecklare : En studie av rollen som samhÀllsutvecklare och tillhörande kompetenser

Rörelse och framkomlighet har alltid spelat en stor roll för samhÀllsutvecklingen. MÀnniskans geografiska rÀckvidd har ökat mycket under de senaste 50 Ären och detta tack vare bilen. Detta har fÄtt vissa konsekvenser sÄsom glesare stÀder, miljöförstöring och ökat antal trafikolyckor för att nÀmna nÄgra. Planering av vÄra transportsystem har skett utan eftertanke och Àr byggda utan större hÀnsyn till miljön, vilket Àr ohÄllbart och det mÄste till en förÀndring i anvÀndandet av vÄra transportsystem. Trafikverket Àr en svensk statlig organisation som stÄr för den lÄngsiktiga planeringen av det samlande transportsystemet i Sverige.

Faller du sÄ tar vi emot dig : trygghet, tillit och kommunikation i gruppundervisning med fokus pÄ kroppen som verktyg

Syftet med föreliggande studie var att försöka reda i litteraturen kring tvÄ vÀlkÀnda begrepp inom Affective Forecasting nÀmligen Impact Bias, som innebÀr att mÀnniskor har en tendens att överskatta i vilken utstrÀckning de kommer att uppleva en viss kÀnsla i en framtida situation Àn vad som senare visar sig vara fallet, och Empathy Gaps, som innebÀr att mÀnniskor har en tendens att underskatta i vilken grad kÀnslotillstÄnd kommer att pÄverka deras preferenser i en framtida situation samt pröva dessa begrepp i en och samma enkÀtundersökning. Etthundra sextiotvÄ studenter, slumpvist uppdelade i tvÄ grupper, KÀnslogrupp och Preferensgrupp, deltog frivilligt i undersökningen. EnkÀtundersökningen var en mixad design med grupp (kÀnsla kontra preferens) som mellangruppsfaktor och förtest kontra eftertest som inomgruppsfaktor. I studien visade samtliga gruppers resultat i linje med Impact Bias teorin, dvs. att deltagarna i bÄde KÀnslogrupp och Preferensgrupp skattade lÀgre i eftertest (actual) Àn pretest (forecasting).

FriskvÄrd: motion i arbetslivet

SÄ lÀnge mÀnniskan mÄr bra och har hÀlsan tar hon livet för givet. Förr i tiden var fysiska anstrÀngningar ett mÄste för överlevnadens skull. Vi arbetade frÄn morgon till kvÀll, stora som smÄ, med tunga sysslor bÄde hemma pÄ gÄrdarna och ute i arbetslivet. Idag Àr arbetssysslorna mer stilla sittande och kroppen fÄr inte den rörelse som den Àr skapt för som i sin tur kan skapa ohÀlsa. Förr arbetade vi ihjÀl oss, idag "vilar" vi oss till döds.

?Att lÀmna den teoretiska textboken till förmÄn för den riktiga vÀrlden?. LÀrare och medier i undervisningen

Titel: ?Att lÀmna den teoretiska textboken till förmÄn för den riktiga vÀrlden? -LÀrare och medier i undervisningenFörfattare: Fredrik Andersson & Elisabeth ErikssonInstitution: Institutionen för journalistik, medier och kommuniksation, JMGKurs: Mk1500, examensarbeteTermin: VÄrterminen 2012Uppdragsgivare: LUN, Annika BergströmHandledare: Jan StridSyfte: Att undersöka lÀrares beskrivning gÀllande sina arbetssÀtt om, för och medmedier samt motiven till dessa.Metod: Kvalitativa/kvantativa mailenkÀtintervjuer av lÀrare som arbetar med medier iundervisningen.Material: MailenkÀterNyckelord: Medier, Media Literacy, Media Education, Mediepedagogik, IKT, Digitalkompetens, Metodik, Pedagogik, Didaktik, Styrdokument, LÀrareAntal ord: 19.939 + Abstract, Executive summary samt BilagorHuvudresultat: De tillfrÄgade lÀrarna i vÄr undersökning anvÀnder bÄde aktivt och entusiastiskt medier i sin undervisning. AnvÀndningsomrÄdena Àr mÄnga och personligtutarbetade och anpassade till lÀrarnas eget arbetsÀtt. Samtliga mediekategorier anvÀnds av ett par av lÀrarna, medan kategorier som TV, filmer och andra rörliga bildmedier anvÀnds av alla de tillfrÄgade lÀrarna. Det arbetssÀtt som Àr vanligast Àr att man arbetar med medier, det vill sÀga anvÀnder medier som ett verktyg.

FR?N SJUKSK?TERSKA TILL SJUKSK?TERSKA En litteraturstudie om s?ker ?verrapportering fr?n akutmottagning till v?rdavdelning

Bakgrund: P? akutmottagningen v?rdas patienter som ?r i akut behov av v?rd. En del av patienterna beh?ver l?ggas in p? en v?rdavdelning efter att de blivit bed?mda av l?karen p? akutmottagningen. F?r att s?kerst?lla patients?kerheten och f?r den fortsatta v?rden ?r det n?dv?ndigt att sjuksk?terskan p? akutmottagningen ?verrapporterar n?dv?ndig information till sjuksk?terskan p? v?rdavdelning.

Fl?ckreducering ? Bl? Vinranka En j?mf?rande studie av tv? efterbehandlingsmetoder vid reng?ring av glaserad keramik

This study explores the effects of two different post-treatment methods on stain reduction in glazed creamware from the late 20th century. The objects stains have been characterized by type one and type two stains which is the result of prolonged contact with food residues, were subjected to the same initial stain reduction. The two post-treatment methods examined are soaking the objects in deionized water and surface rinsing with deionized water. The comparative analysis included photographs under normal and UV-light exposure to assess stain visibility, weight measurements before and after treatments to monitor the absorption and evaporation of liquids, and observations throughout the experiment. The results revealed that while type two stains showed significant alterations after treatments, specifically after soaking, type one stains remained unaffected by both methods.

Kulturmöten - problem eller möjligheter?

This work is about Cuban music and my relationship to it. My study contains two different parts. In the first one I try to give a short summary of Cuban music history. The second part is about possibilities and problems that can arise in the meeting with foreign cultures. I have focused on three themes: Music and respect, cultural encounters and travelling, and communication.

Etik i förskolan : LÀrarstuderandes upplevelser av krÀnkningar och förebyggande arbete

Uppsatsens utgÄngspunkt ligger i att ta reda pÄ vad det finns för krÀnkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda pÄ hur pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen krÀnkning, diskriminering och mobbning förklaras Àven. I förskolan Àr en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de krÀnkningar som kan förekomma i förskolans vÀrld. Genom att intervjua ett antal lÀrarstuderande i form av en fokusgrupp har vi fÄtt fram ett resultat som visar bÄde hur krÀnkningar uppstÄr och hur man som pedagog, genom att vara uppmÀrksam pÄ det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och barngruppen..

Var Àr du? : En studie av vÀrderingarnas inverkan pÄ motivationen att delta i webbpaneler

Uppsatsen besvarar en uppma?rksammad problematik ro?rande statistisk tillfo?rlitlighet och representativitet i webbunderso?kningar. Detta genom att utreda en alternativ metod fo?r att angripa svarsbortfall. Tidigare studier har visat att svarsfrekvensen kan pa?verkas av att deltagare drivs av olika motivationsfaktorer, och modellen Volunteer Function Inventory (VFI) har studerats i syfte att utreda motivationssegmentering av paneldeltagare.

Bilden som sprÄk och verktyg

I detta arbete fokuseras förhÄllandet mellan bilder och sprÄk. Litteraturstudien behandlar vad en bild Àr, bildÀmnets historik, bild och inlÀrningsstilar. HÀr belyses hur bilden pÄverkar vÄrt minne och vÄr förmÄga att förstÄ omvÀrlden. Möjligheter och svÄrigheter i arbetet med bilder lyfts ocksÄ fram. Vidare redovisas resultatet frÄn observationer gjorda i Är 1-3 och i Är 7-8.

Bland kompisar kan man vara sig sjÀlv : The significance of peers during adolescence

Under ungdomsÄren sker en psykologisk och mental mognad som gör den unge individen kapabel att ifrÄgasÀtta sin identitet. Det identitetssökande som dÄ tar sin början Àr en omfattande process. I takt med att individen frigör sig frÄn familjen fÄr jÀmnÄriga en allt större betydelse för identitetsutvecklingen.Syftet med arbetet Àr att redogöra för hur nÄgra ungdomar beskriver sig sjÀlva och sina relationer till kamrater.Jag har intervjuat 10 par ungdomar i Äldern 15 - 16 Är och resultatet av min undersökning visar att kamrater har stor betydelse för hur de uppfattar sig sjÀlva. Ungdomarna ser kamrater som nÄgot sjÀlvklart och till viss del Àr man nÄgon tillsammans med sina kamrater..

Barn i sorg

Det hÀr arbetet handlar om hur man som lÀrare ska bemöta ett barn som sörjer och hur barnet som sörjer reagerar. HÀr tas Àven upp hur och nÀr man berÀttar för ett barn att nÄgon dött. Det Àr av betydelse att vi som arbetar med barn vet hur man kan hjÀlpa dessa att gÄ vidare i livet, hur vi hjÀlper dem att bearbeta sin sorg. Genom intervjuer med en rektor och en prÀst fÄr man veta hur en utsatt skola har agerat under en krissituation och hur samarbetet mellan skolan och samhÀllet kan fungera. I arbetet har jag Àven tagit upp hur viktigt det Àr att ha en handlingsplan för krissituationer.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->