Sökresultat:
2410 Uppsatser om Lärande processer - Sida 65 av 161
Motivation till matematik. En studie om hur nÄgra elever resonerar kring sina mÄl och lÀrarens insatser till motivation
Tidigare forskning har pekat pÄ att motiverande klassrumsmiljöer kan pÄverkas genom till exempel lÀrarens förmÄga att upprÀtthÄlla god disciplin och ordning i klassen, höga Àmneskunskaper, social kompetens, positiv instÀllning till elever och elevrespekt samt skicklighet att ge Äterkoppling pÄ elevprestationer. Men frÄgan Àr hur elever upplever vilka faktorer som pÄverkar deras motivation i matematikÀmnet. Syftet med denna studie Àr att synliggöra processer och förutsÀttningar som Àr kopplade till elevmotivation inom matematik i gymnasieskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativ metod, det vill sÀga att vi intervjuade sju elever och observerade dem och deras lÀrare i lÀrandemiljön. Analysen av det empiriska materialet visade att nÀstan alla elever som ingick i studien har prestationsmÄl och dÀrmed Àr yttre motiverade, vilket kan missgynna den inre motivationen.
Kommunikation i samhÀllsbyggnadssektorn: en fallstudie av
Citybanan
SamhÀllsbyggnadssektorn har stort ansvar och enorma möjligheter att kunna utforma vÄr omgivning till att bli hÄllbar och trivsam att vistas i. Det som pÄgÄr inom sektorn pÄverkar pÄ ett eller annat sÀtt alla individer som rör sig och Àr verksamma i samhÀllet. För att kunna utveckla och upprÀtthÄlla vÀlfungerande samhÀllen Àr det viktigt att fÄnga upp alla intressenters krav, behov och önskemÄl. Samarbete mellan sektorns aktörer blir dÀrför av stor vikt i projekt. En undersökande studie för att kartlÀgga samhÀllsbyggnadssektorns intressenter och kommunikationen mellan dessa har genomförts som examensarbete i samarbete med informationsföretaget Svensk byggtjÀnst.
?En a?rbar delegation av tyska atleter? : Problematiken om ett tyskt deltagande pa? de olympiska spelen 1896 och Willibald Gebhardts inverkan i konfliktlo?sningen
De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.
Ăverlevnad av ogrĂ€sfrön frĂ„n vallskörd till gödsel
OgrĂ€s Ă€r en oönskad vĂ€xt, ört eller grĂ€s som konkurrerar med den odlade grödan om ljus, vat-ten och nĂ€ring. För lantbrukaren Ă€r det arbetskrĂ€vande och kostsamt med bekĂ€mpningsĂ„tgĂ€r-der mot ogrĂ€sen och det finns risk att skörden blir reducerad om det finns ogrĂ€s i vallen. Vid vallskörd finns ocksĂ„ risken att ogrĂ€sfrön följer med grönmassan. Ăverlever fröna sedan ensi-leringen, digestionspassagen hos idisslare och rötningen till biogödsel finns en eventuell risk för att fröna sprids och ogrĂ€sen kan dĂ€rmed etableras pĂ„ Ă„kern igen. Det finns flertalet fak-torer som pĂ„verkar i vilken utstrĂ€ckning ogrĂ€sfrön kan överleva.
Konsumtion av mejeriprodukter och v?xtbaserade alternativ - en enk?tstudie om svenskars konsumtionsvanor
Syfte: Uppsatsens syfte var att unders?ka vuxnas konsumtion av mejeriprodukter och
likv?rdiga v?xtbaserade alternativ i Sverige. M?let var att unders?ka om det fanns
signifikanta skillnader i konsumtionsvanor mellan tre olika kosth?llningar, vegan,
vegetarian och all?tare, samt mellan faktorer som ?ldersgrupp, k?n, utbildningsgrad
och boendeform.
Metod: F?r att samla in empiri anv?ndes en enk?tunders?kning som distribuerades utifr?n ett
bekv?mlighetsurval via sociala medieplattformar. Chi-tv? tester anv?ndes f?r att
s?kerst?lla signifikanta skillnader i respondenternas svar (n=193).
Resultat: P? grund av f? svar fr?n respondenter med vegansk och vegetarisk kosth?llning
skapades ett bortfall.
Resetrender : En studie om skapandet av resetrender ur företagsperspektiv
Undersökningens resultat visar att trender omfattar ett stort antal olika processer dÀr mÄnga aktörer Àr inblandade. De intervjuade företagen anser sig ha en viss roll i skapandet av resetrender. De avgörande faktorerna Àr destinationen, företagen, vÀrldsekonomin, media samt kunden i skapandet av resetrender. EfterfrÄgan frÄn kunder ger möjligheten att införa nya resmÄl samt produkter och pÄ sÄ sÀtt skapa trender. Kundernas Äsikter om destinationer och produkter medverkar till skapandet av trender, eftersom de kan pÄverka sin omgivnings uppfattning.
Mellan raderna och illustrationerna
Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.
Fritidshemmet och leken
Vad ?r lek i fritidshemmet och hur ska de vuxna arbeta med den? I b?de l?roplanen och tillh?rande kommentarmaterial beskrivs leken som viktig, men inte vad lek som begrepp inneb?r och hur vuxna ska f?rh?lla sig till den i praktiken. I tidigare forskning framkommer att vuxnas deltagande i barnens lekar ger m?nga f?rdelar som exempelvis f?rb?ttrad social f?rm?ga bland barnen. Det ledde oss till att unders?ka om detta st?mmer ?verens med verkligheten.
Denna empiriska studie belyser hur vuxnas deltagande i lek p?verkar relationer och det sociala klimatet p? fritidshemmet.
Konflikt som vardag eller konflikt som kontrast till vardagen? : En diskursanalytisk jÀmförandestudie av medialt konstruerande av konflikt utifrÄn postkoloniala maktstrukturer
I denna jÀmförande fallstudie har medialt konstruerande av konflikt analyserats utifrÄn postkolonial teori. SÄledes har det ofta pÄstÄdda oberoendet i medierapportering granskats med avsikt att urskilja diskursiva mönster av postkolonialt inflytande. Studien har jÀmfört medialt konstruerande av tvÄ olika konflikter som antas influeras mer eller mindre utav postkoloniala maktstrukturer; ukrainakonflikten och konflikten i Syrien och Irak.I analysen urskildes tydliga tendenser till bÄde subjektskapande och gruppbildande processer, vilka sÄvÀl postkolonial teori som diskursteori argumenterar för. SÄledes har det mediala konstruerandet av förevarande studies konfliktsituationer bevisats vara influerade av ovan nÀmnda maktstrukturer. Resultatet medför praktiska implikationer för huruvida medierapportering bör fortsÀtta pÄstÄs vara oberoende, och vidare forskning kring medialt konstruerande av konflikt uppmuntras för att finna ytterligare belÀgg för studiens resultat..
Ungas instÀllning till alkohol : En jÀmförelse av tvÄ unga flickors berÀttelser
Enöppen instÀllning till alkoholkonsumtion under ungdomsÄren kan varaproblematiskt dÄ forskning visar pÄ att konsumtionen kan ha ett samband medalkoholproblematik i vuxen Älder, ungdomar i dag har en vÀldigt positivinstÀllning till alkohol och det ses ibland inte som ett problem att drickaalkohol. Det Àr dÀrför viktigt att forskning fokuseras kring ungdomarsidentitetsskapande och behov av grupptillhörighet dÄ alkoholen ofta har ettstarkt symbolvÀrde i dessa processer. Alkoholen som symboliskt hjÀlpmedel kandock innebÀra nÄgot positivt. Ungdomar skapar grupper, gemenskap och fÄr nyamöjligheter med alkoholens hjÀlp. Syftet med denna studie var att jÀmföra ungaindividers berÀttelser kring alkohol.
Konstruktion av en kundhanteringsprocess Ät logistikföretaget DHL
Att designa och konstruera processer för en specifik verksamhet kan vara bÄde en omfattande ochkomplex utmaning. Det Àr viktigt att den person eller grupp som skall designa och konstrueraprocessen Àr lyhörd för verksamhetens krav och önskemÄl, samtidigt som det Àr av största vikt att dekrav och önskemÄl som uttalas Àr rimliga och gÄr att omsÀtta i en verklig kontext. I den hÀr uppsatsenhar jag undersökt hur en kundhanteringsprocess kan se ut och konstrueras, hos ett logistikföretag, sombÄde utgÄr frÄn verksamhetens krav och önskemÄl samt med stöd av befintliga modeller och teorierinom det processteoretiska omrÄdet. Genom empirisk datainsamling samt insamling av teoretisktmaterial inom ÀmnesomrÄdet har en huvudprocess bestÄende av tre delprocesser samt detaljeradebeskrivningar av processens aktiviteter konstruerats som tillsammans med verksamheten slutligenutvÀrderats. Vilket framgÄr av utvÀrderingen och resultatet av undersökningen Àr att vald metodik förkonstruktion av process samt val av insamlat empiriskt och teoretiskt material har lett till enkundhanteringsprocess som dels uppfyller verksamhetens krav och önskemÄl och som stöds avbefintliga modeller och teorier inom det processteoretiska omrÄdet..
Standardisering av processer och aktiviteter inom kontrollanlÀggningar och elmontage
I detta examensarbete har en undersökning utförts pĂ„ konsultföretaget Ă
F, och deras arbetssÀtt inom dokumentation och kontrollanlÀggningar för att utreda om det fanns effektiviseringspotentialer. Undersökningen har i största del innefattat intervjuer med verksamma konsulter inom kontrollanlÀggningar och elmontage pÄ transformatorstationer. Konsulterna arbetade som konstruktörer och tog fram ritningar frÀmst till kontrollutrustningar. Resultatet frÄn intervjuerna analyserades för att sedan dra slutsatser om effektiviseringsmöjligheter inom verksamheten. Olika kontor i verksamheten undersöktes och arbetssÀttet varierade pÄ de olika kontoren.
UtlÄning till smÄ aktiebolag : Ur kreditgivarens synvinkel
Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.
Kritiska framgÄngsfaktorer vid utveckling av 24-timmarsmyndighet
Internets genomslagskraft ger stora möjligheter till effektivisering för sÄvÀl privata företag som för offentlig sektor. Sveriges regering har gett Statskontoret i uppdrag att utforma rÄd och rekommendationer för hur Sveriges myndigheter ska digitaliseras och dÀrmed erbjuda tjÀnster och demokratiska processer via Internet. Internationellt kallas denna digitalisering e-government. I Sverige anvÀnds istÀllet begreppet 24-timmarsmyndighet.I processen att utveckla en 24-timmarsmyndighet i en kommun kan ett antal kritiska framgÄngsfaktorer identifieras, dvs. omrÄden som kan vara avgörande för huruvida kommunen ska lyckas med sin 24-timmarsmyndighet.
Hantering av dispensÀrenden: En fallstudie vid General Electrics Healthcare
Examensarbetet har utförts vid GE Healthcare i UmeÄ och undersöker upprÀttandet av upprepade dispensÀrenden pÄ avvikande artiklar. En dispens innebÀr att en artikel anvÀnds trots avvikelse frÄn specifikationer eller ritningsunderlag, vilket orsakar eventuella kostnader genom administrativ hantering och produktionsstopp. Dessutom Àr det svÄrt att sÀkerstÀlla hur avvikelsen hos artikeln pÄverkar kunden.Syftet med examensarbetet Àr att ta fram ett arbetssÀtt för att hantera upprepande dispensÀrenden. Krav och önskemÄl rörande det nya arbetssÀttet har identifierats genom enkÀtundersökning och intervjuer med personal frÄn den nuvarande dispensprocessen.En rekommendation Àr att skapa ett tvÀrfunktionellt forum dÀr personer frÄn olika avdelningar trÀffas för att granska och diskutera de senaste dispensÀrendena samt, pÄ ett systematiskt sÀtt, försöka identifiera och ÄtgÀrda de underliggande problemen. Utöver forumet Àr vÄra rekommendationer att:? Utse en processÀgare för dispensprocessen? Revidera rutinen för dispensprocessen? HÄrdare krav för att godkÀnna dispensÀrenden? Utbilda personalen? Undersök möjligheterna att införa en standardiserad snabblösning för mindre problem.