Sökresultat:
1864 Uppsatser om Lärande pć arbetsplatsen - Sida 9 av 125
Hantera din stress - fÄ tid att arbeta : En kvalitativ studie om universitetslÀrares hantering av stress pÄ arbetsplatsen
Stressrelaterade sjukdomar Àr ett problem som ökar i samhÀllet. UniversitetslÀrare upplever ofta kÀnslan av att inte rÀcka till. Syftet med studien var att se hur universitetslÀrare lÀr sig att hantera stressorer pÄ arbetsplatsen. Vi utgick ifrÄn teorierna erfarenhetsbaserat lÀrande och KASAM (kÀnsla av sammanhang), vi valde dessa tvÄ eftersom vi tycker att de kompletterar varandra. I tidigare forskning ses kÀnslan av sammanhang och copingstrategier som hÀlsoresurser pÄ arbetsplatsen.
Romantiska relationer pÄ arbetsplatsen : Hur upplevs det av medarbetare och arbetsgrupp?
Romantiska relationer pÄ arbetsplatsen ökar i frekvens dÄ mÄnga idagtillbringar mer tid pÄ arbetsplatsen. Dessa relationer pÄverkar inte bara individerna i paret utan har effekter Àven för deras medarbetare och organisationen de arbetar i. Syftet med studien var att förstÄ hurrelationerna pÄverkar och upplevs av dem som inte sjÀlva Àr involverade i den. För att uppnÄ detta gjordes halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och fyra mÀn, vilka analyserades tematiskt. Ur resultatet framkom Ätta teman som inverkar pÄ hur romantiska relationer upplevs.
Man tror pÄ kyrkan men inte pÄ Gud : -en studie om fyra prÀsters syn pÄ vigslar idag
Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Ăven eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.
Vad motiverar i ett arbete? : En ja?mfo?rande studie kring vad som motiverar ekonomiutbildade respektive ingenjo?rsutbildade i ett arbete
Ma?nniskor tenderar att motiveras av olika saker och svarar pa? sa? vis olika pa? motivationsfo?rso?k. Det a?r da?rfo?r viktigt fo?r ledningen inom organisationer att ha kunskap kring dessa olikheter. Ekonomer och ingenjo?rer a?r tva? grupper av akademiker som ofta figurerar pa? samma typer av arbetsplatser, da?rfo?r blir skillnaderna mellan ekonomer och ingenjo?rer och hur de tenderar att motiveras en viktig fra?ga.
Ledarskapets betydelse för medarbetarnas hÀlsa : En kvalitativ studie om hur medarbetarna upplever att ledarskap bidrar till hÀlsa pÄ arbetsplatsen
SjukfrÄnvaron i Sverige ökade kraftigt i slutet av 1990-talet och drabbade Àven högre utbildade personer som tidigare inte varit sjukskrivna. MÄnga mÀnniskor tillbringar större delen av livet pÄ att arbeta och arbetsmiljön pÄverkar medarbetarna pÄ olika sÀtt, dÀr ledarskapet Àr en faktor som pÄverkar hÀlsan. Arbetsplatsen anses dÀrför vara en av de hÀlsofrÀmjande arenor dÀr insatser för att förbÀttra hÀlsan kan genomföras. Att ledarskapet pÄverkar medarbetarnas hÀlsa anses vara en sjÀlvklarhet, men det finns inte sÄ mycket forskning inom omrÄdet.Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare pÄ en arbetsplats med lÄg sjukfrÄnvaro upplever att ledarskap bidrar till hÀlsa pÄ arbetsplatsen. Studien Àr av kvalitativ ansats dÀr data samlades in genom telefonintervjuer med fem personer.
Internets inverkan : En studie av internets pÄverkan pÄ gymnasieelevens klassrumsaktivitet
Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.
Konsekvenser av fysiskt och verbalt arbetsrelaterat vÄld mot sjuksköterskor
Bakgrund: VÄld pÄ arbetsplatsen har blivit alltmer vanligt inom vÄrden och det Àr ett problem mÄnga sjuksköterskor nÄgon gÄng kommer utsÀttas för. VÄld kan bÄde vara fysiskt och verbalt och kan orsaka konsekvenser i form av försÀmrad  mental hÀlsa, samt kÀnslor som rÀdsla eller otrygghet pÄ arbetsplatsen. Dessa konsekvenser kan i sin tur pÄverka sjuksköterskornas arbetsförmÄga och produktivitet. Syfte: Att beskriva psykosociala konsekvenser av fysiskt och verbalt vÄld frÄn patienter/och eller anhöriga riktat mot sjuksköterskor som jobbar pÄ sjukhus samt vilken pÄverkan vÄldet har pÄ sjusköterskors relation till arbetet och förmÄga att ge en patientsÀker vÄrd. Metod: Litteraturstudie baserat pÄ 14 kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar.
Arbetsrelaterad stress och socialt stöd i privatlivet bland sjuksköterskor : en enkÀtundersökning
Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Ăven eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.
?Det handlar framf?r allt om att f?rbereda, ligga steget f?re och se vad han beh?ver f?r att lyckas i den h?r situationen? En kvalitativ etnografisk studie om pedagogers st?d och relationsbyggande med barn med autismspektrumtillst?nd i f?rskolan
Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt.
Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p?
f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre
f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en
f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r
?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn
med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras
olikheter.
Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p?
f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).
Betydelsen av lek och pedagogisk miljö för sprÄkutvecklingen hos tvÄsprÄkiga förskolebarn
Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Ăven eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.
Tillbyggnad till Nationalmuseum
Arbetet hanterar uppgiften att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum. Byggnaden ska enligt uppgiften inhysa arbetsplatser för museets personal, förvaring av konst i magasin, konserveringsateljéer, utrymmen för att hantera in- och utlastning av konst samt en semipublik studiesal. Uppgiften har hanterats utifrÄn antagandet att logistiken, arbetsplatsen och byggnadens plats i stadsrummet Àr de tre huvudfrÄgorna. Den sistnÀmnda har hanterats med Beaux Arts traditionen som inspiration i det att tillbyggnaden stÄr i direkt relation till museets struktur och volym, men avviker frÄn denna i det att byggnaden inte förlÀnger strukturen, utan Àr en omarbetning av den, vilket resulterar i ett annat stadsrum, mer av ett stadsrum Àn en förlÀngning av museet. FrÄgan om arbetsplatsen har hanterats sÄ att arbetsplatsen fÄr uppta stor del av byggnadsvolymen, ljusa luftiga rum med möjlighet till kontakt med medarbetarna parat med mindre ytor för spontana möten understött av en planstruktur som uppmanar till detta ska möjliggöra en bra arbetsplats.
Konflikthantering : Ett verktyg i det dagliga arbetet
Syftet med denna studie Àr att undersöka faktorer som kan vara av betydelse för att möjliggöra konflikthantering i det dagliga arbetet. Vi menar att om möjligheter skapas och initiativ tas frÄn ledningens sida sÄ kan organisationen utvecklas i en positiv riktning. Studien grundar sig delvis pÄ teorier om vikten av att ha en tydlig struktur som uppfattas av medarbetarna som rÀttvis och att konflikter kan fÄ konsekvenser för hela organisationen. Studien Àr av kvalitativ design och Àr utförd inom Àldreomsorgen i en kommun i södra Sverige. Analysen visar att faktorer som: tydlig arbetsstruktur, gemensam vision och mÄlsÀttning, utbildning inom konflikthantering, tydlig och öppen kommunikation, att ta sig tid till konflikthantering, att vara professionell och neutral och att ta ansvar och visa respekt har en betydande inverkan vid konflikthantering.
Ekonomisk information och effektivitet : Den ekonomiska informationsspridningens betydelse i ekonomistyrningen
Företag anvĂ€nder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anstĂ€llda till ökad prestation pĂ„ arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och pĂ„ sĂ„ vis blir motiverade att göra sitt yttersta pĂ„ arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Ăr tillhandahĂ„llande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgĂ„ng till ekonomisk information gör att de anstĂ€llda kĂ€nner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vĂ„r studie har dĂ€rmed har inte heller motivation genom ekonomisk information nĂ„gon betydelse för företagets effektivitet..
En resa genom motivation pÄ arbetsplatsen : - MonetÀra, Sociala och Individuella faktorers pÄverkan
Syftet med denna uppsats Àr att bidra till en djupare förstÄelse för motivationen hos de anstÀllda pÄ en arbetsplats samt hur de monetÀra, sociala och individuella faktorerna pÄverkar motivationen. VÄrt delsyfte Àr att försöka lyfta fram nyare motivationsteorier tillsammans med mer klassiska teorier för att försöka belysa utvecklingen. För att undersöka ovanstÄende har 14 kvalitativa intervjuer utförts med ordinarieanstÀllda samt sÀsongsanstÀllda pÄ turistbyrÄer runt om i SmÄland. Vi har sedan anvÀnt oss utav olika motivationsteorier som vi redogjort för i kronologisk ordning för att lÀsaren pÄ ett tydligare sÀtt ska kunna se utvecklingen inom motivationsteorierna. Resultaten frÄn vÄra intervjuer samt de olika motivationsteorierna har sedan analyserats och tolkats vilket har mynnat ut i en slutsats.
Faktorer som styr frukt och grönsaksintag? En enkÀtundersökning om 90 mÀns uppfattningar
MĂ„nga företag och organisationer ser idag arbetsplatsen som en god arena för hĂ€lsofrĂ€mjande arbete och det finns en mĂ€ngd olika metoder, omrĂ„den och sĂ€tt att arbeta pĂ„ inom omrĂ„det friskvĂ„rd pĂ„ arbetsplatsen.Ăven Statens FolkhĂ€lsoinstitut har uppmĂ€rksammat att insatser som frĂ€mjar hĂ€lsan i arbetslivet krĂ€vs och att arbetsgivaren har ett ansvar i att arbeta för en god arbetsmiljö, sĂ„vĂ€l fysiskt och psykiskt som socialt.En aktör inom friskvĂ„rdsarbete pĂ„ arbetsplatsen Ă€r Korpen som arbetar med projektet HĂ€lsodiplomering. Syftet med denna uppsats var att utvĂ€rdera detta projekt pĂ„ en rehabavdelning inom Göteborgs stad som har varit hĂ€lsodiplomerade sedan 2006. De metoder vi anvĂ€nde för att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar var intervjuer med en hĂ€lsocoach pĂ„ Korpen och chefen pĂ„ den aktuella avdelningen samt en enkĂ€tundersökning av de anstĂ€llda pĂ„ avdelningen.Undersökningen visade tydligt chefens betydande roll i friskvĂ„rdsarbetet. TvĂ„ av de faktorer som de anstĂ€llda uppgav var viktiga i ett hĂ€lsoarbete med lĂ„ngsiktiga resultat var just en engagerad chef men Ă€ven att de aktiviteter som ingĂ„r utförs pĂ„ arbetstid. VĂ„r undersökning visade ocksĂ„ att det för ett lyckat resultat Ă€r viktigt att de anstĂ€llda fĂ„r vara delaktiga i hĂ€lsoarbetet och i utformandet av de aktiviteter som ingĂ„r samt att tydliga mĂ„l sĂ€tts upp..