Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare beskriver erfarenheter av att bemöta tysta elever i skolan utifrÄn deras kommunikativa och sprÄkliga förmÄgor. Med hjÀlp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma lÀrare pÄ lÄg- och mellanstadiet presenterar studien hur lÀrarna beskriver att de bemöter tysta elever i skolan samt hur de beskriver att de anpassar undervisningen för att lyfta fram tysta elevers kommunikativa och sprÄkliga förmÄgor.UtifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv har intervjuerna tolkats och analyserats med avsikt att lyfta fram lÀrarnas beskrivningar av sina erfarenheter, bemötanden och anpassningar.En slutsats i denna studie Àr att lÀrarna upplever att tysta elevers tysthet Àr situationsberoende.  Den kan vara beroende av gruppstorleken eller miljön. Ett annat resultat som framkom var att lÀrarna ansÄg att det var betydelsefullt att skapa en trygg undervisningssituation för att fÄ de bÀsta förutsÀttningarna för framför allt de tysta eleverna. LÀrarna beskrev ocksÄ olika tillvÀgagÄngssÀtt som de anvÀnde för att kunna bedöma elevernas muntliga förmÄgor. I studien framkom ocksÄ att lÀrarna upplevde en del hinder för sina ambitioner att skapa bra undervisningssituationer.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

Undervisningsmetoder för barn med ADHD En intervjustudie om undervisningsmetoder i skolan för barn med ADHD (Pedagogical methods for children with ADHD An interview study of pedagogical methods in school for children with ADHD) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min undersökning Àr att utvÀrdera nÄgra arbetssÀtt för skolarbete för barn med ADHD. Jag har undersökt om det finns nÄgra arbetsmetoder som lÀrare/specialpedagoger anser sÀrskilt framgÄngsrika för skolarbetet nÀr det gÀller barn med ADHD och om dessa lÀrare/specialpedagoger kan rekommendera nÄgra metoder/arbetssÀtt för skolarbetet för barn med ADHD till andra lÀrare. Jag har anvÀnt mig av en kombination av intervjuer och enkÀter. Intervjuerna Àr till sin form delvis ?fenomenografiska?, vilket innebÀr öppna kvalitativa intervjuer dÀr informanten beskriver sin uppfattning om ett fenomen med egna ord, delvis strukturerade i form av en enkÀtundersökning dÀr informanten utvÀrderar dessa fenomen.

I denna studie har vi valt att utgÄ ifrÄn en kvalitativ ansats med djupintervjuer dÀr fem verksamma pedagoger inom sÀrskolan och vuxenutbildning i södra delen av Sverige medverkar. Syftet Àr att undersöka hur dessa fem pedagoger ser pÄ sin egen roll för hur elev/studerande med koncentrationssvÄrigheter klarar av sin skolgÄng. Hur beskriver pedagogerna möjligheter och svÄrigheter? Vilka framgÄngsfaktorer gÄr att finna? Studien genomfördes under höst- och vÄrterminen 2008-2009 i kursen specialpedagogik 61-90 p.Studien realiserades genom kvalitativa intervjuer med intervjuguide som bas med öppna frÄgor samt med en möjlighet till reflektioner för respondenten. Intervjuerna gjordes under nÄgra veckor i pÄgÄende hösttermin under 2008 med fem aktiva pedagoger.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

ABSTRAKT Eklund, Christine & Irehjelm, Jan-Olof (2010). NÀr matematikresultaten sjunker. En fallstudie om en skolas arbete för att öka mÄluppfyllelsen (When the results in mathematic are decreasing. A case study about a teamŽs work to increase the goal attainment). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. VÄrt syfte har varit att undersöka effekterna av ett arbetslags arbete kring ökad mÄlupp-fyllelse i matematik.

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

Hansson, Tina (2012). Elever med hörselnedsÀttning i grundskolan. En kvalitativstudie ur nÄgra pedagogers perspektiv. (Pupils with hearing impairment in primary school) Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Specialpedagogik, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att Àr att belysa hur nÄgra pedagoger i grundskolan arbetar och utvecklar sitt pedagogiska stöd i sitt möte med elever med hörselnedsÀttning. Studien utgÄr frÄn litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

Rosdahl, Sofie (2010). Barn i behov av sÀrskilt stöd och likvÀrdigheten ? ett socioekonomiskt perspektiv (Children with special needs and equality ? a socioeconomic perspective). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en ökad förstÄelse kring de socioekonomiska faktorernas betydelse för arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd samt att sÀtta det i relation till mÄlet om en likvÀrdig utbildning. Undersökningen bygger pÄ en komparativ studie mellan tvÄ skolor.

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

Abstract Hellberg, Cecilia (2012). Specialpedagogisk kompetens i förskolan ? pedagogers tankar kring olika pedagogiska förutsÀttningar (Special education skills in preeschool ? teachers thoughts on various educational oppertunities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Att satsa pÄ specialpedagogisk kompetens i förskolan Àr ingen sjÀlvklarhet. Det finns heller inga krav pÄ förskolan till skillnad frÄn skolan att det ska finnas specialpedagogiskt stöd pÄ förskolan.

I denna studie har vi för avsikt att problematisera fritidspedagogens splittrade yrkesroll inom skolans verksamhet samt vilka kompetenser som ligger till grund för yrkesrollen. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tre verksamma och utbildade fritidspedagoger, och en enkÀtstudie pÄ 27 studenter som lÀser grundlÀrare med inriktning mot fritidshem. Sett till fritidspedagogernas och studenternas Äsikter om utbildning, kompetenser och yrkesroll i skolan avser studien se om de tror att yrkesrollen kan professionaliseras. Studien avser huruvida den nya utbildningen som startade 2011 i jÀmförelse till den tidigare utbildningen för fritidspedagoger, förbereder studenterna för sin kommande yrkesroll inom skolan. Resultatet i studien visar pÄ kompetenser inom specialpedagogik och relationella gemenskaper formar yrkesrollen.

The purpose is to explore and describe norms and values concerning emotions and emotional expression inSweden and Greece from an emotionsociological perspective. Do emotional regimes on a national level existand if they do, how do they differ? To answer this question qualitative interviews have been conducted withnine Greek/Swedes, men and women of different ages, who have lived in both countries and who speak bothlanguages. A quantitative survey study, employing a survey previously used in a Swedish study about emotions,has also been undertaken. Previous studies have shown that emotional regimes do differ historically and acrosscultures, but no study so far has focused on the differences between examples of North European and SouthEuropean cultures.The theoretical framework consists mainly of HochschildÂŽs theories about feeling/display rules and emotionwork, but the analysis also draws on CollinÂŽs theory of interaction ritual chains and on Sociology of Emotionsmore broadly.The results suggest that different national regimes can be distinguished primarily in terms of display rules andin the skills of emotional alternations.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur textillÀrare kan hanterar undervisningens alla utmaningar nÀr det gÀller elever med sÀrskilda behov och hur rustade de Àr inför uppgiften att hantera olika situationer. De metoder som anvÀndes i undersökningen Àr kvalitativ intervju med öppna frÄgor och litteratursökning. En jÀmförelseanalys anvÀndes för att visa pÄ resultatens likheter och olikheter.Resultatet visar att de stora utmaningarna i textilslöjden Àr att hitta elevernas motivation till en uppgift, se till varje individs svÄrigheter/möjligheter och att förstÄ elevernas problematik. I den litteratur vi lÀst pÄpekas det att som lÀrare mÄste man vara pÄlÀst om olika diagnoser för att kunna ge rÀtt undervisning för elever med behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visar att de textillÀrare vi intervjuat inte fÄtt rÀtt förutsÀttningar för att kunna jobba för elever med behov av sÀrskilt stöd eftersom de ofta inte fÄr information om eleverna.