Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan har en central roll i det initiala omh?ndertagandet p? akutmottagning, d?r tidig identifiering ?r avg?rande f?r patientens ?verlevnad, lidande och h?lsa. Flera faktorer kan dock f?rsv?ra sjuksk?terskans f?rm?ga att identifiera sepsis.

Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka huruvida en skola med ett kompensatoriskt arbetssÀtt vad gÀller den specialpedagogiska undervisningen Àr med om att konstruera, och möjligtvis upprÀtthÄlla, ett ?vi och dom? bland eleverna. Betoning har lagts pÄ hur de elever som gÄr i sÀrskild undervisningsgrupp uppfattas av skolans övriga elever. Detta har skett utifrÄn följande frÄgestÀllningar: ? Hur beskriver skolans elever den sÀrskilda undervisningsgruppen som fenomen? ? Hur ser de övriga eleverna pÄ de elever som undervisas i sÀrskild undervisnings-grupp? En kvalitativ forskningsansats antogs dÀr kvalitativa intervjuer var metoden för insamlandet av det empiriska materialet.

Uppsatsen anlÀgger ett dilemmaperspektiv pÄ specialpedagogik samt Àr skriven utifrÄn sociokulturell teori. SvensklÀrare respektive matematiklÀrare med specialpedagogisk erfarenhet intervjuas pÄ tvÄ olika skolor.  Syftet med intervjuerna Àr att öka kunskapen om vilka metoder eller positiva pÄverkansfaktorer som nÄgra pedagoger pÄ högstadiet framhÄller nÀr det gÀller att utveckla elevers lÀsförstÄelse inom matematikÀmnet sett ur ett dilemmaperspektiv.Undersökningen resulterade i att ett antal dilemman, samt metoder för att överbrygga dessa, kunde identifierades i analysverktygets tre nivÄer. Dels i den sociala kontexten som innefattar arbetsformer, men ocksÄ nÀr det gÀller elevens kognitiva processer och den matematiska uppgiftstexten.Ett dilemma som alla respondenterna uppmÀrksammade var dilemmat mellan att tillgodose gruppens behov kontra individens behov av stöd för att kunna nÄ kunskapsmÄlen. Pedagogernas metoder för att överbrygga aktuella dilemman redovisas och kopplas till forskning pÄ respektive omrÄde.Resultatet gÄr inte att generalisera pÄ grund av undersökningens ringa omfattning, men det pekade tydligt pÄ att dilemmaperspektivet har ett starkt berÀttigande utifrÄn pedagogernas uppfattningar samt att pedagogerna har en uppsÀttning metoder för att förhÄlla sig till aktuella dilemman vilket ocksÄ exemplifieras i diskussionsdelen..

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken syn förskollÀrare och lÀrare i Sydafrika har pÄ barngruppers storlek samt hur de anser att storleken pÄ barngruppen kan pÄverka barn och elevers lÀrande. För att fÄ farm ett resultat har intervjuer genomförts med fem pedagoger och en förskolechef som arbetar pÄ förskolor och skolor i Sydafrika. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervjumetod för att fÄ reda pÄ sydafrikanska pedagogers syn pÄ stora barngrupper och lÀrande. Enligt resultatet Àr stora barngrupper nÄgot som ses som ett problem och det Àr de flesta intervjupersoner enade om. De pÄstÄr att de har för lite resurser, för lite utrymme och för lite med material till de stora barngrupperna.

The individual educational plan (IEP) is a document used in Swedish schools. The purpose of the document is to help and support students who have difficulties in their schoolwork in various ways. In my experience, the student does not always understand the importance of establishing an IEP as a support and help at school. In this study I try to understand the students? experience of its relevance and purpose and the impact which can be achieved by an IEP.

Ett problem som jag sÄg nÀr jag var ute pÄ praktik var hur elevernas intresse och instÀllning till de naturvetenskapliga Àmnena för vissa elever Àr negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med Àmnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och instÀllning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande Äldrarna. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken instÀllning som eleverna har till de naturvetenskapliga Àmnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks Àven vilka Äsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska fÄ en positiv instÀllning till dessa Àmnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkÀtstudie hos fyra klasser med elever i Ärskurs 9 vid en kommunal skola.

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kÀrnverksamhet. En skola som det stÀlls mÄnga skilda förvÀntningar pÄ frÄn det omgivande samhÀllet, pedagoger, förÀldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bÀr med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet pÄverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser pÄ sig sjÀlva med.

Abstrakt Jacobsson, Liselott & Thiborg, Jenny (2012) Faktorer som bidrar till anvÀndningen av pedagogisk handledning En studie av tvÄ stadsdelar (Contributing factors for the use of guidance A study of two districts) Specialpedagogik Skolutveckling och ledarskap LÀrande och samhÀlle Malmö högskola Vilka faktorer bidrar till anvÀndning av pedagogisk handledning i skolor? Syftet med vÄrt arbete Àr att studera tvÄ stadsdelar med olika förutsÀttningar för att utröna faktorer som bidrar till den pedagogiska handledningens anvÀndande. Den teoretiska referensram vi anvÀnt oss av Àr systemteorin. Vi valde en kvalitativ datainsamling och utförde 12 halvstrukturerade intervjuer med rektorer och pedagoger. Informanterna har alla erfarenhet av pedagogisk handledning i nÄgon form.

Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom (PS) ?r en kronisk neurodegenerativ sjukdom d?r behandlingen riktar sig mot symtomlindring. Den individuella symtombilden kr?ver kontinuerliga l?kemedelsanpassningar. Antalet personer med sjukdomen ?kar vilket st?ller st?rre krav p? v?rden att gynna personernas egenv?rd och delaktighet.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd Àr organiserat i förskolan för barn med sprÄkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att fÄ reda pÄ hur förskolor organiserar stödet till barn med sprÄkstörning. Vi har intervjuat förskollÀrare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frÄgat dem dels hur stödet Àr organiserat och dels vilka förvÀntningar de har pÄ specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt sÄ Àr stödet till barn med sprÄkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men ocksÄ specialpedagog. Barnen remitteras till sprÄkförskola via logoped eller specialpedagog.

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Kliniker beh?ver vara uppm?rksamma p? risken f?r att moraliska v?rderingar p?verkar den psykiatriska bed?mningen. Vilken diagnos som st?lls f?r konsekvenser f?r v?rdplanering och inom r?ttspsykiatrin ?ven f?r frihetsber?vande ?tg?rder. Beteendenormer varierar ?ver tid och det ?r sv?rt att uppt?cka hur samtida v?rderingar ser ut samt hur de kan influera bed?mningar.

Dagens energimÄlsÀttningar innebÀr ökad energitillförsel frÄn förnybara energikÀllor vilket leder till en allt vÀxande efterfrÄgan pÄ mark. I en allt hÄrdnande konkurrens om markomrÄdena tÀtnar intressekonflikterna i fysisk markplanlÀggning. Energipolitiska mÄlsÀttningar fungerar Àven som incitament för den fysiska markplaneringen och kan dÀrigenom fÄ en avgö- rande betydelse vid eventuella intressekonflikter. De regler som stödjer en ÀndamÄlsenlig markplanering Àr utformade för att bemöta en mÀngd olika förutsÀttningar och markrÀttsliga konflikter. Syftet med denna uppsats Àr att utreda de juridiska förutsÀttningarna för energiskogsodling (Salix).