Abstrakt Olsson, Maria (2011) Elevers uppfattningar av ÄtgÀrdsprogram. (StudentsŽ reflections about their Individual Educational Plan). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur elever uppfattar sina ÄtgÀrdsprogram samt att analysera hur deras medvetenhet kring ÄtgÀrdsprogram ser ut. Vet eleverna vad ett ÄtgÀrdsprogram innebÀr, och fÄr eleverna det stöd de anser att de behöver för att klara sitt skolarbete? Min undersökning har baserats pÄ enkÀter med bÄde slutna och öppna svarsalternativ.

This essay is derived from a case study about the SIRA school in Betlehem. SIRA is classified as a special education school with financial support from the Swedish International Relief Association. SIRA acts to provide support for children with reading and writing difficulties in their daily school work.The study's aim to describe the context for SIRA's specialized educational activity. The formulated questions should provide answers to which factors that influence SIRA's work, its goals, development, and the distinguished pedagogical approach.During the research comprehensive interviews were conducted with parties which can influence the way schools operate and provide the necessary support for students. Factors that influence the school's operation are analyzed from a ecological development perspective created by Urie Bronfenbrenner. The theory advocates that a student's development and interaction mainly comes from participating in activities, social roles and relations.This constant process of mutual adaptation between the developing individual and its surrounding environment is to be defined as its own entity. The result shows that SIRA's practice a special educational operation with focus on an approach which strengthens the student's identity and communicational skills..

Uppsatsen Àr en litteraturstudie som syftar till att definiera begreppet dyspraxi och kartlÀgga de faktorer som ger upphov till dyspraktiska svÄrigheter. I arbetet framgÄr hur svÄrigheterna manifesteras i individens vardag samt hur man pÄ bÀsta sÀtt kan möta och stödja individer med dyspraxi. Det som framkommit av vÄr studie Àr att dyspraxibegreppet Àr ett mÄngfacetterat begrepp med olika definitioner beroende pÄ i vilket land man befinner sig. Det Àr i hjÀrnan och nervsystemet man kan finna de bakomliggande faktorer som ger upphov till svÄrigheter i frÀmst tre specifika omrÄden nÀmligen: perception, motorik och sensorisk integrering. Det har visat sig att det neuropedagogiska synsÀttet Àr ett ypperligt sÀtt att se pÄ individens svÄrigheter men Àven att lyfta fram individens starka sidor och potentiella utvecklingsmöjligheter.

Syftet med min studie var att skapa förstÄelse för om pedagoger i grundskolans tidigare Är möjliggör en lÀrandemiljö pÄ lika villkor för alla elever samt utveckla förstÄelse för hur de gör detta. Jag har gjort tre kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom grundskolans tidigare Är samt tvÄ observationer. Min studie har baserats pÄ dessa intervjuer, observationer och pÄ tidigare forskning. Olika teoretiska perspektiv har anvÀnts som instrument för att analysera min studie. Pierre Bourdieu menar att den habitus som dominerar i klassen avgör hur undervisningen ser ut.

Det nya speciallÀrarprogrammet, som infördes 2007, fick en klar inriktning mot det specialpedagogiska förhÄllningssÀttet som redan gÀllde för det befintliga specialpedagogprogrammet. Utöver detta fick speciallÀrarprogrammet en fördjupad ÀmneskÀnnedom i lÀs- och skrivutveckling samt matematikutveckling i ett specialpedagogiskt perspektiv (SFS 2008:132). De bÄda specialpedagogiska utbildningarna, specialpedagog- samt speciallÀrarprogrammet, bygger emellertid pÄ examensordningar som till stora delar Àr samstÀmmiga. Huvudsyftet med denna studie Àr att granska hur utbildningsansvariga vid tre lÀrosÀten har förhÄllit sig till sitt förÀndrade utbildningsuppdrag. Det görs utifrÄn studier av dokument och intervjuer, för att undersöka hur de utbildningsansvariga har tolkat examensordningarna för specialpedagoger och speciallÀrare och sedan utvecklat tvÄ specifika utbildningar, samt hur de ser pÄ de bÄda yrkesrollerna.

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartlÀggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en anvÀnds. Grunderna till bruket faststÀlldes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkÀtundersökning, dÄ de sÄgs som tÀnkta anvÀndare och möjliga aktörer.

This study is about different teacher?s ÂŽconception of remedial classes and its function in TodayÂŽs School. ?A school for everyone? the utopia that all schools and teachers aspire for. All pupils, regardless of ethnic background, class, and religious affiliation should be able to go to school without being segregated and are seen as different.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare pÄ en F-9 skola, ser pÄ sin strÀvan att försöka integrera sina elever med funktionshinder i klassrummet. Vilka möjligheter har lÀrare att klara av att integrera funktionshindrade elever i klassrummet och undervisa dem i en klassgemenskap? UtgÄngspunkten för studien har jag tagit i regeringens direktiv för ?en skola för alla?. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat tre lÀrare frÄn en och samma skola i Lunds kommun, som alla har barn med funktionshinder i sin klass. Intervjuerna visar att lÀrarna i studien ser stora möjligheter och hyser en stor vilja att hjÀlpa sina elever att nÄ kunskap och kÀnna social samhörighet. Resultatet visar ocksÄ att lÀrarna i hög grad ser elevernas skolsvÄrigheter ur ett individperspektiv, med eleven som bÀrare av problemen.

AbstractTeenagegirls with Asperger syndrome ? copingstrategiesThe aim of the study has been to describe how teenagegirls with Asperger syndrome (an inside-out perspective) experience their possibilities to social interaction in the society.The specific questions for this study are:? How do the participants apply copingstrategies?? Experiencies of getting the diagnose Asperger.? Experiencies from living with the dissorder Asperger.? The Participants life situationIn this study I use a qualitative attempt where I interview five teenagegirls. Then the interviews were analysed with a phenomenological attempt with the intention to create at picture of the girls? world. The result of the interviews presents from the interviwguides area and interpret towards the background of earlier research that present in this study.

Motivet till studien Àr intresse och nyfikenhet för att ta reda pÄ mer om hur lÀrare ser pÄ inkludering. Med kunskap dÀrom finns möjlighet att förstÄ vilken form av specialpedagogiskt stöd som behövs för att sÀrskoleelever ska kunna inkluderas i grundskoleklasser.  Studiens övergripande syfte Àr att fördjupa kunskap om hur grundskollÀrare med erfarenhet av inkludering ser pÄ inkluderande undervisning. Studien utgÄr frÄn begreppet inkludering och hur den möjliggörs i grundskolan. Studien söker svar pÄ frÄgestÀllningarna vilka erfarenheter har grundskollÀrare av att undervisa elever enligt grundsÀrskolans lÀroplan i grundskoleklasser och hur ser behovet av specialpedagogiskt stöd ut för att möjliggöra inkludering? För att nÄ studiens syfte anvÀndes en kvalitativ ansats.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever med en autismspektrum problematik, i en segregerad eller semisegregerad skolmiljö, upplever sin skolsituation. Det finns sedan tidigare inte mycket forskning angÄende elevers upplevelser av specialpedagogik, hur deras skolsituation ser ut, deras kÀnsla av sammanhang och hur de upplever sig bli bemötta. Vi anser dÀrför att behovet av kunskap utifrÄn elevperspektiv Àr stort. Metoden som tillÀmpats i den hÀr undersökningen Àr kvalitativa intervjuer som kompletterats med en observationsstudie. I studien intervjuas fyra elever med autismspektrum problematik om sina upplevelser frÄn grundskola och sÀrskild undervisningsgrupp.

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartlÀggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en anvÀnds. Grunderna till bruket faststÀlldes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkÀtundersökning, dÄ de sÄgs som tÀnkta anvÀndare och möjliga aktörer.

De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekrÀftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie Àr att belysa lÀrares syn pÄ de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer Àven att beröra lÀrarnas syn pÄ sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i Àmnet. För att uppnÄ syftet med studien sÄ genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollÀrare pÄ tvÄ olika skolor.

De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekrÀftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie Àr att belysa lÀrares syn pÄ de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer Àven att beröra lÀrarnas syn pÄ sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i Àmnet. För att uppnÄ syftet med studien sÄ genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollÀrare pÄ tvÄ olika skolor.

Denna studie syftar till att Ă„skĂ„dliggöra och jĂ€mföra arbetet med matematiksvaga elever i nĂ„gra skolor i Portugal och Sverige. Arbetet innehĂ„ller en litteraturgenomgĂ„ng dĂ€r tidigare forskning om Ă€mnet matematiksvĂ„righeter behandlas, vilka definitioner och orsaker som finns samt vilka Ă„tgĂ€rder forskare föreslĂ„r. Arbetet innehĂ„ller Ă€ven en empirisk del. Fyra speciallĂ€rare/specialpedagoger i Östergötland i Sverige har intervjuats kring hur de arbetar med elever med matematiksvĂ„righeter i de lĂ€gre Ă„rskurserna i grundskolan. De intervjuerna har sedan jĂ€mförts med intervjuer med tvĂ„ lĂ€rarutbildare, en speciallĂ€rare, en specialpedagogutbildare och en klasslĂ€rare i PortoomrĂ„det i Portugal.