Autism Àr ett livslÄngt handikapp som stÀller stora krav pÄ familj, skola, sjukvÄrd samt övriga personer som pÄ olika sÀtt kommer i kontakt med dessa barn. Pedagoger och vÄrdare behöver medvetandegöras om sina förestÀllningar eftersom dessa styr bemötandet. MÄlet för behandlingen Àr mÄlmedveten trÀning eftersom förmÄga till social inlevelseförmÄga mer eller mindre saknas hos sÄvÀl barn som vuxna med autism.Syftet med litteraturstudien var att belysa metoder som fanns för att frÀmja utvecklingen av barn med autism, samt vilken pÄverkan dessa metoder hade pÄ barn- vÄrdarrelationen.Litteraturstudien var en granskning och en sammanstÀllning av ett specificerat forskningsomrÄde/Àmne. Resultatet visade pÄ att vÄrdare som anvÀnt sig av specialpedagogik i hemmet upplevde att relationen till barnen förbÀttrades. Genom att familjerna erbjöds undervisning om olika metoder för specialpedagogik pÄverkades barnen med autism pÄ olika positiva sÀtt.

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

Na?r en fo?ra?lder drabbas av cancersjukdom blir a?ven barnen pa?verkade. Tidigt i livet utvecklar barn en ra?dsla av att bli o?vergiven av sin fo?ra?lder. Da? en fo?ra?lder drabbas av sjukdom kan barnet uppleva det som ett hot eftersom barnet a?r oroligt o?ver att fo?ra?ldern kan do?.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Produktfo?rsto?rande bakterier i mjo?lk fo?rsa?mrar kvalite?n och fo?rkortar dess ha?llbarhetstid. Det a?r da?rfo?r ba?de fo?r mejeriindustrin och fo?r konsumenten o?nskva?rt att ma?ngden produkt- fo?rsto?rande bakterier i mjo?lken a?r la?g. Syftet med denna o?versikt a?r att sammansta?lla litte- ratur som behandlar vilka produktfo?rsto?rande bakterier som finns i obehandlad och pasto?- riserad konsumtionsmjo?lk och mjo?lkprodukter, vilka problem de orsakar samt hur deras fo?rekomst kan fo?rebyggas.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv pÄ specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lÀrarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte Àr att med perspektiv pÄ specialpedagogik, undersöka hur portfolion anvÀnds pÄ förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt pÄverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? PÄ vilka sÀtt anvÀnds portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhÄllningssÀtt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion anvÀndas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pa? vilka samha?lleliga faktorer som initierade det egyptiska upproret. Enva?ldsha?rskaren Mubarak hade styrt landet i 30 a?r fram till revolten 2011. Egypten hade sedan la?ng tid lidit under sva?ra ekonomiska och sociala fo?rha?llanden, da?r medborgarna saknade politiska ra?ttig- heter.

Föreliggande studie Àr en litteraturstudie omfattande sex vetenskapliga artiklar för en översikt över dramapedagogik som sammanfaller med specialpedagogik och inkludering. Genom konstruerade kategorier/koder för analys har en syntes möjliggjorts. Som grund för förstÄelsen beskrivs frÀmst dramapedagogik men Àven specialpedagogik och dess framvÀxt i samband med industrialiseringen och urbaniseringen. FrÄgestÀllningen Àr om det finns forskning som styrker antagandet att dramapedagogik kan vara en metod för personer med behov av sÀrkilt stöd och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Artiklarna har samlats in med hjÀlp av söktjÀnsten Ebsco via Stockholms universitetsbibliotek.

Syftet med studien Àr att undersöka hur specialpedagogens yrkesroll i sÀrskolan ser ut. Vi harutgÄtt frÄn frÄgestÀllningar kring specialpedagogens uppdrag och utbildning, slutligen har viundersökt hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i sÀrskolan. IlitteraturgenomgÄngen presenteras först ÀmnesomrÄdet specialpedagogik. SjÀlva begreppetförklaras och verksamheten diskuteras utifrÄn olika forskningsperspektiv. Sedan följer enbeskrivning av specialpedagogens kompetens.

V?rt syfte med detta examensarbete ?r att unders?ka l?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet. Skolverket betonar betydelsen av alla barns r?tt till samma m?jlighet till utveckling och l?rande. Eftersom Maria Montessoris metod uppkom efter att hon studerat just barn som var i behov av st?d blev detta extra intressant att unders?ka. V?r studie ?r kvalitativ och den utg?r fr?n en hermeneutisk ansats.

Syftet med studien har varit att ur ett förskollÀrarperspektiv tydliggöra verksamma förskollÀrares önskningar och förvÀntningar pÄ samarbetet med specialpedagogen samt att jÀmföra dessa med specialpedagogens uppdrag. Detta har jag nÀrmat mig genom att göra kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har tolkats utifrÄn ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Anledningen till varför jag valde att göra en studie om detta beror pÄ att jag anser att specialpedagogen borde bli en större del i förskoleverksamheten och att skollagens och lÀroplanens intentioner inte förverkligas om specialpedagogen inte deltar i verksamheten. UtifrÄn olika perspektiv pÄ specialpedagogik har jag försökt förstÄ vilket stöd förskollÀrarna önskar frÄn specialpedagogen i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visar att förskollÀrarna har det kritiska perspektivet pÄ specialpedagogik.

Bakgrund Studier har visat att nyblivna m?drar kan uppleva aktivitetsf?rlust, obalans i vardagens aktiviteter samt sv?righeter att prioritera sina egna behov efter att de har f?tt barn. N?r kvinnan blir mamma genomg?r hon en transition. Transition inneb?r att en h?ndelse g?r att livet tar en annan riktning och detta kan p?verka personens aktivitetsutf?rande samt roller och vanor.

BakgrundI studiens bakgrund beskrivs och förklaras begreppet inkludering, dess olika innebörd i förskolan och i allmÀnhet. Specialpedagogik som forsknings och pedagogiskt Àmne belyses utifrÄn flera perspektiv. Olika sÀtt att vÀrdera och tolka normalitetsbegrepp tas upp. Det förs ocksÄ resonemang kring pedagogiska och specialpedagogiska metoder samt stödet som anvÀnds i förskoleverksamheten.SyfteSyftet med underökningen Àr att studera hur lÀrarna tÀnker och resonerar kring arbetet pÄ resursavdelningen med barn i Äldern 1- 5 Är.MetodI denna studie anvÀnds en kvalitativ forskningsansats, nÀmligen fenomenografi, med kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som verktyg. Urvalet bestÄr av fyra förskollÀrare och tvÄ barnskötare, pÄ tvÄ olika förskolor med resursavdelning i en vÀstsvensk kommun.ResultatStudien visar att förskolepersonal pÄ resursavdelningar arbetar medvetet med inkludering.

Sammanfattning Petrovic, Lidija (2013). SprÄkstörning, kommunikation och lÀrande. En fallstudie av en elev med sprÄkstörning i tvÄ skilda lÀrandemiljöer. Language impairment, communication and learning. A study of a student with SLI in two school environments.

HÄkansson, Katarina (2011). Hur skildrar barn i förskoleklass och deras förÀldrar den skriftsprÄkliga utvecklingen; How children and their parents in a preschool class depict the development of written language; Med fokus pÄ ett tidsperspektiv som strÀcker sig frÄn förskola till tiden i förskoleklass. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Mitt syfte med denna undersökning Àr att beskriva hur elever som gÄr i förskoleklass och deras förÀldrar och pedagoger skildrar den skriftsprÄkliga utvecklingen. LikasÄ vill jag undersöka om förÀldrarnas egna lÀsvanor hÀnger samman med barnets lÀsintresse och behÄllning av olika lÀsupplevelser. Undersökningen Àr kvalitativ med inramning av ett sociokulturellt perspektiv och empirin grundar sig pÄ tretton halvstrukturerade intervjuer.