Background: According to many authorities Trademark consideration will within the companies become all more prioritized objectives for competitive advantage and a strong organisational structure.Trade marking is becoming an important tool, not only Production oriented companies apply this on their products or services whereas it is today spread in many different sectors.Problems: On the basis of theoretical and empirical studies, we will try to see how a trademark is built up.This will guide us to our questions at issue:? How has the actual process for HTF been in order to strengthen and to build up their trademark, how have they achieved this in practice?? What are the underlying criteria?s to for this work and what role has the consultant company BMN in the actual process?Aim: The authors have for intention to create an understanding on why there is interesting for a trade union organisation like HTF to carry out a trademark development investment. A further understanding will be to highlighting a strong trademark's advantages and possible disadvantages.Results: As a trade union organisation where the relationship to the members and the potential members is becoming all more important is the interesting to highlight their trademark clear and in addition to that contribute to building and establishing strong relationships. on the basis of this study we can state that it is now one of the most important support activities that as a trade unions to highlight its core values through trademark. As a trade union, one can to a large extent work with and to apply the market the economic mocks-up for trademark build up.The most important aspect is that we can state , in the future developed to concentrate more on communication, positioning, segmentation and diversification, which the trademark act as intermediary.

Kommunikation kan definieras pÄ en mÀngd olika vis, men brukar vanligen delas upp itvÄ typer; formell och informell kommunikation. BÄde den formella och informella kommunikationen förekommer i en organisation. Syftet med denna studie Àr att inbördes jÀmföra de tvÄ typerna av kommunikation samtundersöka hur den informella kommunikationen pÄverkar beslutsprocesser i enorganisation.Studien baseras pÄ litteraturstudier samt empiri i form av kvalitativa intervjuer med trechefer vid tre stora tekniska verksamheter i StockholmsomrÄdet.Efter genomförd studie framgÄr det att teorin och praktiken Àr generellt enade i frÄganom vilka för- respektive nackdelarna Àr med formell samt informell kommunikation.Vidare Àr Àven synen pÄ den informella dialogens pÄverkan i en organisation enad ilitteraturen, medan de intervjuer som genomförts pekar pÄ en mer varierad syn ipraktiken. Informell kommunikation kan pÄverka en organisation bÄde positivt och negativt, sÄledes bör det ligga i ett företags intresse att ta hÀnsyn till den informellakommunikationen för att kunna utnyttja den till företagets fördel..

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

Titel: Turnaround management ? nyckeln till framgÄng? Författare: Maria Lejefors, Caroline Odell och Sofie Svensson. Handledare: Richard Ek och Bo Markulf. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera de nyckelfaktorer som bidrar till ett framgÄngsrikt förÀndringsarbete inom en organisation. För att göra syftet mer operationaliserbart kommer vi att anvÀnda turnaround management som den lins vi betraktar syftet genom.

Studien handlar om hÀlsofrÀmjande arbete i en organisation kallad organisation X. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn Antonovskys begrepp kÀnslan av sammanhang (KASAM) utveckla kunskap om hur en organisations hÀlsofrÀmjande insatser stÀmmer överens med hur personalen uppfattar det hÀlsofrÀmjande arbetet. En eventuell skillnad mellan organisationens insatser och personalens uppfattning Àr viktig att uppmÀrksamma, dÄ de insatser som görs frÄn organisationens sida Àr tÀnkt att frÀmja medarbetarnas deltagande i det hÀlsofrÀmjande arbetet och utifrÄn de förutsÀttningar som finns i organisationen.Jag utgÄr frÄn Antonovskys KASAM och anvÀnder mig av begrepp som KASAM, hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet, stressorer, salutogenes, patogenes och hÀlsofrÀmjande ledarskap.  Empirin bestÄr av intervjuer med anstÀllda i organisation X. Resultatet har delats in i tvÄ delar, en del som handlar om personalavdelningens uppfattning om det hÀlsofrÀmjande arbetet i organisation X och en del om de anstÀlldas uppfattning om organisationens hÀlsofrÀmjande arbete.  SjÀlva analysen som genomförs Àr indelad i olika rubriker. Den slutsats som dras i studien Àr bl.

Landets kommuner har en stor utmaning i hur man ska organisera den alltmer komplexa verksamheten och samtidigt kunna dra nytta av anstĂ€lldas kompetens pĂ„ ett tillfredstĂ€llande sĂ€tt. Ängelholms kommun har bland annat valt att arbeta med Lean som Ă€r en filosofi men frĂ€mst en samling metoder och verktyg som handlar om att ha ett synsĂ€tt och arbetssĂ€tt i verksamheten som skapar vĂ€rde för kunden. Man ska fokusera pĂ„ det vĂ€rdeskapande och optimera detta, medan det icke vĂ€rdeskapande ska ifrĂ„gasĂ€ttas och minimeras. Syftet med uppsatsen var att utveckla större kunskap om hur individer uppfattar att lĂ€rande och utveckling individuellt och i arbetsgruppen pĂ„verkas nĂ€r Lean förbĂ€ttringstavla anvĂ€nds som hjĂ€lpmedel. Jag har utgĂ„tt frĂ„n Senges modell för förĂ€ndring dĂ€r fem discipliner, kunskapsomrĂ„den, blir medarbetarens bĂ€sta guide pĂ„ en framgĂ„ngsrik vĂ€g.

Jag har studerat Gatukontoret i Malmö stad och dess projektorganisation. Syftet Àr att studera vilka styrförutsÀttningar som Àr gÀller för en projektorganisation i kommunal förvaltning samt att analysera hur dessa styrförutsÀttningar pÄverkar projektstyrningen. Jag har anvÀnt en kvalitativ metod, dÀr jag har besökt Gatukontoret och utfört muntliga intervjuer med medarbetarna dÀr. Mina slutsatser Àr att Gatukontoret organisationsstruktur Àr en viktig styrförutsÀttning samt det faktum att det Àr en kommunal organisation. Bland annat genom ansvarsfördelning och ledningens filosofi etableras viktiga styrförutsÀttningar..

SyfteStudiens syfte var att undersöka sambandet mellan elevers lÀsvanor och lÀsstrategier och de-ras resultat pÄ lÀsförstÄelsedelen av det nationella provet i svenska för Är 9. Studiens forsk-ningsfrÄgor handlade om hur elevers lÀsvanor ser ut, vilka lÀsstrategier eleverna anvÀnder, vilka samband som gÄr att finna mellan lÀsstrategier och resultatet pÄ lÀsförstÄelseprovet, samt vilka skillnader som gÄr att urskilja mellan könen.Metod Studien har omfattat 35 elever i Är 9, som besvarat en enkÀt, med kvalitativ inriktning, omfat-tande 16 frÄgor om lÀsvanor och lÀsstrategier vid inlÀrning och bearbetning av olika texter. ElevenkÀterna har jÀmförts med elevernas svar och resultat pÄ lÀsförstÄelseprovet, Delprov A, i svenska.ResultatElever lÀser i första hand datatexter, dÀrefter kommer tv-texter, tidningar och skönlitteratur. De flesta eleverna tycker om att lÀsa, nÀr de sjÀlva fÄr bestÀmma vad de ska lÀsa. MÄnga ut-trycker att det Àr trÄkigt att lÀsa lÀxor.

Denna studie undersöker en it-organisation som idag Àr organiserad som en aktivitetsbaserad arbetsplats. De tvÄ forskningsfrÄgor som lett den empiriska undersökningen Àr; ?Bidrar den aktivitetsbaserade arbetsplatsen till en flexibel organisation?? och ?Hur upplever cheferna i den studerade it-organisationen att den aktivitetsbaserade arbetsplatsen pÄverkar deras arbetsförhÄllanden och förmÄga att sÀtta grÀnser i det dagliga arbetet?? Den aktivitetsbaserade arbetsplatsen visar sig utifrÄn numerisk och funktionell flexibilitet bidra till en flexibel organisation. Vidare visar resultatet att cheferna pÄ det aktivitetsbaserade kontoret saknar socialt stöd som ett resultat av att arbeta pÄ detta sÀtt och Àven att det blivit svÄrare att sÀtta grÀnser i arbetet. Denna studie bidrar till forskningen pÄ omrÄdet aktivitetsbaserade arbetsplatser och hur det Àr för chefer att arbeta pÄ dessa.

The aim with this independent degree project of master thesis is to find what the user opinions of the intranet in a county council is. The paper seeks how the question about how the culture in the organisation was affected by the use of the intranet. An important part is to explore the expectations and acceptance of the intranet and get a picture of which functions and services support day-to-day work with good quality. One goal is to find out how the intranet users feel that the communication, information and usability can be developed.The focus group interview is a qualitative method that has been applied for gathering data from the respondents, who participate in the investigation from the county council. The used method is unstructured focus groups containing the three dominating categories of staff in the county council.

Den teoretiska bakgrunden tar upp self-efficacy som begrepp och dess betydelse för medarbetare och organisation. Syftet med studien Àr att undersöka om samband finns mellan self-efficacy och interaktion mellan medarbetare och chef. Self-efficacy mÀts med GSE, i översÀttning av Koskinen-Hagman et al (1999), medarbetar-chefsinteraktion mÀts med egenkonstruerade frÄgor i samma enkÀt i syfte att undersöka relationerna avseende bl a nöjdhet, chefsnÀrvaro, kontaktfrekvens, problemlösning. Deltagare bestÄr av 58 medarbetare frÄn samma organisation varav 83 % Àr kvinnor. Studien visar att samband finns mellan self-efficacy och hur medarbetare uppfattar interaktionen med sin chef avseende nÀrvaro, nöjdhet samt hur medarbetare sjÀlva agerar vid problem pÄ arbetet.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka olika alternativ till organisation av futsal i Sverige inom och utanför Riksidrottsförbundet (RF). Jag har anvÀnt mig av följande frÄgestÀllningar: Hur organiseras futsal internationellt? Vilka alternativ finns till organisation av futsal inom RF och vilka för- och nackdelar har dessa? Vilka alternativ finns till organisation av futsal utanför RF och vilka för- och nackdelar har dessa? Hur ser organisationen av futsal ut i Norden? Hur har andra nyligen etablerade idrotter organiserats i Sverige och varför?MetodStudien bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med personer som representerar skilda idrottsorganisationer med betydelse för organiserandet av futsal. Intervjuerna Àr genomförda med en hög grad av strukturering och en lÄg grad av standardisering.ResultatDen internationella situationen med tvÄ skilda organisationer för futsal pÄverkar de nationella organisationsalternativen. Det alternativ som Àr aktuellt i dagens lÀge inom RF Àr intrÀde i Svenska fotbollförbundet (SvFF).

Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad som gör att en anvÀndare vill anvÀnda SMS i en organisation och vilka faktorer som pÄverkar anvÀndandet av detta system, det vill sÀga acceptansen av att anvÀnda det. DÄ denna typ av system Àr relativt nya tyckte vi att detta var ett intressant Àmne att undersöka, samtidigt som vi ville se vilka faktorer som pÄverkar anvÀndaren i avseende till anvÀndning av ett specifikt SMS-baserat system. Det kan Àven vara intressant för företag som vill implementera eller utveckla den hÀr typen av system. UtifrÄn syftet bestÀmde vi oss för ett visst tillvÀgagÄngssÀtt som vi skulle anvÀnda oss av för att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. TillvÀgagÄngssÀttet var att leta i den litteratur vi haft pÄ tidigare kurser inom det systemvetenskapliga programmet för att hitta en teori som kunde ge oss stöd för ett resonemang.

This thesis investigates and emphasises on the way students at VÀxjö police academy describe their socialization into their profession as police officers and the creation of profession identity. The scientist?s main questions are: In what way do the students at VÀxjö police academy describe their socialization process into the police profession? What role does the organisation play in the socialization process of the police students? How do the students develop their police identity? Which qualities are encouraged? The study is based on qualitative interviews with nine police students, performed in groups of three. Group theory, role theory, and organization theory are applied to the material to provide an understanding through which it is possible to understand the process of socialization. The study shows that there seems to be patterns in the description of a professional identity.