Syftet med vår undersökning är att studera hur elever och pedagoger på en högstadieskola upplever mobbningsförekomst samt skolans praktiska bekämpning av den. Undersökningsgruppen bestod av tretton elever samt tre elever som var ?spanare?. Tre lärare intervjuades varav två stycken var aktiva i mobbningsteamet. Även rektorn intervjuades samt två fritidsledare och en kurator.

Arbetets syfte är att fördjupa förståelsen för vad ett socialt kunskaps- och lärandebegrepp är och vilka konsekvenser det kan få för utformningen av undervisningen. Arbetet utgår ifrån Johan Asplunds begrepp om social responsivitet och dess betydelse för en social förståelse av kunskap och lärande. Det sker genom kvalitativa textanalyser av Jean Jacques Rousseaus bildningsroman Emile (1762)och Lpf 94. Översiktligt anger resultatet vilket utrymme elevens sociala responsivitet ges genom den förmedlade förståelsen av kunskaps- och lärandebegreppen. Lpf 94 utvecklar en bildningsorienterad och konstruktivistisk syn på begreppen.

Hur kan pedagogerna stödja elever med koncentrationssvårigheter? Hur kan pedagogen i klassen skapa ett klimat i klassrummet som passar alla elever?Genom att intervjua sju pedagoger på fem olika skolor har vi fått deras perspektiv och syn på de här frågorna. Resultatet från våra intervjuer visar att pedagogerna är beroende av varandra för att miljön i skolan ska gynna alla elever. De intervjuade pedagogerna anser att eleverna med koncentrationssvårigheter är i behov av trygghet vilket de får genom struktur i klassrummet. Detta uppnådde pedagogerna på olika sätt beroende på om eleverna befann sig i en vanlig skola eller på en resursskola.

Många av dagens elever har kommit i kontakt med datorn på något sätt redan vid fyra års ål-der. Under min lärarutbildning kom det fram att examensmålen för lärarexamen kräver att blivande lärare behärskar IKT (informations och kommunikations teknik). När jag väl har varit ute på VFU har jag märkt att undervisande lärare inte använder så mycket IKT. Detta gjorde att jag ville undersöka vad lärare i hem- och konsumentkunskap har för uppfattningar när det kommer till datorn i klassrummet. Denna studie har utgått från kvalitativa forskningsintervjuer med fem pedagoger frånGöteborg för att undersöka IKT:s roll skolämnet hem- och konsumentkunskap, men även pe-dagogernas uppfattning kring detta.

Altervall, Joakim & Ivarsson, David. (2007) Om lärares och elevers motivation. (On Teachers? and Pupils? Motivation). Skolutveckling och ledarskap, Allmänna utbildningsområdet 60 poäng, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vad som motiverar lärare och elever och vilka drivkrafter de har för att verka i skolan.

Arbetet syftar till att belysa på vilket eller vilka sätt två läroböcker i matematik för årskurs 6 svarar mot de behov som finns hos elever i matematiksvårigheter. Metoden som används är huvudsakligen kvalitativ i form av intervjuer med lärare och elever. Dessutom har de två läromedlen Matematikboken och Formula analyserats och utvärderats till innehåll och form samt arbetsätt. Den strukturella analysen visar att Formula har fler textuppgifter, medan Matematikboken har fler bilder och förklaringar. Den kvalitativa analysen visar på en närmare koppling till konkreta människo- och miljöaspekter i Matematikboken, medan Formula har sin tyngdpunkt i att guida laborativt elevarbete på egen hand. Lärarintervjuerna visar att valet av läromedel påverkar hur lektionerna läggs upp och strukturen i desamma. Intervjuerna med elever visar att läroboksvalet påverkar deras syn på vad matematik är och hur de arbetar med och förstår matematik. Arbetet har en relevans för arbetet med att stödja elever i matematiksvårigheter..

Sammanfattning Skolverket har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste åren har många elever tappat intresset för ämnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjlighet till känslor av upptäckarglädje och engagemang. Med laborativa arbetsformer kan rutinmässiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istället diskussion, reflektion och kommunikation i ämnet (PISA, 2003). Syftet med min undersökning är att ta reda på hur lärare förklarar och ger skäl till att de väljer laborativtarbetsätt i sin undervisning i matematik. Och vidare vill jag veta vad elever tycker om det laborativa arbetssättet i matematik.

Studien skall belysa vad elever i årskurs tre och lärare har för inställning till utomhusundervisningen och på vilket sätt utomhusundervisningen kan öka elevernas motivation till lärande. Jag har skickat ut enkäter till lärare och elever samt intervjuat 6 barn från en skola i Skåne för att ta reda på min undersökning. Undersökningen ledde fram till rätt lika svar både från lärare och elever. Det positiva med utomhusundervisningen är att det är spännande och nytt för eleverna. Lärare har även talat om varför man inte bedriver utomhusundervisning och det kan bero på att lärarna känner sig otrygga i undervisningssättet och vädret kan även vara ett hinder för utomhusundervisning..

Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka huruvida en skola med ett kompensatoriskt arbetssätt vad gäller den specialpedagogiska undervisningen är med om att konstruera, och möjligtvis upprätthålla, ett ?vi och dom? bland eleverna. Betoning har lagts på hur de elever som går i särskild undervisningsgrupp uppfattas av skolans övriga elever. Detta har skett utifrån följande frågeställningar: ? Hur beskriver skolans elever den särskilda undervisningsgruppen som fenomen? ? Hur ser de övriga eleverna på de elever som undervisas i särskild undervisnings-grupp? En kvalitativ forskningsansats antogs där kvalitativa intervjuer var metoden för insamlandet av det empiriska materialet.

Klasserna i dagens skolor blir allt större eftersom ekonomin stramas åt. Antalet elever per pedagog blir fler och fler, vilket också innebär att fler elever med särskilda behov finns i varje klass. Det forskas en hel del om dyslexi men forskningen är ännu inte fullständig. Det kommer hela tiden nya sätt att se på dyslexi och var dess svårigheter finns och beror på. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur skolans pedagoger och specialpedagoger arbetar med elever som har dyslexi för att dessa elever ska uppnå målen i matematik.

Sammanfattning Inkluderingsbegreppet har de senaste åren inom skolans värld blivit ett klichéartat uttryck. Alla elever ska inkluderas vilket är klart utskrivet i skolans styrdokument. Men vad menas med inkludering, är alla elever inkluderade i skolan i dag och hur tolkas och diskuteras begreppet i skolans verksamhet? Syftet med denna rapport är att undersöka hur skolorganisationen kan vara utformad när alla elever är inkluderade samt att undersöka om det finns skillnader i organisationen kring elever i behov av särskilt stöd på skolor i kommuner som når goda respektive dåliga resultat i skolverkets undersökning. En studie har genomförts på en skola som lyckats väl med att inkludera alla elever och nått goda resultat.

Syftet med studien var att undersöka skönlitteraturen som företeelse i undervisningen ur elev- och pedagogperspektiv. Vår ansats var att undersöka hur elever upplever att arbeta med skönlitteratur i undervisningen, hur elever upplever skönlitteratur som läromedel i undervisningen, hur en pedagog ser på skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen samt på vilket sätt pedagogen använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Tidigare teorier och forskning som berör skönlitteratur i undervisning ligger till grund för studien. Studien genomfördes med en empirisk forskningsansats där tre olika datainsamlingsmetoder tillämpades: observationer, intervjuer samt enkäter som sammanställts och analyserats via triangulering. Observationerna berörde en pedagog och 22 elever i år 3 i en skola i Norrbotten.

Syftet med denna studie är att få fördjupad förståelse av några pedagogers erfarenheter av och inställningar till alternativa verktyg, när elever är i läs- och skrivsvårigheter med frågeställningarna: Vilken inställning har pedagoger till alternativa verktyg? Hur beskriver pedagoger att alternativa verktyg används när elever är i läs- och skrivsvårigheter? På vilket sätt kan alternativa verktyg främja lärandemöjligheter när det gäller elever i läs- och skrivsvårigheter sett ur pedagogers perspektiv? Vilka utmaningar finns, enligt pedagoger, i användningen av alternativa verktyg? .

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger talar om normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan och identifiera vilka diskurser som dominerar samt diskutera vilka sociala konsekvenser det kan få för den enskilde beroende på vilka diskursiva framställningar av verkligheten som görs. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt och stämplingsteoretiskt perspektiv. Studien bygger på intervjuer av fyra pedagoger med diskursanalys som analysmetod.Resultatet visar på fem olika diskurser. Diskursen om att passa, den sociala diskursen, föräldrardiskursen, uppmärksamhetsdiskursen samt diskursen om att hjälpa. Normalt kopplas till elever som gör, lyckas och vill det som förväntas.

Enligt våra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i närmiljön, förstå grundläggande matematiska begrepp och kunna använda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattning om när, hur och varför de använder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i år 2 undersöker vad matematik är för elever, om elever vet varför man ska lära sig matematik och slutligen när använder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns något samband mellan undervisning och arbetssätt och elevernas förhållningssätt till matematik.Resultat visar att, förutom på lektionerna så använder eleverna matematik som ett redskap för att få svar på sina frågor. Ibland använder de matematik genom sina jämförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. Läraren kan hjälpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.