Vi lever idag i ett mÄngkulturellt samhÀlle och mÄnga barn i skolan gÄr pÄ modersmÄlsundervisning. Syftet med denna uppsats Àr att genom enkÀtundersökningar fÄ en uppfattning om vad lÀrare, förÀldrar och elever anser om modersmÄlsundervisning samt anledningen till varför vi har den. Den frÀmsta orsaken till att elever och förÀldrar vill ha modersmÄlsundervisning Àr att de ska lÀra sig sitt modersmÄl bÀttre. LÀrarnas Äsikter stöder den forskning som finns om modersmÄlets betydelse för andrasprÄksinlÀrningen. Studien svarar Àven pÄ vilka elever som Àr behöriga till undervisningen och hur den kontrolleras och följs upp.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur vÀl elevinflytande pÄverkar elevers motivation till lÀrande. VÄr studie var av kvalitativ karaktÀr och genomfördes med observationer, intervjuer och loggböcker. Studien genomfördes i Àmnet svenska i en klass i Ärskurs 7. Vi specialstuderade sex elever som bildade en heterogen grupp. Genom vÄr undersökning fick vi fram att eleverna var ovetande om betydelsen av begreppet elevinflytande, men alla elever tyckte att det var viktigt att fÄ vara med och bestÀmma i skolan.

Syftet var att undersöka hur (elever och lÀrare pÄ ?mellanstadiet? kan resonera kring elevinflytande) Ätta elever i tvÄ fyror och deras klasslÀrare resonerar kring elevinflytande. Vi avsÄg att undersöka om eleverna efterfrÄgar ökat inflytande över undervisningen som bedrivs samt hur deras lÀrare rent praktiskt arbetar med elevinflytande. Vi avsÄg ocksÄ att undersöka om det fria skrivandet skulle kunna vara ett sÀtt för pedagogen att frÀmja ett utökat elevinflytandet. I de tvÄ klasserna valdes fyra elever samt deras klasslÀrare ut och intervjuades.

I syfte att belysa om och i sÄ fall hur tidiga lÀsare och skrivare stimuleras i skolan under de första Ären har intervjuer genomförts med sex lÀrare i Ärskurserna ett, tvÄ och tre. Av resultaten framgÄr att arbetet med att fÄ lÄgpresterande elever att uppnÄ kursplanens mÄl Àr sÄ pass krÀvande att behoven hos högpresterande elever inte hinner tillgodoses.  En slutsats som kan dras av studien Àr att lÀrarna, trots medvetenhet om denna problematik, begrÀnsas av den tid som stÄr till förfogande och upplever sig inte rÀcka till för att tillrÀttalÀgga undervisningen för dessa elever..

Det frÀmsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i Ärskurs fem pÄ en skola med hÀlsoprofil pÄverkas till en mer fysisk aktiv fritid Àn de elever som gÄr pÄ en skola utan hÀlsoinriktning. Ett undersyfte var Àven att se om det finns nÄgon skillnad pÄ idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. HuvudfrÄgan Àr ?Hur ser elevers motionsvanor ut pÄ fritiden pÄ en hÀlsoinriktad skola jÀmfört med skola utan inriktning mot hÀlsa?? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen gjordes en enkÀtundersökning pÄ 70 elever i Ärskurs fem pÄ tvÄ olika skolor. DÀrefter gjordes intervjuer pÄ sju slumpvist utvalda elever pÄ hÀlsoskolan för att lite tydligare fÄ fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda pÄ tidigare forskningsresultat och Àven vad skollagen har för krav och mÄl vad gÀller Àmnet idrott och hÀlsa.

Uppsatsen klarg?r m?jligheterna till att inf?ra ett assisterande AI-verktyg f?r att hj?lpa till i bed?mningen av vittnesutsagor i brottm?l i den svenska straffprocessr?tten. Uppsatsen fastst?ller att det finns ett r?ttsligt utrymme med m?jlighet f?r detta dels utifr?n den nuvarande lagstiftningen och den fria bevispr?vningen samt nya lag?ndringar och reformer. Tekniskt sett ?r skapandet av ett AI-verktyg av det slag som uppsatsen f?resl?r m?jligt, men det kr?ver en komplex ML-modell med omfattande tr?ning.

Detta examensarbete behandlar en undersökning om hur vi kan finna elever med fallenhet i matematik. Syftet Àr att upptÀcka elever med matematisk fallenhet. För att se vad matematisk fallenhet Àr anvÀnde vi oss av de förmÄgor den ryske psykologen Krutetskii kom fram till i sin studie av barn och ungdomar. I bakgrunden presenteras olika syn pÄ begÄvning och Àven myter som existerar kring detta. Vidare lyfts det fram att begÄvade barn behöver stöd och hur deras situation kan vara i skolan.

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolÄr 6 med fokus pÄ elever i matematiksvÄrigheter.Syftet med följande arbete Àr att studera elevers lÀrande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningsmetoden Àr ett undervisningsförsök. Undervisningens ÀmnesinnehÄll Àr introduktion av begreppet procent i skolÄr 6. Försöket utgÄr frÄn matematisk modellering som teori. Först görs en genomgÄng av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lÀrande.

Det hÀr Àr en kvalitativ studie vars avsikt Àr att fÄ en ökad kunskap i hur lÀrare och elever ser pÄ skolkunskap. I studien resoneras det vilka likheter och skillnader det finns mellan elever och lÀrares syn pÄ skolkunskap och hur synen pÄ skolkunskap pÄverkar elevernas inlÀrning. Dessutom diskuteras det hur synen frÄn de bÄda parterna Àr i jÀmförelse med styrdokumentens syn pÄ skolkunskap. DÄ studien handlar om skolkunskap utgÄr förhÄllningssÀttet frÄn vad som Àr kunskap. Studien anvÀnder sig av en kvalitativ forskningsmetod dÄ det anvÀnds tvÄ datainsamlingsmetoder; intervjuer med lÀrare och enkÀter med elever.

ABSTRACTC-uppsats i sociologiFörfattare: Moa BlomTitel: IV-elever ? En studie av elever som har gĂ„tt det individuella programmet pĂ„ gymnasietDet individuella programmet pĂ„ gymnasiet Ă€r ett omdebatterat Ă€mne. Det pĂ„gĂ„r diskussioner om dess existens och utformning. För att fĂ„ börja pĂ„ ett nationellt program pĂ„ gymnasiet sĂ„ mĂ„ste eleven vara godkĂ€nd i kĂ€rnĂ€mnena (matematik, svenska och engelska). Är de inte godkĂ€nda fĂ„r de gĂ„ pĂ„ IV-programmet för att inhĂ€mta de saknade kunskaperna.

Uppsatsen handlar om hur flersprÄkiga elever integreras och inkluderas i en mÄngkulturell skola. Fyra olika lÀrare intervjuades efter en frÄgemanual dÀr samma frÄgor stÀlldes till alla intervjuade. Resultat visade att samtliga lÀrare prioriterade inkludering av flersprÄkiga och nyanlÀnda elever för att pÄskynda deras integration i den svenska skolan. LÀrarna lyfte ocksÄ fram vikten av en god modersmÄlsundervisning samt studiehandledning för att individuellt stödja eleverna och möjliggöra inlÀrning och förstÄelse för dem. Samtliga lÀrare pÄpekade vidare att ett gott samarbete med och engagemang frÄn hemmet och förÀldrarna Àr av stor betydelse för en framgÄngsrik integration i skolan.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur lÀrare i de tidigare skolÄren, i Ärskurs 3,undervisar i geografi. Den nationella utvÀrderingen frÄn 2003 visade, enligt Lundahl m.fl. (2003), att det finns vissa brister i grundskolans geografiundervisning. Sju stycken Ärskurs 3-lÀrare frÄn tvÄ olika kommuner intervjuades och i arbetet delges deras - undervisningsmetoder i NO/SO mer specifikt geografin, - anvÀndning av lÀromedel i NO/SO, specifikt geografiundervisningen och - attityd gentemot geografi som undervisningsÀmne. Resultatet visar att undervisningen i de tidigare Äldrarna Àr mer traditionsbunden Àn inriktad mot reflekterande arbete av kursmÄlen i geografiundervisningen. DÀrav lades arbetets fokus pÄ hur man bÀttre och mer effektivt kan jobba i de tidigare Äldrarna för att fÄ bÀsta möjliga kunskapsutveckling..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever samarbetar i skolslöjden och vilka funktioner detta samarbete fyller. Genom att observera hur elever i Ärskurs nio samarbetade under slöjdlektionerna samlades material till studien in, material som sedan analyserades och kategoriserades.Resultatet av analysen blev fyra kategorier, eller typer av samarbete;Kunskapsförmedlande samarbete, Diskuterande samarbete, Samarbete nÀr den egna kroppen inte rÀcker till samt BekrÀftande samarbete. Analyser gjordes Àven av hur tillgÀngliga lÀrarna var under de olika lektionerna och hur detta kan ha inverkat pÄ elevernas samarbete, samt rummet och arbetsmiljöns förmodade inverkan..

Denna uppsats har undersökt vilka uppfattningar som finns rörande stoff- och processkunskapers utrymme i historieundervisningen pÄ gymnasial nivÄ hos ett antal lÀrare och elever. Arbetet berör bÄde indirekt och direkt begreppet kunskapssyn applicerat pÄ historieÀmnet, vad lÀrare respektive elever menar att historisk kunskap Àr för nÄgot. Undersökningen kommer fram till att olika elevgrupper har olika uppfattningar om vad som Àr historisk kunskap. En del elever argumenterar för att historisk kunskap Àr att besitta stoffkunskaper, andra elever lÀgger ett större fokus pÄ processkunskapers betydelse. Elevers olika uppfattningar om vad som Àr historisk kunskap pÄverkar deras syn pÄ historieundervisningen, vad undervisningen syftar till att lÀra ut för slags kunskaper. Undersökningen visar vidare pÄ att det finns skillnader mellan vad kursplaner, elever och lÀrare lÀgger för förklaring i vad historisk kunskap Àr för nÄgot.

Sammanfattning: Det Àr mÄnga familjer som flyttar till Sverige och deras barn börjar grundskolan hÀr i landet. Jag har i min studie valt syftet att undersöka hur skolan organiserar sin undervisning för dessa nyanlÀnda elever. I min studie har jag sÀrskilt fokuserat pÄ dessa elevers inlÀrning av svenska som andrasprÄk och hur övergÄngen sker frÄn förberedelseklass till ordinarie klass men ocksÄ vad modersmÄlet har för betydelse för dessa elever. Tidigare forskning har visat att de nyanlÀnda eleverna har haft olika problem som pÄverkat deras utbildning och utveckling i skolan. LÀrares erfarenheter har visat att pedagoger överlag borde vara mer medvetna om de svÄrigheter som elever uppvisar inför inlÀrning av ett nytt sprÄk.