Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolÄr 9 och hur elever och lÀrare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet Àr att undersöka om definition och strategier överensstÀmmer mellan elever och lÀrare och om elever i koncentrationssvÄrigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer pÄ ett annat sÀtt Àn sina kamrater.För att uppnÄ syftet har intervjuer gjorts med fem lÀrare och 30 elever i skolÄr 9. Resultatet visar att prat Àr den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lÀrare i undersökningen. Elever anvÀnder i första hand mentala strategier för att komma till rÀtta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hÄlla koncentrationen Àr att sÀga till sina kamrater att sluta störa.

Vi vill med vÄr uppsats ta reda pÄ om vad mobbning egentligen Àr, hur den uppkommer, vad som kÀnnetecknar mobbare, mobboffer och medlöpare samt hur man kan förebygga och ÄtgÀrda mobbning. VÄrt syfte med uppsatsen Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur elever uppfattar mobbning. Anledningen till att vi valt att skriva om mobbning Àr vi vill fÄ ökad kunskap om detta inför vÄr kommande yrkesroll och vi anser att elever har en viktig roll i arbetet mot mobbning. I uppsatsen tar vi del av hur litteraturen beskriver mobbning och vi gör en undersökning genom kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs 3 och 7. Det vi fÄr ta del av kopplar vi till vÄrt resultat.

BÄde frÄn politiskt och akademiskt hÄll betonas betydelsen av matematiskt partikulÀrsprÄk för barnsmatematiska kunskapsutveckling. Syftet med föreliggande studie Àr att studera hur förskolelÀrare och barn konstruerar matematiska begrepp i en förskolekontext. Arbetet tar avstamp i sociokulturellt och kulturanalytisk teori. Data har konstruerat genom att jag som forskare har följt och samtala med en lÀrare i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet har dokumenterats med fÀltanteckningar och filminspelningar, totalt omfattar filmmaterialet ca 8 timmar.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om DLS LÀsförstÄelsetest Àr ett bra redskap för att upptÀcka elever i behov av sÀrskilt stöd nÀr det gÀller lÀsförstÄelse. Detta undersöks genom att sambandet mellan DLS LÀsförstÄelsetest och det nationella provets lÀsförstÄelsedel studeras. Studien görs pÄ 59 elever i Är 9. Studiens resultat visar pÄ ett visst samband mellan testen men mÄnga elever med lÄgt resultat pÄ DLS LÀsförstÄelsetest klarar ÀndÄ det nationella provets lÀsförstÄelsedel. Elever med högt resultat pÄ DLS LÀsförstÄelse fÄr i studien Àven högt resultat pÄ det nationella provet.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Denna undersökning bygger pĂ„ 13 lĂ€rares erfarenhet av att ha undervisat elever som gĂ„tt ett extra Ă„r i skolan, nĂ„gon gĂ„ng i grundskolan mellan förskoleklass och Ă„rskurs 6. Syftet Ă€r att undersöka om det extra Ă„ret bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lĂ€rare antar ska ske. Vidare frĂ„gestĂ€llningar Ă€r hur Ă„ret organiserats för eleverna och om Ă„ret medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har anvĂ€nt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att fĂ„ ta del av lĂ€rarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom Ă€mnet i Sverige Ă€r mycket begrĂ€nsad har jag till största delen utgĂ„tt frĂ„n internationell forskning.Mitt resultat visar att lĂ€rarna ansĂ„g att det extra Ă„ret varit mycket betydelsefullt för eleverna, bĂ„de kunskapsmĂ€ssigt och emotionellt. Även om det extra Ă„ret inte innebar att alla kunskapsmĂ„l uppnĂ„ddes för Ă„rskursen, sĂ„ var det enligt lĂ€rarna ett steg i rĂ€tt r iktning för eleverna.

Uppsatsens Àmne Àr ?TempusanvÀndning i skrift ? en jÀmförelsestudie av första- och andrasprÄkselever?. Informanterna Àr sammanlagt 14 elever, varav fyra elever Àr födda i Sverige samt har minst en svensk förÀlder; fyra elever Àr födda i Sverige men vars förÀldrar Àr födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i Är 1-5 och tvÄ elever kom i Är 6-9. Syftet Àr att undersöka tempusanvÀndning i skrift bland första- och andrasprÄkselever pÄ nationella provet i svenska i Är 9. SÀrskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

Bakgrund: FörutsÀttningar för företag förÀndras stÀndigt. Samtidigt har kunder och anstÀllda fÄtt nya betydelsefulla roller för hur verksamheten utformas och vilka vÀrderingar som företaget arbetar efter. Företagen förvÀntas i allt högre grad ta ett aktivt samhÀllsansvar, men satsningarna har hittills varit för kortsiktiga och inte visat pÄ nÄgra ekonomiska resultat. SamhÀllsansvaret bör dÀrför ses ur ett lÄngsiktigt perspektiv och förankras strategiskt i företagets affÀrsidé.Problemformulering: Vilka faktorer Àr viktiga för att företag ska kunna överföra lÄngsiktigt samhÀllsansvar till sin affÀrsidé?Syfte: Att analysera och utvÀrdera sambandet mellan interna strategier och överensstÀmmelsen mellan ledning och anstÀllda med avseende pÄ samhÀllsansvar.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ undersökning utifrÄn en deduktiv ansats.

This is a study of democracy on the local level. It?s a comparison between the municipalities of Mo?rbyla?nga and Mo?nstera?s in the region of Kalmar in Sweden based on most similar design. The question is if the structure of the political organisation affects the quality of democracy, with focus on the reorganisaton in Mo?rbyla?nga and the quality of the political process.

Alla pedagoger möter nÄgon gÄng elever som har primÀra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga stÄr frÄgande och söker efter ett förhÄllningssÀtt för att kunna hantera dessa elever. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med elever, som har primÀra koncentrationssvÄrigheter och Àr utÄtagerande. Eleverna kan ha diagnos, men i första hand koncentreras studien pÄ de elever, som inte Àr diagnostiserade. I litteraturgenomgÄngen beskrivs vad primÀra koncentrationssvÄrigheter Àr och hur pedagogen kan bemöta de eleverna och vilka insatser som kan göras under lektionerna. Klassrumsmiljöns vikt diskuteras och Àven motorikens betydelse för koncentrationen.

Studien undersöker vilken uppmÀrksamhet elever i behov av stöd fÄr av sina ordinarie lÀrare under vanliga lektioner. Med hjÀlp av klassrumsobservationer studerades interaktionen mellan lÀrare och elever i och utan behov av stöd. Studien Àr huvudsakligen kvantitativ och bygger pÄ strukturerade observationer av 11 lektioner i Ärskurs fem pÄ en kommunal skola. I studien ingick 23 elever och tvÄ lÀrare. Det Àr framför allt den enskilda kommunikationen mellan lÀrare och elev som studerats.

Examensarbetets syfte Àr att lyfta fram hur matematiklÀrare bemöter och stimulerar elever med matematiska talanger och hur dessa elever har kÀnt sig bemötta och blivit stimulerade av sina lÀrare. Undersökningen har genomförts som en intervjustudie pÄ fyra elever, tvÄ lÀrare och en universitetsadjunkt och dessa personer representerar grundskolans senare Är och gymnasiet. I intervjuerna kom det fram att tre av eleverna har blivit bra bemötta i grund-skolans senare Är genom acceleration och berikning, medan den fjÀrde eleven inte visste om sin talang och inte heller blev uppmÀrksammad för den. En av lÀrarna arbetar enbart med enstaka ÄtgÀrder för enskilda elever och den andra lÀraren arbetar med klassintegrerad nivÄgruppering med enstaka ÄtgÀrder för extremfall. Uppfattningen som universitets-adjunkten har Àr att det generellt arbetas för lite med talangfulla elever samt att dessa elever sÀllan blir bra bemötta frÄn början.

Syftet med fo?religgande randomiserade kontrollerade studie var att underso?ka effekten av internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (iKBT) vid olika former av a?tsto?rningsproblematik. Behandlingen pa?gick i a?tta veckor och baserades pa? beteendeterapi (BT) med inslag av Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Behandlingen inkluderade en skra?ddarsydd del som riktades mot vanliga komorbida tillsta?nd vid a?tsto?rningar.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur elever med dyslexi i grundskolans senare Är och deras IT-anvÀndning pÄverkas av att den svenska grundskolan arbetar med att inkludera dem i det vanliga klassrummet.I denna undersökning har jag valt att anvÀnda mig av en litteraturstudie dÀr jag studerat vad andra forskare har skrivit samt rapporter som publicerats pÄ Skolverkets hemsida. Tidigare och nyare skollagar har Àven de studerats.I resultatet har det kommit fram att elever med dyslexi kÀnner sig stressade att bli klara fort med sina arbetsuppgifter om de mÄste dela pÄ en dator. Det har Àven visat sig att det gÄr i genomsnitt sex elever per dator, vilket leder till att elever med dyslexi kan hamna i stressade situationer. Negativa attityder frÄn klasslÀraren kan pÄverka dem negativt pÄ ett sÀtt som gör att IT-anvÀndningen uteblir för elever med dyslexi om de inkluderas i klassrummet. Men en del av lÀrarna anser att datorn hjÀlper dem att anpassa sin undervisning efter elever i behov av sÀrskilt stöd..