Sökresultat:
41809 Uppsatser om Lärande mellan projekt - Sida 65 av 2788
Projektledares upplevda stress : - En studie om fyra projektledares upplevelser och hantering av stress i arbetet
Stress Àr idag ett stort samhÀllsproblem. Enligt arbetsmiljöverket Àr stress en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivningar i Sverige. Projektarbetsformen domineras av tidspress, osÀkerheter och höga krav pÄ projektledaren. Arbetsmiljön inom projekt Àr dessutom stÀndigt förÀnderlig. Dessa faktorer kan leda till upplevd stress hos individer, och arbete inom projekt kan sÄledes anses vara en potentiell kÀlla till stress.
JÀmförelse mellan biogas- och eldrift för busstrafiken i BorlÀnge & Dalarna
Detta examensarbete Àr en förstudie för att undersöka möjligheter och hinder med utveckling av applikation till mobila enheter. Rapporten innehÄller ettcase med Patrafee1, ett företag som jobbar med immaterielrÀtt och som Àr intresserad av att hitta en lösning till deras klienter som ger möjlighet att fÄ tillgÄng till deras portfölj med Àrenden inom immaterialrÀtt utanför kontorets vÀggar.Förstudien Àr tÀnkt som att fungera som tekniskt underlag till beslutsfattare som stöd i ett beslut om att starta ett projekt och vilken plattform som Àr mest lÀmplig.Genom teoretiska studier och genom att utveckla prototyper visar denna förstudie alternativet med en webbapplikation skulle man uppfylla kraven..
Hur gick genomförandet frÄn flera egenutvecklade system till ett affÀrssystem? : En fallstudie pÄ Saab Aerostructures och Aerosystems
Att byta affÀrssystem Àr en komplex process dÄ man som företag mÄste ta hÀnsyn till mÄnga omkringliggande faktorer. Denna process blir inte enklare nÀr det rör sig om större företag med mÄnga personer inblandade. Enheterna Saab Aerostructures/Aerosystems som ingÄr i Saab AB har bytt ut 59 egenutvecklade system till ett affÀrssystem. Detta projekt Àr ett av det största i Europa i sitt slag och pÄgick under en tre Ärs period dÀr cirka 5000 personer har berörts. Det hÀr projektet Àr nÄgot som vi funnit intressant med tanke pÄ antalet system som bytts ut mot ett affÀrssystem men Àven vÄrt intresse för detta.Studien syfte Àr att ge verksamheten en utvÀrdering om hur kommunikation, information, utbildning bedrivits, samt hur nyckelanvÀndare och slutanvÀndares delaktighet har varit.
?En a?rbar delegation av tyska atleter? : Problematiken om ett tyskt deltagande pa? de olympiska spelen 1896 och Willibald Gebhardts inverkan i konfliktlo?sningen
De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.
Utformning av ett testsystem för Rodan displayer
Testning av produkter blir mer och mer viktigt. Detta frÀmst för att testning betalar sig sjÀlv i lÀngden dÄ man slipper onödiga fel och reklamtioner som medför höga kostnader för företaget. VÄr roll i detta projekt som kallas Rodan, Àr att ordna med den elektronik som Àr en förutsÀttning för testningen av en display. Det omfattar planering, organisering och uppkoppling av elsystemet..
Hur skapar man en unik design?
Som mitt examens projekt har jag valt att forska kring frÄgan "Hur skapar man en unik design?" och anvÀnt det genom att skapa en grafisk profil till mig sjÀlv..
Mjo?lkens sammansa?ttning : konventionell kontra ekologisk produktion
Efterfra?gan pa? ekologisk konsumtionsmjo?lk har o?kat explosionsartat de senaste a?ren. Mil- jo?pa?verkan och djurens va?lbefinnande sta?r ofta i fokus i debatten och forskarna a?r fortfa- rande oeniga. En annan intressant fra?ga a?r om ekologisk mjo?lk skiljer sig fra?n konvention- ell mjo?lk rent inneha?llsma?ssigt.
HöglÀsning pÄ förskolan : FörskollÀrares tankar kring vad höglÀsningen har för inverkan pÄ barnens utveckling
Studiens syfte var att undersöka vad förskollÀrare anser att höglÀsningen har för inverkan pÄ barnens utveckling. Men Àven att fÄ en inblick i hur förskollÀrarna tÀnker kring hur de kan frÀmja barnens intresse för böcker och lÀsning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare som Àr verksamma i tre olika förskolor. Resultaten redovisas i tre teman: höglÀsning, höglÀsning och barnens utveckling samt arbetet med höglÀsningen. UtifrÄn studiens resultat kan det konstateras att förskollÀrarna anser att höglÀsning har en viktig del i barnens utveckling och att skönlitteratur Àr nÄgot förskollÀrarna försöker arbeta med aktivt.
Fritidshemmet och leken
Vad ?r lek i fritidshemmet och hur ska de vuxna arbeta med den? I b?de l?roplanen och tillh?rande kommentarmaterial beskrivs leken som viktig, men inte vad lek som begrepp inneb?r och hur vuxna ska f?rh?lla sig till den i praktiken. I tidigare forskning framkommer att vuxnas deltagande i barnens lekar ger m?nga f?rdelar som exempelvis f?rb?ttrad social f?rm?ga bland barnen. Det ledde oss till att unders?ka om detta st?mmer ?verens med verkligheten.
Denna empiriska studie belyser hur vuxnas deltagande i lek p?verkar relationer och det sociala klimatet p? fritidshemmet.
Segregation pÄ vilka villkor : vad handlar segregation om?
Syftet med det hÀr examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lÀra sig matematik om den framstÀlls pÄ ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sÀtt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sÀtt att motivera eleverna. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik pÄ en gymnasieskola. Under veckans gÄng observerade vi eleverna och deras arbete. UtifrÄn vÄra observationer utvÀrderade vi sjÀlva projektveckan.
à teranvÀndning av grundkonstruktioner
Dagens stÀder vÀxer alltmer och upptar dÀrmed vÀrdefulla odlingsbara marker runtom staden. I och med detta kommer dÀrför förtÀtning, omvandling och Äteruppbyggnad av stÀder genom exempelvis ÄteranvÀndning av grundkonstruktioner bli en avgörande lösning. I samband med EU-projektet, RuFUS (Reuse of Foundations for Urban Sites), studerades hur olika metoder för ÄteranvÀndning av grundkonstruktioner kan utföras. Detta har genomförts vid relativt mÄnga projekt i andra europeiska lÀnder sÄsom Tyskland och England, men i Sverige Àr ÄteranvÀndning Ànnu ovanligt.
MÄlet med arbetet har dÀrför varit att undersöka hur vanligt det Àr med ÄteranvÀndning av grundkonstruktioner i Sverige och hur detta eventuellt kan utvecklas.
What Gets Measured Gets Done : En kvalitativ studie om nÀtverkens arbete med prestationsmÄtt och utvÀrdering i projekt
Bakgrund: Mot bakgrunden av den allt högre graden av globalisering har nÀtverk fÄtt en allt större betydelse för företag och organisationer. Globaliseringen har lett till en ökad konkurrens vilket har gjort att företag och organisationer idag upplever en större osÀkerhet. NÀtverk har dÀrför blivit ett effektivt sÀtt att hantera denna osÀkerhet pÄ. Projektform har blivit den vanligaste arbetsformen i nÀtverk som med flera olika aktörer krÀver en tydlig styrning, kommunikation och samarbete för att lyckas. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer med nÀtverksorganisationer förklara och beskriva hur de arbetar med utvÀrdering och prestationsmÀtning i projekt med deltagande medlemsorganisationer.
LivsstilsförÀndring pÄ livstid? : Projekt med inriktning mot unga, överviktiga, pÄ VÀddö Folkhögskola, 2005 - 2008
BAKGRUNDEn utav lĂ€rarnas uppgifter Ă€r att bedöma och betygsĂ€tta sina elever i Ă€mnet Idrott och hĂ€lsa.Det visar sig vara viktigt att veta vad man som lĂ€rare ska bedöma och betygsĂ€tta hos elevernaför att bedömningen ska bli rĂ€tt. Vi har haft ett antal betygsystem genom Ă„ren somhjĂ€lpmedel för lĂ€rarnas bedömningar och betygsĂ€ttningar. Men hur anser lĂ€rarna att de sjĂ€lvabedömer sina elever i Ă€mnet Idrott och hĂ€lsa?SYFTE OCH FRĂ
GESTĂLLNINGARMitt syfte med examensarbetet Ă€r att undersöka vad lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa anser de sjĂ€lvabedömer och betygsĂ€tter hos sina elever. Arbetet kommer att besvara syftet utifrĂ„n tvĂ„frĂ„gestĂ€llningar det vill sĂ€ga vad lĂ€rarna anser att de bedömer och betygsĂ€tter hos eleverna iidrott och hĂ€lsa samt varför de bedömer sina elever som de gör enligt dem sjĂ€lva.METODExamensarbetet inspireras av hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats och kvalitativdatainsamling genom intervjuer som metod.
KVINNORS UPPLEVELSER AV BESLUTSPROCESSEN INF?R PROFYLAKTISK KIRURGI VID BRCA-GENMUTATION En allm?n litteratur?versikt
Bakgrund: Br?st- och ovarialcancer ?r vanliga cancerformer bland kvinnor, d?r en ?rftlig
mutation i BRCA1/2-generna ?kar risken f?r insjuknande markant. Profylaktisk kirurgi, som
mastektomi och salpingooforektomi, kan minska risken att insjukna med upp till 90 procent.
Beslutet att genomg? profylaktisk kirurgi ?r dock komplext och p?verkas av psykosociala,
fysiska och etiska aspekter. Kvinnor st?lls inf?r sv?ra val g?llande fertilitet, identitet och
kroppslig integritet.
Dissensus i sensus communis : Kants estetiska omdöme och Jacques RanciÚre
Den hÀr uppsatsen undersöker förhÄllandet mellan Kants estetiska omdöme, sÄsom det formuleras i Kritik av omdömeskraften, och Jacques RanciÚres estetiska projekt, framförallt i förhÄllande till begreppet dissensus. Dels försöker uppsatsen spÄra arvet frÄn Kant hos RanciÚre och visa hur detta tar sig uttryck, dels stÀller den frÄgan om hur Kants omdöme politiseras med RanciÚres dissensus. Detta sker i tvÄ kapitel, varav det första Àr en lÀsning av Kants kritik av den estetiska omdömeskraften, mot bakgrund av idén om dissensus, och det andra en genomgÄng av RanciÚres formulering av dissensus, samt relaterade begrepp sÄsom konstens identifikationsregimer och ?fras-bilden?. Vidare jÀmför det andra kapitlet RanciÚres dissensus med Kants idé om det ?intresselösa? i det estetiska omdömet, samt visar vilka politiska eller metapolitiska implikationer RanciÚre tillskriver det senare.