Sökresultat:
41809 Uppsatser om Lärande mellan projekt - Sida 23 av 2788
Fö?rskolans inomhusmiljö? i relation till barns lÀ?rande : En studie om pedagogers arbetssÀ?tt pÄ tvÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor
Background: The request for the Reggio Emilia practice has expanded enormously the last couple of years within the Swedish preschools. This particular practice describes the environment as a third educator. This third educator is supposed to work as - not only a tool - but also a support to ease children's learning experiences and help develop their mind. Previous research has shown that design of, for instance, furniture has a way of affecting the children's learning process and development.Aims: The purpose of this study is to see how two different teams of preschool educators on two differed Reggio Emilia inspired preschools work and handle the physical indoor environment. Method: We started out by contacting Reggio Emilia inspired preschools.
Ledarskapets pÄverkan pÄ kreativitet
Syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur ledarskap kan pÄverka miljön för kreativitet i ett projekt. För att göra detta behandlas Àmnena ledarskap och kreativitet och hur de pÄverkar varandra. Det tar sin utgÄngspunkt i valda teorier sÄsom faktorer som pÄverkar kreativitet, ledarskapsdimensioner inom projektstyrning samt situationsanpassat ledarskap. Genom dessa teorier skapas ett ramverk som sedan analyseras och diskuteras av författarna.I slutet presenteras sedan slutsatserna kring hur författarna ser att ledarskap kan pÄverka miljön för kreativitet i projekt och hur man som ledare kan tÀnka för att skapa en kreativ miljö för sina medarbetare..
Projekt Anhörigstöd - en kartlÀggande studie av samarbetet mellan kommun och ideella
Under 1900-talet har synen pÄ ideella organisationer och deras roll i samhÀllet skiftat. FrÄn att ha varit de som i stort sett stod för samhÀllets sociala omsorg till att ha en marginal roll under vÀlfÀrdsstatens storhetstid Àr de nu Äter pÄ framfart. I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har det frÄn regeringens sida lagt allt mer fokus pÄ att stÀrka kommunernas stöd till anhöriga som vÄrdar Àldre och sjuka, och framförallt pÄ att ge de frivilliga en roll i detta. Det har avsatts stimulansmedel för ett utvecklat anhörigstöd och ett krav för att fÄ del av pengarna Àr att kommunerna ska anvÀnda minst en femtedel av bidraget till försöksverksamhet med nya eller fördjupade former för samverkan med frivilliga och ideella krafter.
I en av SkÄnes kommuner bedrivs det sedan Är 2005 ett sÄdant projekt och uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga hur kommunen och de frivilliga upplevt samarbetet i just detta projekt. Dessutom kommer samarbetet att analyseras utifrÄn teorier om frivilligsektorns roll och samverkan.
Operationssjuksk?terskans erfarenheter av att kommunicera med operationsteamet
Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom
h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det
interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i
teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en
psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet
?ka.
Projektledning inom Lean IT
Inom IT-branschen lÀggs det mycket resurser pÄ att effektivisera arbetssÀtt, och att hitta det optimala sÀttet att styra och leda projekt Àr en stÀndig utmaning. Dagens IT-organisationer befinner sig Àven i en situation dÀr marknaden stÀller krav pÄ minskade kostnader men samtidigt en högre nivÄ av support och service. UtifrÄn detta har det genererats en uppsjö olika arbetssÀtt och tillhörande verktyg som alla har som mÄl att strukturera eller effektivisera systemutvecklingsprocessen. Ett av dessa arbetssÀtt Àr Lean IT som hÀmtar sina grunder frÄn det vÀl beprövade produktionssystemet Lean Manufacturing.Inom systemutvecklingsbranschen arbetas det ofta i projektform och att ha en bra projektledning Àr ofta en av faktorerna bakom ett lyckat projekt. För att en projektledare ska kunna leda projektet till framgÄng krÀvs det att denne har en bra uppfattning om arbetssÀttet inom organisationen och projektgruppen.
Projekt för utveckling-ett samarbete med estetiska lÀrprocesser-
Syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av ledare inom skolans vÀrld har upplevt samarbetet mellan kultur och skola. Jag har undersökt hur olika ledare har upplevt projektet FramÄt och om de i detta samarbete har hittat vÀrden som har varit av betydelse för att kunna anvÀnda sig av projektets arbetsmodell, (verktyg). I min undersökning har jag riktat mig till fyra deltagande kommuner dÀr har jag intervjuat en ledare per kommun. Min undersökning bestÄr av en skolledare som varit deltagande i projektet och tvÄ skolledare ledare som delegerat uppgiften vidare, samt en intervjuperson som inte arbetade som skolledare, men ledare av projektet vid dennes skola. Jag har valt att kalla de olika ledarkaraktÀrerna för ledare i denna undersökning.
Regionala frÄgor pÄ lokal nivÄ - En studie av HH-samarbetet
Sedan 1995 har ett transnationellt samarbete formats mellan Helsingborg och Helsingör. HH-samarbetet har som roll att profilera och stĂ€rka stĂ€derna i Ăresundsregionen via integrationsprojekt. Arbetet pendlar mellan lobbyarbete och direkt stöd till enskilda projekt.Samarbetet Ă€r en del i den ökade regionalisering som Ăresundsregionen pĂ„ senare Ă„r hĂ€ngivit sig Ă„t. Utvecklingen har dock kritiserats för dess tjĂ€nstemannastyrda karaktĂ€r och bristen pĂ„ politisering har lett till ett ifrĂ„gasĂ€ttande av dess legitimitet och skapat upphov till frĂ„gor rörande regionalisering och politikers respektive tjĂ€nstemĂ€ns roll i arbetet.I följande arbete har politikers och tjĂ€nstemĂ€ns roll i detta smĂ„skaliga samarbete granskats. Genom att titta nĂ€rmre pĂ„ HH-samarbetet framgĂ„r en beaktansvĂ€rd skillnad i graden av politisering mellan regionala och kommunala projekt.
Fastpris med Dynamic Systems Development Method (DSDM) : Fungerar DSDM som projektstyrningsmodell i fastprisprojekt?
Enligt Standish Group Àr det endast cirka 35 % av alla systemutvecklingsprojekt som avslutas pÄ ett lyckat sÀtt nÀr det gÀller tid, budget och resurser. Inom systemutveckling Àr fastprisprojekt, dÀr systemets kostnad Àr förbestÀmd, allt mer populÀrt. Dynamic Systems Development Method (DSDM) Àr en modell för utveckling som fokuserar pÄ fasta resurser och tid med funktionalitet som den flexibla variabeln. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att se om man kan driva fastprisprojekt med en modell som DSDM pÄ ett sÀtt som gör det till en bra lösning för bÄde bestÀllare och leverantör.Min slutsats Àr att det största problemet med DSDM Àr att fÄ bestÀllaren att godkÀnna den som projektmodell. Ett annat stort problem Àr att mÄnga projekt med DSDM blir stressiga eftersom tiden Àr fast.
WebRTC i medicinsk ra?dgivning online : Ljud- och videokommunikation i kombination med co-browsing mellan patienter och va?rdgivare
IT inom va?rden blir allt vanligare och med det mo?jligheterna till kommunikation mellan patient och va?rdgivare. Denna uppsats syfte a?r att underso?ka vilken nytta och mo?jligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och va?rdgivare under cancerra?dgivning. Som mo?jliggo?rande teknik fo?r denna kommunikation anva?nds WebRTC.
Vad Àr IT-kompetens : Ur Ätta rektorers perspektiv
IT-utvecklingen i skolan har gÄtt framÄt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man pÄ senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lÀrare och elever, nÀmligen IT-kompetens. Vi sÄg det dÀrmed som intressant att undersöka vad rektorer pÄ olika skolor anser att IT-kompetens Àr för nÄgot, för att jÀmföra detta med vad de nationella mÄldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens Àr.Uppsatsen Àr av en kvalitativ karaktÀr och bestÄr dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av Ätta stycken intervjuer.VÄr referensram bygger pÄ politiska dokument och nationella mÄldokument som skriver nÄgot kring IT-kompetens i skolan. Vi har Àven tittat pÄ tvÄ stora IT-projekt inom skolan, nÀmligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens Àr ett begrepp som har diskuterats mycket pÄ sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gÀllandes vad begreppet innebar.
LED Projekt ombord ms Cinderella : LED Projekt ombord ms Cinderella
Denna rapport Àr en jÀmförande studie av sjukvÄrdsutbildningen MedicalCare och hur den fungerar i verkligheten. Till sjöss Àr ?lÀkaren? en sjöman, med endast ett fÄtal veckors sjukvÄrds-utbildning bakom sig och en erfarenhet som inte gÄr att jÀmföra med den samlade sakkunskap som finns pÄ ett sjukhus iland. Det stÀlls snarlika krav pÄ sjömannen ombord som pÄ lÀkaren iland vad gÀller omhÀndertagande av den skadade.Internationellt sett finns det en konvention som styr hur MedicalCare-utbildningen skall vara konstruerad. Dessa direktiv Àr satta för att sjömÀn vÀrlden över skall ha samma riktlinjer att utbilda sig efter och fÄ en likvÀrdig kompetens nÀr kursen Àr genomförd.Studien har anvÀnt sig av en kvalitativ intervjustudie för att samla in information.Resultatet av denna undersökning visar att MedicalCare-kursen skiljer sig Ät mellan skolorna, trots att alla arbetar efter samma regler. .
Internet vid temaarbete: elevers förutsÀttning att anvÀnda
Internet
Syftet med arbetet var att undersöka förutsĂ€ttningarna för att eleverna ska kunna anvĂ€nda sig av Internet för att de ska fĂ„ kunskaper om ett tema. Till min hjĂ€lp stĂ€llde jag tre forskningsfrĂ„gor. ·Vilken vana har eleverna av Internet? Ăr det nĂ„gon skillnad mellan pojkar och flickor? ·PĂ„ vilket sĂ€tt anvĂ€nder sig elever av Internet som informationskĂ€lla? ·Kommer eleverna att hitta information inom Projekt LĂ€nder? För att kunna besvara dessa frĂ„gor anvĂ€nde jag mig av en enkĂ€t och observationer. Det visade sig att eleverna hade god vana av datoranvĂ€ndning.
AnvÀndarmedverkan vid utveckling av anvÀndargrÀnssnitt
För att ett system skall accepteras av anvÀndarna Àr det av betydelse att anvÀndargrÀnssnittets utformning tas i beaktande. Det Àr genom grÀnssnittet som anvÀndarna interagerar med systemet. DÀrför Àr det vÀsentligt att de involveras i utvecklingsprocessen sÄ att deras önskemÄl och behov uppfylls. I denna uppsats har vi undersökt processen för anvÀndarmedverkan vid utveckling av anvÀndargrÀnssnittet ur systemutvecklarens synvinkel. Vidare har vi undersökt vilka faktorer som Àr av betydelse för att anvÀndarmedverkan skall upplevas tillfredsstÀllande.
Samspelet mellan projektledare och utvecklingsmetod - En litteraturstudie inom omrÄdet mjukvaruutveckling
En stor del av mjukvaruutveckling sker idag i projektform och projektledaren spelar en viktig roll i ett projekt. Projektledaren har det största ansvaret för projektet och leder sitt utvecklingsteam mot mÄlet för projektet. Inom omrÄdet för mjukvaruutveckling har olika utvecklingsmetoder skapats för att hantera projekt och projektledning. Inom omrÄdet skiljer man generellt mellan traditionella och agila utvecklingsmetoder. De agila utvecklingsmetoderna introducerades för att eliminera brister hos de traditionella utvecklingsmetoderna.
Den framtida implementeringen av ett alkoholpreventivt projekt i tvÄ kommuner i Norrbotten: en uppföljning pÄ projektet Unga arbetssökande, alkohol och droger
Tidigare forskning och statistik har visat att unga som stÄr utanför arbetsmarkanden lÀttare bildar ett riskbruk av alkohol. Dessa unga bildar i större utstrÀckning en riskgrupp i samhÀllet och detta kan fÄ konsekvenser för den framtida folkhÀlsan i ett land som Sverige. UtifrÄn detta Àr det viktigt att dagens makthavare och kommuner tar denna problematik pÄ allvar och förebygger den i den mÄn som Àr möjligt. Ett antal projekt har utifrÄn denna problematik startats upp i olika delar av landet för att hjÀlpa dessa unga att frÀmst komma ut pÄ arbetsmarkanden, men att Àven reflektera över sina alkoholvanor. Ett av dessa projekt Àr ?Unga arbetssökande/unga utanför, alkohol och droger? som genomförts inom Norrbottens lÀn.