BAKGRUND: I bakgrunden har jag läst forskning som behandlar matematiken iförskolan. Forskning belyser vikten av att det börjas redan i förskolan med attsynliggöra matematiken för att barnen ska få en kunskapsgrund att stå på och iframtiden kunna utveckla sitt matematiska tänkande.SYFTE: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattning av och arbete medmatematik i förskolan i Borås Stad där det satsats på kompetensutveckling imatematik.METOD: Studien grundar sig på en kvalitativ metod då det genomförts kvalitativaintervjuer med fyra pedagoger.RESULTAT: Kompetensutvecklingen har lett till mer medvetenhet om vadmatematik är hos pedagoger. De ger exempel på hur de arbetar med matematikoavsett ålder på barnen i vardagen, i leken, i rutinerna och i olika teman.Pedagogerna anser att det är i förskolan grunden sätts för barns fortsattamatematiklärande och de betonar vikten av att påvisa matematiken i vardagen förbarnen. Resultatet som framkom var att matematikplattformen inte användes i såstor utsträckning som det var tänkt från kommunens sida..

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.

Enligt den senaste folkhälsorapporten ökar den psykiska ohälsan i Sverige. Psykisk sjukdom kan försvåra personens delaktighet i vardagen, framförallt diagnoserna inom WHO:s ICD-klassifikation F20.0-24.9. Somatiska sjukdomar som kommer utav osunda vanor är vanligt hos den här gruppen.Hälsoprogram har utvecklats men man vet lite om hur den sortens undervisning har påverkat personerna som deltagit och om den har bidragit till någon förändring. Syftet var att beskriva just detta i en kvalitativ semistrukturerade intervjustudie där sex personer deltog.Materialet analyserades enligt innehållsanalys och det framkom ett övergripande tema ?Att delta i hälsoutbildning? samt tre kategorier och åtta underkategorier.Personer med psykisk sjukdom skiljer sig inte mycket åt från den övriga befolkningen.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

Syftet med studien var att undersöka hur väl eleverna genom att arbeta med problemlösningsuppgifter i matematik gavs möjlighet till en ökad förståelse för matematikens användningsområden i vardagen. Vi har genomfört en kvantitativ del med två enkäter, en för att nå elevernas förförståelse samt en för att se en eventuell förändring. Även en kvalitativ del har utförts bestående av observationer samt två ?djupobservationer?. Det som observerats samt följts upp med den andra enkäten är en lektionsserie om nio stycken problemlösningsuppgifter i matematik som eleverna har arbetat med i grupper.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares syn på matematik och hur de väljer att arbeta med matematiken i vardagen. Syftet är även att undersöka ifall den nya läroplanen för förskolan har påverkat lärarnas arbete med matematik. Vi har i studien använt oss av en kvalitativ metod i form av riktat öppna intervjuer eftersom vi ville att lärarna skulle kunna uttrycka sig fritt samt för att få ta del av deras egna tankar och åsikter. Vi har valt att intervjua nio verksamma förskollärare. Vår studie visar att förskollärarna anser att det finns oändliga möjligheter för att arbeta med matematik i vardagen, speciellt vid rutinsituationer som återkommer varje dag.

Background: The request for the Reggio Emilia practice has expanded enormously the last couple of years within the Swedish preschools. This particular practice describes the environment as a third educator. This third educator is supposed to work as - not only a tool - but also a support to ease children's learning experiences and help develop their mind. Previous research has shown that design of, for instance, furniture has a way of affecting the children's learning process and development.Aims: The purpose of this study is to see how two different teams of preschool educators on two differed Reggio Emilia inspired preschools work and handle the physical indoor environment. Method: We started out by contacting Reggio Emilia inspired preschools.

Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet ?ka.

I denna studie undersöktes hur man som pedagog kan bemöta barn med ADHD-problematik och vilka arbetsmetoder man kan använda sig av. Materialet är framtaget med hjälp av litteraturstudier och intervjuer. Studien fokuserar på två frågeställningar: 1) Hur bemöter pedagoger barn med ADHD? 2) Vilka arbetssätt/metoder används för att främja barn med ADHD? I undersökningen intervjuades fem pedagoger och det framgick att de alla hade ungefär samma uppfattning om hur man som lärare bör bemöta barnen, men de hade olika metoder för arbetet med varje enskilt barn. Samtliga pedagoger poängterade vikten av struktur och individuellt utformade aktivitetsscheman och menade att detta är de viktigaste delarna i arbetet med barn med ADHD-problematik. De ansåg att barnen mår bra av en god struktur i vardagen. Slutsatsen av studien är att pedagogen bör utforma en strukturerad läromiljö och tillgodose individens behov för att varje barn ska kunna utvecklas och må bra i vardagen.

Studiens syfte är att, ur ett vardagligt perspektiv, undersöka hur några män i Göteborg upplever att de passerar som homosexuell och man genom att fråga vilka tankar och känslor dessa män har i mötet med omgivning och samhälle, och hur dessa upplever sig påverkas av detta. Undersökningen av detta fenomen rör sig därför kring hur individen påverkas av den specifika grupptillhörigheten (homosexuella män) i majoritetssamhället, främst bestående av heterosexuella individer. Homosexuella män beskrivs ofta som en utsatt grupp i samhället, som ibland råkar ut för negativ uppmärksamhet. Den negativa uppmärksamheten kan ske genom olika typer av stigmatisering, exempelvis på grund av att inte följa heteronormen. För undersökningen används de teoretiska perspektiven stigma, sexuella script och queer som analysredskap.

Demenssjukdomar hör till de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Symtom är minnesstörningar och försämrat logiskt tänkande. Demenssjuka patienter behöver hjälp att planera och genomför aktiviteter i vardagen. Det är viktigt för vårdpersonalen att tänka på den demenssjukes förmåga att utföra olika aktiviteter begränsas i takt med att sjukdomen försämras. Musik utgör en stor del av vardagen, med bakgrundsmusik skapas en bra atmosfär i t.ex.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur mammor med synnedsättning och barn i åldern 0-16 år upplever sin psykosociala hälsa samt hur de hanterar sin situation. Metod: En deskriptiv studie med en kvalitativ ansats. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Totalt analyserades intervjuer med åtta informanter. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier och 20 subkategorier: Att vara förälder med synnedsättning, att som synskadad möta sin omgivning, att få stöd, att hantera vardagen, att fysiskt och psykiskt påverkas av sin situation.  Resultaten visade att mammor med synnedsättning med barn i åldern 0-16 år utsattes för ökad psykosocialt stress.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en obotlig d?dlig neurodegenerativ sjukdom, vilket leder till f?rsvagade muskelfunktioner och s? sm?ningom fullst?ndig f?rlust av muskelkraft och slutligen d?d. I takt med att sjukdomen progredierar kr?vs mycket omsorg, vilket oftast sker i hemmen av de n?rst?ende. Det medf?r utmaningar och hinder i vardagen, vilket g?r att anh?riga, en s?rbar och utsatt grupp av individer kommer vara i behov av st?d.

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd som i ca 20% av fallen resulterar i en d?dlig utg?ng. Eftersom sjukdomsf?rloppet ofta ?r akut ?r tidig identifiering och omedelbara ?tg?rder avg?rande f?r att f?rb?ttra patientens prognos. F?r att underl?tta detta anv?nds olika screeninginstrument som st?d i bed?mningen.