Sökresultat:
4169 Uppsatser om Lärande i organisationer - Sida 36 av 278
Vilka erfarenheter har arbetsgivaren av att erbjuda friskvÄrdsförmÄner?- En kvalitativ studie av fyra företag och organisationer i Göteborgsregionen
FolkhÀlsovetenskapligt program.
Skanska: frÄn monokultur till mÄngfald
Regeringen förordar och Svensk NÀringsliv föresprÄkar om mÄngfald och nolldiskriminering pÄ arbetsplatsen. Det leder till att organisationer riktar sin verksamhet till mÄngfald, dÀr kunskaperna bedömas inte efter kön, ursprung, trosuppfattningar eller hudfÀrg, utan individuellt förmÄga att prestera.MÄnga företag har redan tagit en stor del av denna förÀndring men vissa fortfarande agerar med stort försiktighet. Bland de företagen som tÄg medvetet steg att förÀndra Àr Skanska som Àr en av de aktörerna inom byggbranschen.För sjÀlva företaget sÄdan övergÄng innebÀr förÀndringar inom organisationen, snarare sagt förÀndringen av kulturen inom företaget och integrationen av de nya normerna. Hur vÀl lyckas organisationer att implementera nerskrivna normer och förverkliga sina mÄl Àr teman för den hÀr undersökningen. Undersökningen riktar sig till att följa upp och förstÄ effekterna av företagets övergÄng frÄn en typ av organisationskultur som uppfattas som maskulin och monokulturell till en annan som Àr mÄngfald och heterogen..
Ăppet klimat: underlĂ€ttar för ledningen att bemöta och kringgĂ„ förĂ€ndringsmotstĂ„nd
FörÀndringar Àr ett aktuellt Àmne som dagens organisationer ofta stÀlls inför i olika sammanhang. Denna uppsats behandlar Àmnet förÀndringsmotstÄnd och undersökningen Àr gjord utifrÄn ett ledningsperspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ ledningens strategier för hur organisationen kan bemöta och kringgÄ förÀndringsmotstÄnd. Vi har genomfört personliga intervjuer med sex aktörer pÄ ledningsnivÄ i tre organisationer. Undersökningen har syftat till att beskriva hur ledningen upptÀcker motstÄnd vid förÀndringar, hur ledningen upplever olika bakomliggande faktorer till motstÄnd samt hur och varför ledningen hanterar motstÄnd vid en förÀndring.
Budgetering inom den Svenska Hockeyligan och HockeyAllsvenskan : En kvalitativ studie om budgeteringsarbetet i osÀkra miljöer
Det vanligaste ekonomiska styrmedlet Àr budgetering, budgetering anvÀnds i alla branscher oavsett hur stor den externa osÀkerheten Àr. Den hÀr studien behandlar och granskar hur budgeteringsarbetet ser ut i organisationer som verkar i en osÀker miljö, dÀr vÄrt fokus riktas mot hockeyklubbarna i de tvÄ högsta hockeyligorna i Sverige.Syftet med uppsatsen Àr att förklara hur organisationerna i de tvÄ högsta hockeyligorna i Sverige arbetar med budgetering. I syftet ingÄr Àven att redogöra för hur organisationerna hanterar extern osÀkerhet. I den teoretiska referensramen presenteras de olika definitioner och tidigare forskning som finns inom budget, budgetering samt osÀkerhetsfaktorer. I studien har anvÀnts en kvalitativ metod med verktygen; personlig intervju, mejlintervju samt dokumentinsamling.
Etnisk mÄngfald : I tvÄ kommunala kulturfövaltningar och kulturnÀmnder
SammanfattningDetta Àr en teoriutvecklande uppsats som handlar om etnisk mÄngfald i organisationer. HÀr ligger fokus pÄ politiker och chefstjÀnstemÀn i kulturnÀmnd/förvaltning i tvÄ medelstora kommuner i södra Sverige. Uppsatsen inleds med en debatt om etnisk mÄngfald. Syftet Àr att genom kvalitativa intervjuer med politiker och chefstjÀnstemÀn dels bidra till att öka förstÄelsen av begreppet etnisk mÄngfald samt att dels bidra till teoriutvecklingen rörande etnisk mÄngfald i organisationer. Teoriutvecklingen vilar pÄ den induktiva metoden och nÀrmare bestÀmt den Grundade teorin.
Intention till egen uppsÀgning och dess orsaker
Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.
?DET A?R JU SA? MYCKET ANNAT HELA TIDEN? : Grundskolla?rares syn pa? digitala medier och MIK i skolan
Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.
Stokastiska processer f?r modellering av cellpopulationer: Simulerad cell?ldrande och f?ryngring p? populationsniv?
I den h?r rapporten till?mpas tv? f?rgreningsprocesser, en diskret tid Galton-Watson och en
kontinuerlig tid Markov f?rgreningsprocess, i syfte att studera hur en population av ?ldrande
celler utvecklas beroende p? populationens celldelningsf?rm?ga och delningshastighet, d?r
?ldrandet ?r direkt kopplat till ackumulering av defekta proteiner. Vi kollar ?ven p? effekten
hos cellens ?ldrande baserat p? hur k?nsliga de ?r f?r defekta proteiner. Populationens delningsf?rm?ga
har en avg?rande effekt p? hur v?l populationen v?xer och bibeh?ller ett l?gre
antal defekta proteiner hos cellerna, med dessa f?ruts?ttningar ses ytterligare effekt baserat p?
delnigshastigheten hos cellerna.
Profilering av konstföretag : En studie av konstgallerier i Stockholm
Kombinationen konst och ekonomi har fÄtt stor uppmÀrksamhet och dessa Àmnen har det alltid debatterats mycket kring. Det problematiska med Àmnena har i huvudsak handlat om de kan eller inte kan kombineras. Kan en konstnÀrlig verksamhet balansera ekonomiska och konstnÀrliga mÄl utan att det konstnÀrliga uttrycket tar skada?Denna studie behandlar hur konstnÀrliga organisationer profilerar sig pÄ konstmarknaden med hÀnsyn till dikotomin, motsatsparet, konst och ekonomi. Det huvudsakliga syftet Àr att se hur dessa verksamheter vÀljer att kommunicera ut sin identitet till omvÀrlden och vilka kommunikativa verktyg de anvÀnder sig av.Studien baserades pÄ intervjuer, observationer och grafiska profilanalyser pÄ tre konstnÀrliga organisationer i Stockholm.
Varför vÀljer organisationer att anlita bÄde en projektledare och en förÀndringsledare?
Traditionellt har förÀndringsprojekt utförts av personer med rollen som projektledare. Idag finns dock en trend bland organisationer att för större och mer komplexa interna förÀndringsprojekt anlita bÄde en projektledare och en eller flera förÀndringsledare.Forskare har under det senaste decenniet stÀllt frÄgor om vem som egentligen bör leda förÀndringsprocesser och vem som har rÀtt kompetens. Flera av dem menar att projektledaren inte ensam bör leda större förÀndringsprojekt och att förÀndringsledaren har en eller flera viktiga roller i förÀndringsprocessen.Det finns inte nÄgon tydlig bild av hur projektledare och förÀndringsledare i interna förÀndringsprojekt kompletterar varandra. I den hÀr studien stÀller vi oss frÄgan varför organisationer vÀljer att anlita bÄde en projektledare och en förÀndringsledare. För att fÄ svar pÄ den övergripande frÄgan har vi studerat rollfördelningen, och vidare vilka aktiviteter som projektledaren respektive förÀndringsledaren förvÀntas utföra samt vilka kompetenser som förvÀntas finnas hos projektledaren respektive förÀndringsledaren.För studien har vi tillÀmpat en kvalitativ metod.
EvolutionÀr algoritm för schemalÀggning av kontinuerligt skiftarbete : SchemalÀggning med ergonomiska riktlinjer
MÄnga organisationer har ett behov av bemanning hela dygnet alla dagar i veckan. Personal vid sÄdana organisationer organiseras i arbetslag som enligt ett arbetsschema löser av varandra under dygnets gÄng. Beroende pÄ hur dessa arbetsscheman utformas kan de fÄ en negativ inverkan pÄ personalens hÀlsa. Den hÀr rapporten handlar om utvecklandet av en algoritm som genererar arbetsscheman med ergonomiska riktlinjer, det vill sÀga arbetsscheman som utformats pÄ ett sÄdant sÀtt att negativa effekter pÄ personalens hÀlsa undviks. Algoritmen som utvecklas baseras pÄ optimeringsalgoritmen Squeaky Wheel Optimization.
"Uti Hundrade Är" : en studie om Àldre i yrkeslivet
Bakgrund: Ăldre blir allt friskare, vilket gör att de lever lĂ€ngre. Ă
lderdom Àr inte lÀngre i symbios med sjukdom och död, utan med frihet och lycka. DÄ fler blir Àldre i samtid ökar antalet pensionsavgÄngar i takt med att fler blir Àldre och riskerar att skapa stora kompetensglapp i organisationer. DÀrför har senaste tidens debatter speglat diskussioner kring möjligheter att arbete lÀngre dÄ gÄrdagens yrkesliv speglar dagens pensionsÄlder.  Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för organisationers syn pÄ kompetens samt för vilka metoder och strategier som anvÀnds vid kompetensöverföring.
Run (in the) forest, run!
Syfte:
Syftet med studien ?r att unders?ka hur tr?nare inom orientering ser p? motivation, samt hur de upplever att de genom sitt tr?narskap kan p?verka sina idrottares motivation.
Metod:
Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Sju tr?nare fr?n olika orienteringsgymnasier i Sverige deltog. Intervjuerna analyserades tematiskt f?r att identifiera ?terkommande teman i tr?narnas uppfattningar.
Resultat:
Resultatet visar att tr?nare uppfattar motivation som n?got individuellt och f?r?ndringsbart.
LĂ€rande i organisationer
LÀrande Àr nödvÀndigt för att organisationer ska kunna utvecklas och förbÀttras. Tidigare forskning har studerat organisatoriskt lÀrande ur flera olika aspekter, bland annat som ett utvecklingsinriktat respektive anpassningsinriktat lÀrande. Syftet med denna studie Àr att beskriva de mekanismer som pÄverkar lÀrandet i en organisation. Den organisationen som studerats Àr en hemtjÀnstgrupp som börjat arbeta enligt Vanguardmetoden. Datainsamlingen skedde med intervjuer, totalt intervjuades elva personer i hemtjÀnstgruppen.
Kundvalsmodellen : En ökad valfrihet, men pÄ vilka villkor?
AbstraktUppsatsen handlar om kundvalet och de privata hemtjÀnstsföretag som etablerat sig pÄ marknaden i Varbergs kommun. Centrala begrepp i uppsatsen Àr konsumtion, individualisering och allmÀn vÀlfÀrd. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr informanterna har gett oss en berÀttelse hur de som anstÀllda eller som chefer för hemtjÀnst upplever sitt arbete och kundvalet.Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse kring hur den privata hemtjÀnsten bedrivs och hur dessa organisationer arbetar för att etablera sig pÄ marknaden. Genom att till viss del ocksÄ undersöka den offentliga verksamheten vill vi skapa en förstÄelse över hur denna pÄverkats av kundvalet som infördes 2007. Vi vill genom detta titta nÀrmare pÄ hur man konkurerar med varandra i mÀnniskovÄrdande organisationer.Litteratur som anvÀnds Àr Baumans teorier kring vÀlfÀrdsstaten och konsumtion.