Syftet med vÄr studie Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka och analysera hur lÀrare menar att de skapar lÀslust hos elever och framför allt hos elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi utfört halvstrukturerade intervjuer med sex lÀrare. Dessa intervjuer spelades in pÄ band för att sedan transkriberas och kategoriseras. För att kunna analysera resultatet har vi tagit del av svensk och internationell forskning om lÀslust och modersmÄl. Denna forskning visar att skönlitteratur bidrar till att skapa lÀslust och att utveckling av modersmÄl gynnar andrasprÄksinlÀrningen.

Syfte: Studiens syfte Àr att studera kommuners rutiner vid mottagande till grundsÀrskolan och sÀrskiljande skolformer. Detta utifrÄn elevhÀlsoteams etablerade erfarenheter och med fokus pÄ elever med utlÀndsk bakgrund. Teori: Uppsatsen har ett sociokulturellt perspektiv. I detta perspektiv Àr man intresserad av hur olika tankar och idéer kommer fram i den vardagliga praktiken och samspelet mellan individen och kollektivet, hÀr Àr kollektivet skolan (Andreasson & Asp-Onsjö, 2009). Uppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med en hermeneutik som forskningsansatsen.

Syftet med studien Àr att visa hur förskollÀrare och specialpedagoger arbetar för att uppmÀrksamma grÄzonsbarn i förskolans verksamhet. De frÄgestÀllningar som besvaras i studien Àr: Hur ser förskollÀrarens och specialpedagogens arbetsÀtt ut gÀllande barn i grÄzonen? Hur samarbetar förskollÀrare och specialpedagoger i förskolan kring grÄzonsbarn? Hur pÄverkar den fysiska samt psykiska pedagogiska miljön i förskolan barn i grÄzonen?Studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr fem verksamma förskollÀrare och tvÄ verksamma specialpedagoger frÄn olika förskolor i olika kommuner har deltagit. Studien inspireras av en hermeneutisk ansats men för att tolka och analysera den insamlade empirin utgÄr studien frÄn teorier som pragmatism och ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att samtliga förskollÀrare har eller har haft ett samarbete med en specialpedagog och att förskollÀrare gÀrna samarbetar med specialpedagoger.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn sociokulturellt perspektiv, utforska hur tre musikpedagoger beskriver att de anvÀnder sig av mentala trÀningsmetoder i sin undervisning. Vilka mentala trÀningsmetoder beskriver tre musikpedagoger att de anvÀnder sig av i sin undervisning? PÄ vilka sÀtt beskrivs dessa metoder komma till anvÀndning?Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma musikpedagoger som anvÀnder sig av mental trÀning pÄ varierade sÀtt i sin pedagogiska verksamhet. I resultatet framkommer att ju mer utbildning i mental trÀning musikpedagogerna har, desto tydligare och mer uttalad strategi beskriver de. De beskrivna strategierna betraktas som generaliserbara lÀrandehjÀlpmedel som utgÄr frÄn en grundidé.

Enligt skolans styrdokument bör samarbete mellan hem och skola efterstrÀvas och upprÀttas. Ett gott samarbete förutsÀtter lÀrarens vilja till professionell utveckling, som övervÀgande sker genom reflektion. Föreliggande studie syftar till att studera lÀrares reflektioner över genomförda lÀrar-förÀldrasamtal och huruvida dessa möjliggör en utveckling för lÀrarens yrkesutövning. Studien genomförs som en kvalitativ undersökning grundad pÄ intervjuer med Ätta lÀrare, i vilken vi undersöker hur lÀrarna definierar begreppet reflektion, vad de reflekterar över, hur reflektion sker, samt pÄ vilket sÀtt reflektion kan leda till en professionell utveckling. Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, i vilket det Àr genom interaktion med andra som mÀnniskan utvecklas.

Det hÀr arbetet Àr en kvalitativ studie som handlar om pedagogers förhÄllningssÀtt till leken sett ur barns perspektiv. Syftet Àr att fÄ en större inblick i barns uppfattningar om pedagogernas förhÄllningsÀtt till leken. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning inom ÀmnesomrÄdet fram och begrepp tydliggörs. Bland annat ges en förklaring av skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv.Insamling av materialet till studien har skett genom filmade barnintervjuer som sedan har transkriberats och bearbetats med analysredskapet barns perspektiv. Studien vill lyfta barns tankar och se vÀrlden genom deras ögon, vilket synliggörs i resultatdelen.

Syfte:Syftet med studien Àr att studera hur lÀrare inom grundsÀrskolan arbetar med metoder för lÀsning hos elever med utvecklingsstörning. Studien tar sin utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:? Vilka erfarenheter har lÀrarna om lÀsutvecklingen för elever med utvecklingsstörning?? Hur beskriver lÀrarna sina metoder och arbetssÀtt?? Hur arbetar lÀrarna för att möjliggöra elevers delaktighet och lÀrande?Teori:Studiens teoretiska ramar har delvis hÀmtat inspiration frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr delaktighet och lÀrande blir centrala i förstÄelsen av hur lÀrare i sÀrskolan arbetar med lÀsning och dess metoder. Metod:Metoden Àr utformad som en fallstudie med triangulering innehÄllande intervjuer, observationer och granskning av dokument. Studien Àr genomförd pÄ tre grundsÀrskolor i mellersta Sverige.

Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger anvÀnder inomhusmiljön för att frÀmja barns lÀrande och delaktighet, samt pÄ vilka sÀtt inomhusmiljön Àr tillgÀnglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. FrÄgestÀllningarna har varit hur pedagogerna anvÀnder sig av inomhusmiljön i det pedagogiska arbetet för att frÀmja barns lÀrande och delaktighet men Àven hur tillgÀnglig miljön Àr för barnen. Detta sett utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv som grundades av Lev S.Vygotskij, dÀr lÀrande sker i samspel med andra. För att uppnÄ syftet med denna undersökning har vi valt att observera och intervjua tio pedagoger, pÄ fyra olika kommunala förskolor i tvÄ skilda kommuner, en större och en mindre.

NÀr Lpfö (1998) reviderades 2010 tillkom ett nytt kapitel och det systematiska kvalitetsarbetet blev en del av alla förskolors arbete i Sverige, dÀr Lpfö (1998 rev. 2011) pekar pÄ att det Àr nÄgot som ska ske kontinuerligt. Detta arbete Àr det förskollÀrarna samt förskolechefen som har ansvar för att det genomförs. Studiens syfte Àr dÀrför att se vilka uppfattningar som förskollÀrare och förskolechefer har samt vilka arbetssÀtt de anvÀnder sig av i utförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn Àr: Vilken uppfattning har förskollÀrarna respektive förskolecheferna kring kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan? Vad kÀnnetecknar de arbetssÀtt som de olika förskolorna anvÀnder sig av i det systematiska kvalitetsarbetet? Hur ser samspelet och ledarskapet ut kring det systematiska kvalitetsarbetet mellan förskollÀrare och förskolechefen i verksamheten? Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod dÀr förskollÀrare och förskolechefer intervjuas med öppna frÄgor för att fÄ fram personliga Äsikter och tankar.

Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lÀrde sig om hÄllbar utveckling genom att arbeta med projektet "HÄllbar stad". Jag anvÀnde mig av sociokulturell teori dÄ jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssÀtten var. Genom sjÀlvreflektion och samtal med min lokala lÀrarutbildare, LLU, kunde jag Àven analysera min egen insats och skapa en förstÄelse som kan hjÀlpa mig som lÀrare. Metoden jag anvÀnde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfÀllen som genomfördes i en gymnasieklass i Àmnet geografi.

Syfte:Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare skattar faktorer, som i forskning visat sig betydelsefulla, för att kunna uppnÄ en fungerande inkluderande undervisning. Dessa faktorer har betydelse för alla elevers lÀrande och utveckling, men i föreliggande studie diskuteras dessa sÀrskilt utifrÄn elever i behov av sÀrskilt stöd.Teori:Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv dÀr samspel med andra ses som en förutsÀttning för lÀrande och utveckling. Det relationella perspektivet framkommer dÄ elevers svÄrigheter inte ses som individburna utan uppstÄr i mötet med undervisningskontexten.Metod:Studien har genomförts som en fallstudie i en kommun dÀr empirin samlats in genom en enkÀt till samtliga grundskollÀrare. Resultat:Det som undersökts Àr lÀrares skattning av framgÄngsfaktorerna skolledningens stöd, specialpedagogiskt stöd, arbetslagets funktion, kompetens/kompetensutveckling och elevens möjligheter. Studien visar att det som vÀrderas högst Àr tid.

Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka ifall det Àr möjligt att bedriva undervisning i friluftsliv enligt Skolverkets kursplaner pÄ ordinarie lektionstid i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ högstadieskolor i urban miljö. För att undersöka detta har ett lektionsupplÀgg planerats och genomförts i form av en interventionsstudie för att sedan utvÀrderas med hjÀlp av aktionsforskning och fokusgruppintervju. FrÄgestÀllningarna som undersökningen sökt svar pÄ Àr ifall det Àr möjligt att arbeta med friluftsliv pÄ ordinarie lektionstid, samt ifall skolans direkta nÀrmiljö Àr tillrÀcklig för att bedriva undervisning inom friluftsliv enligt kursplanernas krav, eller om det krÀvs att man lÀmnar den urbana miljön. Empirin som samlats in har analyserats och diskuterats utifrÄn tre lÀrandeteorier vilka ligger till grund för utomhuspedagogiken. Sociokulturellt perspektiv, konstruktivistiskt perspektiv samt variationsteori Àr de teorier som anvÀnts vid sÄvÀl planering av interventionsstudien som vid analysen av huruvida kursplanens delar om friluftsliv behandlats tillrÀckligt vÀl. Studien Àr av kvalitativ art och eftersom undersökningen endast Àr gjord med en klass i Ärskurs nio och enbart pÄ en skola sÄ Àr det inte möjligt att generalisera resultaten sÄ att de blir allmÀnt giltiga.

Arbetets syfte Àr attjÀmföra ochsynliggöra om nÄgot sker i övergÄngarna mellan förskola, förskoleklass och grundskola som pÄverkar estetiska lÀrprocesser. Det innebÀr att arbetet gÄr in pÄ hur och vilken sorts information de olika stadierna lÀmnar vidare samt om detta frÀmjar ett estetiskt lÀrande. Arbetets syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur pedagogerna i de olika stadierna förhÄller sig till estetiska lÀrprocesser. För att fÄ den empiriska informationen hartvÄ metoder anvÀnts. Den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden vilket i detta fall innebÀr intervjuer och en webbenkÀt.