Att bevara byggnader med kulturhistoriskt värde
Syftet med denna studie är att utifrån sociokulturellt perspektiv, utforska hur tre musikpedagoger beskriver att de använder sig av mentala träningsmetoder i sin undervisning. Vilka mentala träningsmetoder beskriver tre musikpedagoger att de använder sig av i sin undervisning? På vilka sätt beskrivs dessa metoder komma till användning?Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma musikpedagoger som använder sig av mental träning på varierade sätt i sin pedagogiska verksamhet. I resultatet framkommer att ju mer utbildning i mental träning musikpedagogerna har, desto tydligare och mer uttalad strategi beskriver de. De beskrivna strategierna betraktas som generaliserbara lärandehjälpmedel som utgår från en grundidé. Ingen av dem uppger att de angriper ett problem direkt, utan de arbetar med det som helhet under pågående inlärningsprocesser. En grupp betraktas som ett viktigt arbetsredskap då diskussioner och utforskande frågor ses som nyckelstrategier, det är eleverna själva som ska finna lösningar på sina problem, inte lärarna. Det är också här medvetenhet och analys kommer med i bilden. Gemensamt är synen på kropp och sinne, där det ena anses påverka det andra. Lugn och avslappning anses därför också vara bra komplement till mental träning. De tre informanterna är överens om att det råder obalans mellan tekniskt övande och mentalt övande eller övande på känsla, inlevelse och uttryck, vilka de aktivt söker balansera och skapa jämvikt emellan.