Detta examensarbete handlar om hur berÀttandedrama kan stimulera till samspel och kommunikation mellan barnen och om hur barns lÀrande kan uppstÄr under dessa omstÀndigheter. Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, som ser lÀrande som socialt och kontextuellt betingat. Av sÀrskilt intresse Àr hur barnen samspelar och kommunicerar med varandra under berÀttandedramats tre omrÄden: berÀttande, bokskapande och drama. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjÀlp av videoobservationer vid nio aktivitetstillfÀllen. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framtrÀder fyra utmÀrkande drag som de som i huvudsak kÀnnetecknar kommunikation och samspel mellan barnen under berÀttandedrama, nÀmligen barnens tendens att: anvÀnda konkreta föremÄl och egen kropp vid samspelet, ge och söka bekrÀftelse, stötta varandra och förhandla med varandra.  Sammantaget prÀglas barns samspel och kommunikation under berÀttandedrama av konkretisering, bekrÀftelsebehov, stöttning och förhandling.

This study examines journalism student?s information use atSödertörn University during the writing process of theirbachelor thesis. The students are divided in two groupsfollowing the schools main bachelor programs majoring injournalism.The method used in this study has been a reference analysisof the student?s bibliographies along with five semistructuredinterviews. The study stems upon a socioculturalperspective and drives the thesis that information use is asituated activity.

Digitala kompetensportföljer ökar i popularitet och deras anvÀndningsomrÄde har under de senaste Ären ökat. En digital kompetensportfölj kan demonstrera en individs framsteg, prestationer och hjÀlpa till att visa upp hur vÀl en student behÀrskar den kompetensen som krÀvs inom ett visst yrkesomrÄde. Forskning pekar pÄ att designkompetens och designförmÄga Àr nÄgonting som Àr svÄrt att fÄnga samt förmedla dÄ en stor del av en designers designprocess genomförs inne i huvudet pÄ designern. Jag har genom en kvalitativ studie, intervjuat olika roller gÀllande deras tankar om hur designkompetens kan utvecklas och synliggöras. Studien resulterade i riktlinjer hur en digital kompetensportfolio kan stödja utveckling och synliggörande av designkompetens..

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

MÄlet med denna studie Àr att ta reda pÄ om och hur lÀrare i grundskolans tidigare Äldrar ser pÄ och arbetar med laborativ matematik i sin undervisning. Förhoppningen under arbetets gÄng har varit att kunna utröna varför, hur, nÀr och inom vilka matematiska omrÄden som lÀrare vÀljer att arbeta laborativt. Metoden som anvÀnts Àr delvis kvalitativ i form av intervjuer, delvis kvantitativ i form av enkÀter. Alla informanter i studien Àr yrkesaktiva lÀrare. Den information som de olika undersökningsmetoderna gav sammanstÀlldes, analyserades och stÀlldes i relation till relevant litteratur.

I studien har undersökts vilka kunskaper och fÀrdigheter som elever i Ärskurs 9 vÀrdesÀtter och anser som mest vÀsentliga att bedöma inom sÄng och ensemblespel och relatera dessa bedömningar till de nationella mÄl och kriterier som har faststÀllts för Àmnet musik. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ samtalsintervju som undersökningsmetod och begrÀnsat mig till att undersöka sexton elever, 8 pojkar och 8 flickor, som jag undervisar i musik pÄ en högstadieskola i Mellansverige. Undersökningen utgÄr frÄn ett fragmatiskt- och sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. Resultatet belyses ocksÄ utifrÄn formativ bedömning i undervisning och betydelsen av att anvÀnda bedömningsmatriser för att tydliggöra för eleverna vad som de förvÀntas lÀra sig. Resultatet visar att en gemensam syn pÄ bedömning Àr viktig för att eleverna ska veta pÄ vilken kunskapsnivÄ de befinner sig pÄ men Àven för att de ska veta vad de behöver förbÀttra.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka om Bornholmsmodellen (Lundberg, 2007) skapar möjligheter till ökad fonologisk medvetenhet hos en grupp andrasprÄkselever. De frÄgestÀllningar som undersökts Àr: Vilka tendenser till skillnader i tillÀgnandet av fonologisk medvetenhet kan man se mellan första- och andrasprÄkselever under Bornholmsmodellens genomförande? Hur kan man se att Bornholmsmodellen Àr ett relevant arbetsredskap Àven för andrasprÄkselever? Hur anpassar pedagogerna i studien Bornholmsmodellen utifrÄn andrasprÄkselevernas perspektiv?Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv baserat pÄ hur individer gör och lÀr av varandra i ett samspel.Metod: För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod. I den kvantitativa delen gjordes ett för- och eftertest (kartlÀggning enligt Bornholmsmodellen) för att mÀta fonologisk medvetenhet hos första- och andrasprÄkselever som ingick i tvÄ undersökningsgrupper och tvÄ kontrollgrupper. Intervjuer av pedagoger som arbetade i undersökningsgrupperna ingick i den kvalitativa delen av studien samt observationer i dessa förskoleklasser dÄ de anvÀnde sprÄklekarna i Bornholmsmodellen.Resultat: Studien visade pÄ klara tendenser till skillnader i fonologisk utveckling mellan undersökningsgrupper som fÄtt undervisning enligt Bornholmsmodellen i Ätta veckor och kontrollgrupper som inte fÄtt ta del av modellen.

I denna uppsats Àr utgÄngspunkten att affÀrsförhandlingar blir allt viktigare som ett omrÄde för yrkeskunnande, kompetens och lÀrande. Trots detta saknas forskning ur ett pedagogiskt perspektiv pÄ omrÄdet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka omrÄdet affÀrsförhandling och dess potential som pedagogiskt forskningsomrÄde. Detta har skett genom att studera ett antal företag med grund inom kunskapsekonomin och vars verksamhet omfattar komplexa affÀrer. Undersökningen har genomförts i form av form av kvalitativa intervjuer med yrkespersoner som besitter stor erfarenhet och kunskap av affÀrsförhandlingar pÄ sina respektive omrÄden. Resultatet dessa intervjuer har sedan jÀmförts och analyserats med hjÀlp av ett antal i bruk varande teorier och modeller pÄ det pedagogiska omrÄdet.Studien visar att affÀrsförhandling kan ses som en social, situerad, dialogisk och resultatorienterad process dÀr det ofta saknas en grÀns mellan försÀljning och förhandling.

Detta arbete Àr en kvalitativ intervjustudie som undersöker lÀrares tankar kring begreppet livsfrÄgor. Totalt tio stycken lÀrare frÄn lÄg- och mellanstadiet har intervjuats och har dÀrigenom bidragit med sina erfarenheter inom omrÄdet. Enligt tidigare forskning kan livsfrÄgor uppfattas som nÄgot diffust. Syftet var dÀrför att reda ut begreppets komplexitet genom att ta del av lÀrares definition samt deras tankar kring undervisning och bedömning i relation till livsfrÄgebegreppet. De resultat som framkom genom analys av intervjusvaren stÀrker uppfattningen om att det Àr svÄrt att entydigt definiera vad livsfrÄgor Àr för nÄgot.

Det omrĂ„de vi valt Ă€r hur elevers inflytande i skolan ser ut, hur delaktiga de verkligen Ă€r vad gĂ€ller demokratiska beslut om sin egen undervisning. NĂ€r vi var ute pĂ„ vĂ„r VFU under utbildningen mĂ€rkte vi att lĂ€rarna fick ta del av missnöjda elevers synpunkter om att vissa beslut inte var demokratiska. LĂ€rarna förklarade för eleverna att det var det mest demokratiska beslut de hade kunnat komma fram till, vilket ledde till en liten diskussion mellan lĂ€raren och eleverna. Ämnet Ă€r för oss intressant, att se om eleverna fĂ„r vara delaktig i beslut som rör det som hĂ€nder i skolan.Detta arbete Ă€r en undersökning om hur elevdemokrati och elevinflytande i skolan kommer till uttryck utifrĂ„n lĂ€rarnas perspektiv, dĂ„ dessa bĂ„da Ă€r en viktig del i dagens lĂ€roplaner för eleverna i skolorna. Den övergripande frĂ„gestĂ€llningen som arbetet grundas pĂ„ Ă€r Hur ser elevernas demokratiska inflytande ut enligt lĂ€rarna? VĂ„ra underliggande frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur mycket fĂ„r eleverna enligt lĂ€rarna vara med och bestĂ€mma om? samt Vilken typ av demokrati finns det i skolorna? Med andra ord uttrycker lĂ€rarna att i skolan fokuseras det pĂ„ individens eller skolans bĂ€sta? De resultat som framkommit Ă€r att elevinflytande och elevdemokrati finns synligt i skolorna till stor del i form av skolornas olika rĂ„d, exempelvis elevrĂ„d och klassrĂ„d, men ocksĂ„ i den vanliga klassrumsmiljön dĂ€r diskussioner och osĂ€mja lĂ€tt uppkommer.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers anvÀndning av bilderboken i den pedagogiska verksamheten i skolan ur ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnÄ syftet anvÀndes samtalsintervjuer som metod. I denna studie medverkade sex pedagoger som arbetar frÄn förskoleklass upp till klass 3. I studien framkom det att alla pedagogerna anvÀnder sig av bilderboken i den pedagogiska verksamheten. Bilderboken anvÀnds oftast vid höglÀsningsstunderna och nÄgra av pedagogerna ansÄg att de anvÀnder den för att samla barnen till en lugn stund. Dock kunde alla pedagogerna se olika kunskaper som barnen utvecklar via bilderboken.

UtbrÀndhet Àr idag ett vÀlkÀnt begrepp. SamhÀllet har haft en negativ utveckling dÄ det gÀller antalet sjukskrivningar i Sverige sedan 1990-talet och forskning visar att bland an-nat lÀrare mÄr allt sÀmre. Denna studie syftar pÄ att ta reda pÄ vad som finns att göra för att förebygga stress och utbrÀndhet i lÀraryrket. För att gÄ ett steg lÀngre Àn den forskning som gjorts i Àmnet tidigare, utgÄr studien frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr kom-munikationen mellan lÀrare och elev Àr det centrala. En kvalitativ undersökning har gjorts, i vilken olika grundskollÀrare har intervjuats och, pÄ sÄ sÀtt, fÄtt tillfÀlle att delge sina Äsikter om vad de anser fungerar som hÀlsofrÀmjande nÀr det gÀller kontakten med elev-erna.

Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.

Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger sÀger sig arbeta med avkoppling och lugna platser i fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som pÄverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i norra Sverige har intervjuats. Med hjÀlp av ett sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gÀllande hur detta kan pÄverka barnens lÀrande. NÄgra av de viktigaste resultaten Àr, trots buller, trÄnga lokaler och stora barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och lugna platser visar pÄ möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lÀrande. LÀrande som bÄde handlar om att skapa tillsammans med andra och att lÀra kÀnna sina individuella behov i en social kontext.

 Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar elever i Ärskurs 5 har om lÀrarens och sin egen höglÀsning i skolan, det vill sÀga hur de uppfattar höglÀsning och de villkor som omger höglÀsningsaktiviteten samt vad de lÀr sig.I studien medverkade tolv elever frÄn tvÄ olika skolor, dÀr sex elever frÄn varje klass intervjuades, tre flickor och tre pojkar.Studiens resultat visar att elever har olika uppfattningar om lÀrarens och sin egen höglÀsning i skolan. MÄnga tycker att höglÀsning Àr roligt, men det Àr Àven förknippat med en oro för att lÀsa fel inför klasskamraterna. Eleverna i studien sÀger att de kÀnner en nervositet i samband med höglÀsningen, vilken kan vara beroende av de villkor som omger höglÀsningstillfÀllet, till exempel gruppen, texten och vanan de har av att sjÀlva lÀsa högt. Flera uttrycker att de inte lÀr sig nÄgot av att lÀsa högt utöver att bli bÀttre höglÀsare, men kan dÀremot berÀtta vad de tycker att de lÀr sig genom att lyssna till lÀrarens höglÀsning. Eleverna uppfattar lÀraren som en modell, samt att denna ger dem stöttning i deras eget lÀsande och lÀrande.  .