Syftet med denna undersökning var att se hur lÀrplattan anvÀndes i förskolan. Hur tÀnker pedagoger kring anvÀndandet och fungerar det pÄ liknande sÀtt mellan olika förskolor i samma företag? LÀrplattan benÀmns som ett pedagogiskt verktyg men Àr det ett pedagogiskt verktyg med en planerad anvÀndning utifrÄn de didaktiska frÄgorna och med ett mÄl och ett syfte eller Àr det i grunden ett administrativt verktyg som pedagogerna anvÀnder sporadiskt i verksamheten? För att fÄ reda pÄ dessa frÄgor genomfördes en kvalitativ undersökning med 5 individuella intervjuer och en gruppintervju med 3 pedagoger i förskolor inom samma företag och som ligger i samma kommundel. FörutsÀttningarna Àr pÄ sÄ sÀtt lika mellan förskolorna men hur mycket spelar den privata kunskapen varje pedagog besitter in? PÄverkar det pedagogernas tankar och vÀrderingar nÀr det finns en uttalad pedagogik med utomhusverksamhet? Resultatet visar pÄ starka vÀrderingar kring barns anvÀndning av lÀrplattan och en bristande planering utifrÄn de didaktiska frÄgorna.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, fÄ en överblick, samt större förstÄelse för min egen lÀrandeprocess i a prima vista-spel. I bakgrundskapitlet beskrivs nÄgra metoder och strategier för att utveckla a vista-spel, samt tankesÀtt kring a vista-spel i dagens musiksamhÀlle. För att observera min övning i a vista-spel, anvÀndes videoinspelningar, loggbok samt sjÀlvobservation. I övningen anvÀndes pedagogiska a vista-trÀningsböcker samt visböcker, med blandad repertoar. Resultatet visade att anvÀndning av redskap sÄsom; metronom, trÀningsböcker, kropp, samt noter ledde övningen framÄt.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om storyline och detta arbetssÀtts effekt pÄ barns lÀrande. FrÄgestÀllningarna i studien var: ?Varför vÀljer pedagogerna att arbeta med storyline som metod i förskolan??, ?Hur arbetar pedagogerna med storyline i sin förskola??, ?Vilka effekter pÄ barns lÀrande ser pedagogerna i arbetet med storyline??.I studien gjordes kvalitativa intervjuer, nÀrmare bestÀmt fokusgruppsintervju, med fyra pedagoger i en kommun i norra Sverige. I studien var ett sociokulturellt perspektiv en viktig utgÄngspunkt, eftersom ett sÄdant förhÄllningssÀtt ligger i linje med arbetssÀttet storyline. Intervjuerna visade att pedagogerna har valt att arbeta med storyline eftersom mÄnga av lÀroplanens mÄl inryms i arbetssÀttet.

Denna studies syfte Àr att beskriva inkludering och delaktighet i förskolan, hur pedagoger arbetar för att fÄ barnen inkluderade och uppleva delaktighet. FrÄgestÀllningarna i studien Àr, pÄ vilket sÀtt visar sig ett barncentrerat förhÄllningssÀtt i relation till barns delaktighet? PÄ vilket sÀtt visar sig ett vuxencentrerat förhÄllningssÀtt i relation till barns delaktighet? Data inhÀmtades genom observationer pÄ en förskola i halland. Resultatet visar att nÀr pedagogen har ett barncentrerat förhÄllningssÀtt bidrar det till ömsesidig delaktighet, barn emellan och mellan barn och vuxen. Om tvÄ pedagoger ingÄr i en aktivitet och den ena pedagogen intar ett vuxencentrerat förhÄllningssÀtt och den andra ett barncentrerat, tenderar det vuxencentrerade förhÄllningssÀttet att ta överhand.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ en förstÄelse för hur lÀrandet kan stimuleras i en sko-la för alla. Studien hade ett lÀrarperspektiv pÄ elevers lÀrande och vi hade tre frÄgestÀllningar som stöd för att uppnÄ studiens syfte: Hur gör lÀrarna för att stimulera elevers lÀrande? Vad utgÄr lÀrarna frÄn nÀr de planerar sina lektioner? KÀnner lÀrarna sig tillrÀckliga nÀr det gÀller att stimulera elevers lÀrande? För att fÄ en förstÄelse för detta gjorde vi kvalitativa intervjuer med sex lÀrare med elever i Är 1-3. Intervjuerna utfördes pÄ tre skolor i LuleÄ kommun. Ex- empel pÄ vad lÀrarna gör för att stimulera eleverna i lÀrandet Àr att de har varierad undervisning, de reflekterar och utvÀrderar tillsammans med eleverna samt att de ger uppgifter pÄ en lÀmplig nivÄ.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildlÀrarens funktion pÄ gymnasiet, samt hur rektorer pÄ gymnasieskolan och verksamma inom bildlÀrarutbildningar i Sverige betraktar detta uppdrag. Detta med anledning av reformen Gymnasie 11 (Gy11) dÀr estetisk verksamhet Àr borttagen som ett obligatoriskt och gymnasiegemensamt Àmne. Inledningsvis ges en kort hÀnvisning till ett politiskt beslut om avveckling av estetisk verksamhet. DÀrefter följer litteraturöversikt med tidigare forskning. Inom detta kapitel diskuteras begreppet estetik vilken förankras i vad estetik kan innebÀra; som metod, lÀrande, kunskap och estetisk verksamhet.

Syftet med denna studie var att synliggöra barns och pedagogers upplevelser av konfliktsituationer och skÀll. Ett problem som vi kunde se var att det idag saknas utbildning inom konflikthantering bland pedagoger, vilket i sin tur mÄnga gÄnger leder till att pedagogerna skÀller pÄ barnen istÀllet för att reda ut deras konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt. Vi ville med hjÀlp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att fÄ skÀll. Genom en enkÀtundersökning har pedagogerna fÄtt möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Vi utgick frÄn det danska SkÊldud-projektet i och med att det fanns relativt lite forskning kring barns perspektiv pÄ Àmnet.

I vÄr undersökning har vi fokuserat pÄ hur kommunikationen ser ut mellan elever i Àmnet slöjd. Syftet med C- uppsatsen var att ta reda pÄ om elever kommunicerar slöjdprocessen mellan varandra utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ kunskap och lÀrande. VÄra frÄgesÀllningar var ?vad kommunicerar elever om rörande slöjdprocessen mellan varandra?? och ?hur kommunicerar eleverna slöjdprocessen?? VÄr undersökning grundade sig pÄ en elevenkÀt, videofilmning och deltagande observation som vi utförde i tre nioklasser pÄ en skola inom UmeÄ kommun. Genom vÄr undersökning kom vi fram till att eleverna i stor utstrÀckning kommunicerar slöjdprocessen (ide, planering, genomförande och vÀrdering) med varandra.

Syfte: Syftet med föreliggande studie Ă€r att studera hur pedagoger i gymnasiesĂ€rskolan anpassar klassrumsmiljön för sina elever samt pedagogernas uppfattningar om kritiska situationer och hur de anser att man kan bemöta dessa.Teori: De teoretiska utgĂ„ngspunkterna för studien Ă€r sociokulturellt perspektiv pĂ„ lĂ€rande samt relationellt och kategoriskt perspektiv.Metod: Studien Ă€r inspirerad av etnografisk forskningsansats och Critical Incident Technique (CIT). TvĂ„ gymnasiesĂ€rskolor i Sverige har besökts dĂ€r intervjuer och enkĂ€ter har genomförts med verksamma pedagoger. Även deltagande observationer har utförts i och kring klassrum pĂ„ de bĂ„da skolorna. Resultat: Resultatet visar att de observerade klassrumsmiljöerna bĂ„de Ă€r anpassade och inte för de elever som vistas dĂ€r. En del klassrum Ă€r röriga och en del Ă€r mer avskalade.

Detta arbete grundar sig pa? tanken om att kontrapunktsstudier i rena?ssansstil skulle kunna levandego?ras genom historiskt grundade improvisationso?vningar. Ett studium av musikhistorisk litteratur tillsammans med analyser och praktisk o?vning har resulterat i ett pedagogiskt och konstna?rligt material, som kan anva?ndas fo?r att o?versiktligt visa de historiska fo?rha?llandena kring improviserad musik, men som ocksa? kan fungera som ett verktyg fo?r instudering och konstna?rligt framfo?rande. .

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka uppfattningar som förskolans pedagoger har kring utomhusmiljöns pÄverkan pÄ barns samspel. Pedagogernas uppfattningar bidrar i studien till att synliggöra de tankar som finns ute i verksamheten kring att arbeta med utomhuspedagogik och dÄ med sÀrskilt fokus pÄ barnens sociala samspel. Den empiriska undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer som har till uppgift att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv studera variationer i uppfattningar. Respondenterna Àr verksamma i förskolan, pÄ tre olika avdelningar inom samma verksamhet, med ett gemensamt tema i form av ?naturen?.

Syftet med studien Àr att utforska vilka uppfattningar fyra musikutbildade personer med erfarenhet av Àldre har nÀr det gÀller musik och Àldre. Forskning om sambandet mellan musik och Àldre Àr nÀstintill frÄnvarande och den forskning som finns om Àmnet rör sig frÀmst kring musik och demenssjukdom. Denna studie tar utgÄngspunkt i en kombination av forskning om Àldre i allmÀnhet och forskning om Àldre med demenssjukdom. För att söka svar pÄ syfte och forskningsfrÄgor tar studien sin utgÄngspunkt i kvalitativa intervjuer, dÀr en semistrukturerad intervjuform i samtal med informanterna har utgjort studiens huvudsakliga forskningsmetod. Studiens informanter har varierad bakgrund, men har gemensamt att de alla Àr utbildade inom musikpedagogik eller musikterapi och arbetar eller har arbetat med musik för Àldre pÄ institution. I studien framkommer en enighet dÀr informanterna menar att musik kan pÄverka Àldre bÄde fysiskt, emotionellt, kognitivt och socialt. .

Detta examensarbete har som syfte att undersöka huruvida elevers fÀrdighetsutveckling i matematik, aktiva deltagande och koncentrationsförmÄga pÄverkas av olika gruppstorlekar dÄ undervisningen Àr förlagd utomhus. Vi har försökt besvara detta med hjÀlp av forskningsdesignen undervisningsförsök, dÀr vi har anvÀnt diagnoser, observationer och strukturerade intervjuer med elever. Resultaten av undersökning visar att gruppstorleken Àr av betydelse för eleverna i vÄr undersökning. Vi har undersökt starkare och svagare elever och resultatet visar pÄ att dessa tvÄ grupper gynnas olika beroende pÄ gruppstorlek. Vidare pÄvisar vÄrt resultat att elevernas egna upplevelser av att arbeta i olika gruppstorlekar skiljer sig mellan elevkategorierna.

Bakgrund: Prediabetes ?r ett tillst?nd med f?rh?jda blodsockerniv?er som ?nnu inte n?r gr?nsen f?r typ 2-diabetes (T2D). Det betraktas som ett f?rstadium till diabetes och ?r ofta symptomfri, vilket g?r att m?nga lever ovetande om risken. Tillst?ndet har en stark koppling till insulinresistens och p?verkas av b?de ?rftliga och livsstilsrelaterade faktorer som ?vervikt, fysisk inaktivitet och oh?lsosamma kostvanor.