Sammanfattning: Syftet med studien Àr att belysa pedagogers lÀrsituationer i vardagen utifrÄn ett skolledarperspektiv. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Metoden utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer av fyra rektorer inom skilda verksamhetsomrÄden. Resultatet visar att rektorerna olika sÀtt beskriver sin roll gÀllande pedagogers lÀrande i vardagen. Rektorn inom förskolan Àr den enda ledare som beskriver sitt agerade, utifrÄn alla kategorier som utkristalliserat sig vid resultatgenomgÄngen, nÀmligen beskrivning av; strategier och strukturer för att Ästadkomma en tillÄtande kultur, reflektionstid samt feedbacksystem.

MÄnga av de leksaker förskolebarn leker med pÄ sin fritid Àr kopplade till populÀrkulturen. Samtidigt ser man inte populÀrkulturella leksaker i förskolan. Syftet med studien var att genom kvalitativa intervjuer undersöka sex förskollÀrares förhÄllningssÀtt till barns populÀrkulturella leksaker. Vi ville undersöka om barns populÀrkulturella leksaker ses som redskap i den pedagogiska verksamheten och om pedagogerna anser att de ska finnas i förskolans leksaksutbud. I vÄrt arbete antar vi ett sociokulturellt perspektiv.

Uppdraget som lÄg till grund för detta examensarbete var att utveckla Vattenfall Science Centers utstÀllning och verksamhet. Uppdraget formulerades i ett syfte att studera hur sciencecentret som koncept kan utvecklas genom att pröva hur ett sociokulturellt perspektiv pÄlÀrande yttrar sig i skapandet av en interaktiv installation. MÄlet med arbetet Àr att föreslÄ hurett science center kan formas och utvecklas för att skapa förutsÀttningar för lÀrande.Arbetet delades upp i tre delar. Första delen bestÄr av en studie av litteratur med syfteatt fÄ en övergripande bild av den forskning som berör lÀrande pÄ museer. MÄlet var att belysaviktiga aspekter för lÀrande pÄ museer.

Intervjustudien i denna c-uppsats omfattar tre kvalitativa gruppintervjuer med elever som gÄr i lÄg- mellan- och högstadiet pÄ tvÄ olika skolor. Syftet med denna c-uppsats har varit att synliggöra elevernas tankar kring vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare. En kort historisk tillbakablick över lÀrarrollen tillför förstÄelse för hur den sett ut genom tiderna. LitteraturgenomgÄngen behandlar olika delar av lÀrarrollen. I den teoretiska ansatsen tittar vi pÄ hur olika teoretiker ser pÄ barnperspektiv samt ett kort avsnitt om sociokulturellt perspektiv.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

BAKGRUND: Vi har i vÄr bakgrund tagit upp aktuell forskning kring olika sÀttatt bedriva matematikundervisning i grundskolan. Vi har valt att sepÄ detta ur ett sociokulturellt perspektiv nÀr det gÀller eleverslÀrande.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om nÄgra lÀrares ochelevers uppfattningar om den egna undervisningen i matematik.METOD: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ fallstudie, dÀr vi gjort vÄrdatainsamling genom kvalitativa intervjuer, med tvÄ pedagogeroch 12 elever uppdelat pÄ tvÄ klasser pÄ en skola.RESULTAT: Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att undervisningen imatematik Àr vÀldigt lÀromedelsstyrd och att undervisningen sÀllaneller aldrig varieras. Undervisningen kopplas inte till elevernasvardag i den utstrÀckning som Àr önskvÀrt. Eleverna har svÄrt attuttrycka meningen med matematik och visar upp stora brister i attförklara varför och nÀr de anvÀnder matematik. PedagogernakÀnner att de saknar tillrÀcklig kompetens i Àmnet matematik ochskulle behöva en kompetensutveckling..

Syfte: Vi vill ta reda pÄ om det verkligen gÄr att möta de olika lÀrstilarna hos vuxna och om elever som misslyckats i grundskola och gymnasium kan lyckas bÀttre om de fÄr arbeta lÀrstilsinriktat. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger möter vuxna inlÀrare med skolsvÄrigheter och vad det resulterar i för eleverna i en verksamhet som utgÄr frÄn Dunn & Dunns lÀrstilsmodell.Teori: VÄr forskning bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Samspelet mellan lÀrare och elev utgör grunden för att arbeta med lÀrstilar och samspel och kommunikation Àr tvÄ honnörsord inom det sociokulturella perspektivet. SÀljö poÀngterar miljöns betydelse för inlÀrning vilket vi ocksÄ fokuserar pÄ i vÄr studie. Vi beskriver Gardners framgÄngsrika forskning som bygger pÄ olika intelligenser.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att undersöka vilken betydelse lÀrarenhar för elevens motivation till lÀrande i skolan. Fokus i studien ligger pÄ att se hurmotivation frÄn lÀrare kan pÄverka elevers instÀllning till skolarbetet och skolan, menocksÄ vilka olika metoder som lÀrare kan anvÀnda sig av för att motivera elever. StudienÀr gjord utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att lÀraren Àr en av flerakÀllor till elevers motivation, men inte den enda. Vidare visar resultaten att relationenmellan lÀrare och elev kan vara betydelsefull för elevens instÀllning till skolarbetet.LÀrare kan anvÀnda sig av olika metoder för att motivera elever, i studien har docksamtal mellan elev och lÀrare framkommit som ett ofta anvÀnd och effektiv metod..

IKEA Industry Älmhult AB erbjuder en rad förmĂ„ner. De arbetar med olika former av friskvĂ„rd, dels företagshĂ€lsovĂ„rd och arbetsmiljö men Ă€ven friskvĂ„rdsbidrag, massage och olika hĂ€lsoundersökningar samt tester. Företagets vision Ă€r att ovanstĂ„ende satsningar ska frĂ€mja personalens hĂ€lsa men menar att de anvĂ€nds i liten utstrĂ€ckning. Syftet med studien var att utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv undersöka de anstĂ€lldas anvĂ€ndande av friskvĂ„rdsförmĂ„ner vid sin arbetsplats för att synliggöra betydelsen av hĂ€lsolitteracitet. Studien genomfördes genom intervjuer med en strukturerad och en semistrukturerad del.

I denna studie har vi valt att undersöka pedagogernas uppfattning om naturvetenskap i förskolan. Syftet Àr att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar om naturvetenskap i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv. Vi vill relatera dessa uppfattningar till de tvÄ teoretiska utgÄngspunkterna sociokulturellt perspektiv samt konstruktionistiskt perspektiv. För att ta reda pÄ detta har vi intervjuat sex förskollÀrare samt gjort fyra observationer av naturvetenskapliga aktiviteter i dessa förskolor. VÄr studie visar att förskollÀrarna var aktiva med att vara med i barnens egna forskande och hjÀlpte till sÄ att lÀrandeprocessen gick vidare.

Sweden is a country based on democracy and equality. As a result, both men and women areencouraged to aspire equal career opportunities.The aim of this study is to explore how social and cultural contexts, as well as gender aspects,affect Swedish Upper Secondary Class pupils when they choose career. The study focuses onstudents who have chosen an ambitious school curriculum.As method, the study uses both qualitative interviews with students and a quantitative survey.The theoretical framework is based on gender theory and on the social and cultural contexttheory of Bourdieu.The result of the study shows that gender and social as well as cultural context affect students?ambitions and career choices..

I denna studie diskuteras hur en viss bildpedagogisk praktik som vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande kan uppfattas av elever avseende lÀrande och utveckling och hur denna arbetsprocess pÄverkar deras uppfattning om lÀrande i och genom bildÀmnet. Studien utvÀrderar hur elevers upplevelser och sinneserfarenheter ser ut i samma bildpedagogiska praktik och hur de medieras i deras bildskapande. Metoden Àr kvalitativ dÀr med hjÀlp av ostrukturerad intervju och hermeneutiskt tolkande sÀtt analyseras information som trÀngs bakom ord och beskrivningar. Resultatet visar att kognitiva och emotionella aspekter i bildÀmnet i kombination med en flerstÀmmig och multimodal skolmiljö stimulerar elevernas lÀrande/kreativitet och utvecklar olika medieringsförmÄgor. Elever utvecklar bildsprÄk och skapar kunskap ur dialog genom social interaktion.

Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av lÀrares uppfattningar av samspelet som pÄgÄr i klassrummet mellan lÀrare och elev. Ansatsen som anvÀnds Àr inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebÀr att man försöker beskriva mÀnniskors kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgÄtt ifrÄn fenomenografin beror pÄ att vi frÄngÄtt dess grunder i databearbetningen dÄ vi stött pÄ svÄrigheter. Metoden som anvÀnts för datainsamlingen Àr intervju av halvstrukturerad art.

VÄrt samhÀlle Àr till stor del genomsyrat av skriftsprÄket. I vardagen möter vi stÀndigt det skrivna sprÄket, det finns dock mÄnga mÀnniskor som har svÄrigheter att lÀsa och skriva. Forskning kring lÀs- och skrivsvÄrigheter kÀnns dÀrför som ett stÀndigt aktuellt Àmne. Ur ett didaktiskt perspektiv pÄgÄr utveckling för hur skolan skall kunna hjÀlpa dessa barn pÄ bÀsta sÀtt. Skolan har ett mÄl som innebÀr att skapa en skola för alla.

Syftet med vÄr studie var att kartlÀgga huruvida formativ bedömning och feedback anvÀnds och arbetas med i idrottsundervisning, samt se om det fanns nÄgra skillnader mellan pojkar och flickor i hur feedback gavs. Studien gjordes pÄ tvÄ olika skolor, bÄda belÀgna i södra Sverige, dÀr vi intervjuade lÀrare och elever samt observerade idrottslektioner. Resultatet av studien visar att formativ bedömning och feedback förekommer i olika grad i idrottsundervisningen. Vidare visar resultatet att det formativa bedömningsarbetet skiljer sig mellan idrottslÀrarna samt att de anvÀnder olika hjÀlpmedel i denna bedömningsprocess. Studien visar ocksÄ att den feedback som ges till eleverna Àr ofta direkt och positiv men utan framÄtsyftande information.