Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

The purpose of this thesis was to investigate on what perspective or perspectives university teachers and librarians at a medium-sized university in Sweden base their view on information literacy. More specifically, how do the respondents view their own information literacy and what opinions they have of their students? information literacy as professionals. Three perspectives are used to interpret the results, the sociocultural perspective, the phenomenographical perspective and the behavioristic perspective.The method used is semi structured interviews with three university teachers and three librarians.Both librarians and teachers emphasize the importance of information literacy, for themselves as well as for students. The information literacy of the librarians involves being well acquainted with the subjects of the students.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka en funktionell svenskundervisning dÀr undervisning om sprÄkliga strukturer integreras i undervisningen kring eget skrivande och analys av egna och andras texter. Fokus ligger pÄ undervisningens relation till kontextuella aspekter av verksamheten, sÄsom sammanhang som har att göra med praxis i klassrummet, den enskilda skolan och yttre ramar pÄ ett samhÀlleligt plan. Centrala begrepp Àr dialogicitet, processer, stödstrukturer, undervisning rörande sprÄkliga strukturer, integrering, erfarenhetspedagogisk Àmnessyn och text som socialt beteende. SÄvÀl min analysapparat som den studerade undervisningen har inspirerats av ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, sÀrskilt nydialogiska och genrepedagogiska teorier.Studien följer fyra undervisningsförlopp i grundskolans senare Är och i gymnasieskolan genom observationer, samtal i fokusgrupper samt intervjuer med lÀrare och elever.Resultatet visar att den genomförda undervisningen vÀrderas högt av lÀrare och elever, och lÀrarna menar att alla kategorier av elever tjÀnar pÄ denna typ av integrerad undervisning. Den upplevs som effektiv och engagerande.

Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga fem lÀrares arbetssÀtt kring lÀsförstÄelse i förskoleklass upp till skolÄr 3. Samt frÄga om hur lÀrarna resonerar kring begreppet inkludering vilket avser att alla elever, oavsett socioekonomisk bakgrund, ska ges lika chanser att uppnÄ de mÄl som krÀvs för att klara av hela skolgÄngen. Dessutom har lÀrarnas tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de vÀljer skönlitteratur undersökts för att pröva kopplingen till lÀsförstÄelse. Ett centralt begrepp i undersökningen Àr inkludering som tagits upp för att se vad lÀrarna lÀgger för innebörd i begreppet. SÀrskilt intressant har det varit att undersöka hur lÀrarna ser pÄ förhÄllandet mellan inkludering och jÀmlikhet, dÄ det genom PISAS (2009) undersökning framkommit att Sverige tappar sin topposition vad gÀller jÀmlikhet i skolundervisningen.

Syftet med studien Àr att fÄ ökad insikt i hur sÄnglÀrare med utgÄngspunkt i kursplanens mÄl om genrebreddning hanterar genreomrÄdet jazzsÄng i sÄngundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program. Genom att intervjua fyra sÄngpedagoger verksamma pÄ gymnasiets estetiska program har jag tagit reda pÄ vad som enligt dem kan betecknas som ett genreenligt sound eller genrespecifika egenskaper speciellt viktiga för jazzsÄng, hur dessa kunskaper kan förmedlas till eleverna samt hur sÄngpedagoger anvÀnder sig av jazzsÄngens genrespecifika element i sÄngundervisningen. Studien har som sin teoretiska utgÄngspunkt ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ hur pedagoger anvÀnder olika redskap för att kommunicera och lÀra ut.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har anvÀnt mig av en halvstrukturerad intervjuform. Informanterna Àr alla yrkesaktiva sÄngpedagoger, tvÄ med en mer klassisk inriktning och tvÄ med afroinfriktning. Resultatet visar att jazz som genreomrÄde Àr svÄrt för pedagogerna att definiera och ingÄr i undervisningen i den mÄn pedagogen styr det dÀrhÀn.

Denna studie undersöker förutsÀttningarna för den höga graden av upplevd trivsel pÄ Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstÄ relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framtrÀdande roll pÄ skolan.  Undersökningen har dÀrför fokuserat pÄ en grupp skateboardÄkare. De elever som deltagit i studien har svarat pÄ en enkÀt, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremÄl för observationer bÄde i och utanför klassrummet. Resultaten pekar pÄ att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels pÄ att skolans organisatoriska och kollegiala kultur prÀglas av en tillÄtande attityd och handledande lÀrarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang dÀr de lÀttare finner sig tillrÀtta Àn i en mer traditionellt prÀglad skolkontext..

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 Är som Àr diagnostiserade autism. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr, att med inriktning pÄ vardagliga situationer dÀr barn och ungdomar diagnostiserade autism ingÄr i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstÀrker ett avvikande beteende. Jag vill sÀtta fokus pÄ deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta pÄ situationer dÀr pragmatiska svÄrigheter, bÄde nÀr det gÀller den kommunikativa och den samspelsmÀssiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frÄgor har jag velat ha svar pÄ: ? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvÀrligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? ? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstÀrker alternativt motverkar ett avvikande beteende? För att komma Ät detta har jag tagit avstamp i ?fenomenologin?.

HÀlsa Àr ett omfattande begrepp som kan ses utifrÄn olika perspektiv. Olika delar kan ingÄ i begreppet sÄ som sjukdom, frÄnvaro av sjukdom, vÀlbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgÄ för att skapa förutsÀttningar för de anstÀllda nÀr det gÀller deras hÀlsa. Ett exempel pÄ en resurs ett företag kan utnyttja Àr att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvÄrdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvÄrdsbidraget pÄ en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarStudiens övergripande syftet var att undersöka elevers uppfattning om och erfarenhet av friluftsliv. De mer preciserade frÄgestÀllningarna Àr:Vilka upplevda erfarenheter av friluftsliv framtrÀder hos elever i skolor som ligger nÀra respektive lÀngre bort frÄn naturen?Hur definierar unga friluftsliv och hur beskriver de sin relation till friluftsliv?Vilken typ av friluftsliv utövar elever i Ärskurs 9?I studiens avslutande del diskuteras studiens resultat utifrÄn ett skolperspektiv. MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med intervju som metod. Sex elever i Ärskurs 9 har intervjuats pÄ tvÄ olika skolor, tre elever pÄ en förortsskola och tre elever pÄ en innerstadsskola. Skolorna valdes strategiskt utifrÄn skolornas geografiska lÀge samt den socioekonomiska statusen i omrÄdet.

BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.

Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka hur nÄgra svensklÀrare i grundskolans senare Är ser pÄ anvÀndandet av IKT i svenskÀmnets litteraturundervisning. Vi har tagit reda pÄ vilka möjligheter respektive utmaningar som de ser med att anvÀnda IKT i litteraturundervisningen. Dessutom har vi tagit reda pÄ hur deras litteraturpedagogiska syften stÀmmer överens med deras anvÀndning av IKT, samt hur de tolkar de nya styrdokumenten. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar med att integrera anvÀndande av IKT i sin svenskundervisning. I analysen av intervjuerna utgÄr vi frÄn ett sociokulturellt perspektiv samt ett semiotiskt perspektiv pÄ lÀrande.

Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap. Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av data.

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd med h?g global d?dlighet, som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskor p? akutmottagningen har en central roll i att uppt?cka tidiga tecken p? sepsis. Utmaningen ligger i symtomens ospecifika karakt?r, vilket g?r sjuksk?terskans strategier och kliniska bed?mning avg?rande f?r patientens ?verlevnad. Syfte: Syftet ?r att unders?ka vilka strategier sjuksk?terskan anv?nder sig av vid identifiering av tidiga tecken p? sepsis p? akutmottagningen.