BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.

Syftet med den hÀr studien har varit att skapa en vidare förstÄelse av flersprÄkig undervisning genom att undersöka hur lÀrarna i studien uppfattar elevers lÀrande i matematik samt hur de undervisar flersprÄkiga elever inom Àmnet matematik.   LÀrande och undervisning i matematik hör tÀtt samman med sprÄket. I studien har jag tagit ett sociokulturellt perspektiv dÀr jag ser lÀrare och elevers kulturella bakgrunder samt sprÄk som resurser för lÀrandet i matematikundervisningen.   I studien har jag utgÄtt frÄn Sydafrikanska lÀrares perspektiv. Fem lÀrare i en skola i en förort till Kapstaden intervjuades och observerades. Jag anvÀnde mig av etnografiska metoder dÀr jag kunde se samspelet mellan lÀrare och elever. Studien Àr kvalitativ, det empiriska materialet inhÀmtades genom semi-strukturerade intervjuer, dokument och observationer som genomfördes med hjÀlp av fÀltanteckningar och visuell etnografi.   Resultatet visade att lÀrarna i studien sÄg elevernas flersprÄkighet som en resurs för individen och samhÀllet.

Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap. Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av data.

Syfte: Syftet med studien Àr att belysa pedagoger och rektorers uppfattningar om samverkan vid övergÄngen mellan förskola till förskoleklass med fokus pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd. I studien undersöks Àven frÄgan om vilka möjligheter det finns för utveckling inom omrÄdet. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr: hur beskriver förskolans rektor och pedagoger övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd? Vilka hinder och möjligheter beskriver rektor respektive pedagoger för barn i behov av sÀrskilt stöd vid övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass? Vad finns det för vilja och önskan om samverkan hos pedagoger i förskolan?Teori och metod: Forskningsansatsen Àr etnografiskt inspirerad och tolkningsansatsen för studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet. De metoder som anvÀnts i studien Àr ljudinspelade fokusgruppsintervjuer med förskolans rektor och pedagoger, samt deltagande observation vid överlÀmningssamtal med pedagoger och rektor i förskola samt pedagoger i förskoleklass.

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd med h?g global d?dlighet, som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskor p? akutmottagningen har en central roll i att uppt?cka tidiga tecken p? sepsis. Utmaningen ligger i symtomens ospecifika karakt?r, vilket g?r sjuksk?terskans strategier och kliniska bed?mning avg?rande f?r patientens ?verlevnad. Syfte: Syftet ?r att unders?ka vilka strategier sjuksk?terskan anv?nder sig av vid identifiering av tidiga tecken p? sepsis p? akutmottagningen.

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).

Studiens syfte Àr att undersöka hur Gaste som fenomen uppfattas av de aktiva dÀr, samt samspelet mellan lÀrande, individer och kulturen dÀr. Med hjÀlp av det som Vygotskij kallade sociokulturellt perspektiv, belyser vi hur dessa kategorier samspelar och skapas genom varandra. Genom kvalitativa intervjuer av de aktiva pÄ platsen belyser studien hur de ser pÄ Gastes kultur och de lÀrosituationer som uppstÄr pÄ platsen. Studien synliggör hur viktiga de informella lÀrandesituationer som uppstÄr till vardags Àr för utveckling och lÀrande, bÄde pÄ kollektiv och individuell nivÄ..

Nyare klassrumsforskning visar att arbetet i klassrummet idag mer sÀllan leds av lÀraren i helklassundervisning, utan istÀllet organiseras som bÀnkarbete, gruppsamtal och grupparbeten. Samtidigt Àr det preciserat i Lpf94 att elever sjÀlva ska ta ansvar för sitt lÀrande och resultat i förhÄllande till kurskriterier. Min undran utifrÄn detta var hur eleverna förvaltar dessa lÀrandesituationer och hur ansvarstagandet kan se ut i kommunikation elever emellan. Syftet med uppsatsen Àr att försöka förstÄ vilka möjligheter och begrÀnsningar för lÀrande som skapas, genom att beskriva och analysera elevers kommunikation i en lÀrandesituation. Kommunikationen som undersökts Àr tre autentiska gruppsamtal mellan elever arbetande med en rapport i religionskunskap.

Studiens syfte var att fÄ kunskap om hur sjuksköterskor under specialistutbildning inom akutsjukvÄrd med inriktning mot anestesisjukvÄrd upplever förvÀntningar, möjligheter och hinder för lÀrande under deras verksamhetsförlagda utbildning. I bakgrunden finns beskrivet specialistutbildningens upplÀggning och mÄl. NÄgra av anestesisjuksköterskans centrala arbetsuppgifter fokuseras: mötet med patienten inför anestesi och operation och den fria luftvÀgen. För studien anvÀndes en kvalitativ metod med intervjuer av tio studenter. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, vilken utgör studiens teoretiska ram.

VÄr studie belyser hur en förskolepedagog handlar i konfliktsituationer samt hennes tankar runt dessa situationer och konflikter i allmÀnhet. Vi har Àven valt att belysa nÄgra förskolebarns tankar kring detta Àmne. VÄrt arbete kÀnnetecknas av en kritisk ansats och vi diskuterar vÄrt resultat utifrÄn ett antal olika teoretiska perspektiv, behaviorism, kognitivism, sociokulturellt, makt och genus perspektiv. VÄr studie inleds med en litteraturgenomgÄng som ligger som grund för vÄrt arbete. Vi har valt att anvÀnda intervjuer och observationer som metod i vÄr kvalitativa studie.

Informations- och kommunikationstekniken (IKT) Àr en viktig del av vÄr vardag, dÄ tekniken pÄ olika sÀtt förenklar och effektiviserar vÄrt dagliga agerande pÄ arbetet och i hemmet. Genom att interagera med tekniken kan vi kommunicera med andra mÀnniskor, pÄ en mÀngd olika sÀtt genom en mÀngd olika medier. Förskolan ska pÄ ett lustfyllt och varierande sÀtt spegla samhÀllets utbredning av de digitala verktygen och lÀrplattan har blivit allt mer vanligt förekommande i förskoleverksamheten. LÀrplattan har mÄnga egenskaper och möjligheter, exempelvis kan det möjliggöra tillfÀllen av sprÄklig interaktion med olika samtalspartner, medier och genrer, vilket kan utveckla barns kommunikativa kompetenser.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningarna för och anvÀndandet av lÀrplattan som ett digitalt verktyg i barnets litteracitetsutveckling pÄ förskolan.Studien baseras pÄ en mindre enkÀtundersökning riktad till förskolechefer samt intervjuer med tre pedagoger som aktivt arbetar med lÀrplattan pÄ förskolan. Denna metod tror jag pÄ bÀsta möjliga sÀtt ska kunna uppfylla uppsatsens syfte.Resultatet visar att förutsÀttningarna pÄ förskolorna Àr relativt lika.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Den ha?r uppsatsen grundar sig i en kvalitativ underso?kning ro?rande Stockholms bostadsmarknad. Det empiriska materialet besta?r av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturstudie. Intervjuerna har genomfo?rts med akto?rer som alla har intresse i bostadsmarknaden.

VÄrt syfte med denna studie Àr att belysa förskolebarns kommunikation, samarbete, motivation och deras uppfattning om vad de lÀr sig. Detta har vi undersökt ur ett sociokulturellt perspektiv pÄ vÄr litteraturbakgrund och sedan kopplat till observationer med efterföljande intervjuer. Vi har bearbetat vÄrt insamlade material genom att kategorisera olika sÀtt att interagera. LitteraturgenomgÄngen visar att det Àr en fördel att anvÀnda datorn tillsammans med andra, vilket vi ocksÄ sett i vÄr undersökning. Barnens konstanta sprÄkande för att förklara och beskriva vad de ser pÄ datorskÀrmen stimulerar sprÄkutvecklingen och fÄr dem att reflektera över sitt eget lÀrande..

MÄlsÀttningen med det hÀr arbetet Àr att visa pÄ och pröva olika aktiviteter för arbete med vÀrdegrundsfrÄgor. VÄr förhoppning Àr att barngruppen och pedagogerna med hjÀlp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhÄllen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfÀllen som vi sedan genomfört i en barngrupp dÀr barnen Àr fem Är gamla. För att komma fram till vÄrt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vÄr mÄlsÀttning.