Sökresultat:
1625 Uppsatser om Lärande i arbetslivet - Sida 29 av 109
Positiv sÀrbehandling : - PÄ grund av kön samt etnicitet
Med syftet att sÀkerstÀlla jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn och att jÀmlikhet skall rÄda mellan olika etniska grupper fÄr EU:s lÀnder göra avsteg frÄn likabehandlingsprincipen. Detta avsteg ger dÀrmed medlemslÀnderna möjlighet att tillÀmpa positiv sÀrbehandling. För att positiv sÀrbehandling skall kunna tillÀmpas krÀvs det att vissa specifika kriterier som utmynnats ur EU ? domstolens praxis uppfylls. Dessa avser att lika eller nÀstintill lika meriter skall föreligga, en objektiv bedömning skall ske, en egenskap fÄr inte vara automatiskt avgörande samt att sÀrbehandlingen skall stÄ i proportion till ÀndamÄlet.
Den offentliga sektorns estetiska krav pÄ arbetskraften
Har utseendet nĂ„gon betydelse i arbetslivet? Existerar det estetiska krav inom den offentliga sektorn? UtifrĂ„n en kvalitativ metod har sju intervjuer genomförts med personalansvariga inom den offentliga sektorn för att undersöka förekomsten av estetiska krav. Ett antal faktorer som visar pĂ„ vilka de estetiska kraven Ă€r inom den offentliga sektorn har lokaliserats. Ăven förklaringar till varför de estetiska kraven stĂ€lls har kartlagts. Denna artikel Ă€mnar dĂ€rmed att presentera vilka de estetiska sambanden Ă€r som rĂ„der inom offentliga organisationer i Sverige..
Hockeyklacken : hur kan den hjÀlpa min kör?
Denna studie syftar till att hitta ba?rande besta?ndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och anva?ndbara i arbetet med en ko?r. Studien a?r baserad pa? intervjuer med medlemmar ur Linko?pings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomga?ng inneha?llande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartla?ggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att sta?mningen i en hejaklack a?r mycket viktig. Ofta viktigare a?n sja?lva idrotten.
Konflikthantering pÄ arbetsplatsen
Konflikter Àr ett komplexet fenomen som existerar i alla delar av samhÀllet, de Àr inte minst vanligt förekommande i arbetslivet. Det Àr av största vikt att organisationer kan hantera dessa pÄ ett konstruktivt sÀtt. Syftet med denna studie var att belysa konfliktproblematik och konflikthanteringsprocessen i organisationer. Intervjuer genomfördes med personalansvariga, anstÀllda och en konsult och resultatet analyserades med tematisk analys. Resultatet pÄvisade att mÄnga negativa konsekvenser uppstÄr som följd av konflikter och att vilken metod företagen anvÀnder har betydelse, men ocksÄ att otydlighet som skapar osÀkerhet pÄ olika nivÄer Àr av avgörande vikt.
Frivillig revision för nystartade företag : En kvantitativ undersökning om vad som pÄverkar ett nystartat aktiebolag att frivilligt vÀlja att ha revisor.
SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.
Slöjan som hinder pÄ arbetsmarknaden : En intervjustudie av nÄgra muslimska kvinnor i GÀvle
Slöjan som hinder pÄ arbetsmarknaden ? en intervjustudie av nÄgra muslimska kvinnor i GÀvle. C-uppsats i religionsvetenskap, MNR-programmet, Högskolan i GÀvle 2011.För ett antal Är sedan sÄ blossade debatten upp kring huruvida kvinnor skulle fÄ anvÀnda niqab, den klÀdedrÀkt som tÀcker kvinnors kropp och ansikte, allt utom ögonen pÄ offentliga platser som i skolan.Syftet med denna uppsats var att ta reda hur beslöjade muslimska kvinnor tas emot pÄ arbetsplatser, och huruvida deras slöja Àr ett hinder eller en tillgÄng i sammanhanget, samt hur de ser pÄ sin identitet som sjalbeklÀdd kvinna i Sverige. Kvinnorna har med olika bakgrund av nÄgon anledning hamnat i Sverige, och hÀr skapat sig ett liv utifrÄn olika förutsÀttningar. Tillsammans med sina familjer sÄ har de gjort en lÄng resa för att ta sig just hit.
Att kompromissa inför sitt arbetsliv? en enkÀtstudie om elever i 1990-talets kölvatten
1990-talet med sina ?krisÄr? satte djupa spÄr i Sveriges samhÀllsutveckling och vÄra ungdomar som Àr en ytterst konjunkturkÀnslig grupp har blivit sÀrskilt drabbade, inte minst nÀr det gÀller möjligheten att kunna försörja sig sjÀlva. Till detta kommer utvecklingen av nya ungdomskulturer som stÀller vÄra traditionella synsÀtt pÄ levnadssÀtt och karriÀr mot vÀggen.
Syftet med min undersökning var att fÄ veta om elever pÄ tre yrkesförberedande gymnasieprogram utifrÄn sina program och genom sina föresatser och strategier kan möta villkoren pÄ arbetsmarknaden. Jag har, för att ge undersökningen en problembakgrund, tagit hjÀlp av tidigare undersökningar, rent informationsmaterial och aktuell statistik. Detta för att fÄ reda pÄ vilka attityder och vÀrderingar ungdomar har i förhÄllande till arbetslivet, vilka villkor och prognoser som vÀntar eleverna inom de olika yrkesgenrerna och till sist vad som kan pÄverka att de eventuellt blir arbetslösa.
För att gÄ pÄ djupet kring vilka grundlÀggande villkor som kan ligga bakom elevernas handlingssÀtt och strategier inför arbetslivet, sÄ har jag i mina teoretiska perspektiv anvÀnt bÄde sociologiska och socialpsykologiska teser.
Jag har utifrÄn ovanstÄende bakgrund, och utifrÄn en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning, tagit reda pÄ hur sammanlagt 45 elever pÄ Barn- och fritidsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet och OmvÄrdnadsprogrammet navigerar inför sina kommande arbetsliv, vilka erfarenheter och förutsÀttningar de har och om de dÀrigenom kan anses vara beredda att möta villkoren pÄ dagens arbetsmarknad, dÄ frÀmst utifrÄn sina utbildningsomrÄden.
Efter att resultatet var sammanstÀllt och analyserat sÄ kan jag, mycket pÄ grund av den gynnsamma utveckling som Sverige för tillfÀllet (ht-2006) befinner sig i, generellt och med stor sannolikhet slÄ fast att eleverna, med vissa skillnader utifrÄn sina program, i det stora hela Àr beredda att möta villkoren pÄ dagens arbetsmarknad..
Vem tar ansvar för mig? : En kvalitativ studie om elevhÀlsan och anorexia nervosa
Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.
Kompetensutveckling för chefer: En studie inom Tekniska förvaltningen och Socialförvaltningen
Detta arbete Àr ett uppdrag frÄn LuleÄ kommun. Som kommun erbjuder LuleÄ ett flertal kompetensutbildningar dÀr frÀmsta mÄlet Àr att utveckla mÀnskliga kompetenser i arbetslivet, men Àven att ge möjligheten till varje person att förbÀttra sin kompetens under hela sin anstÀllningstid.Det erbjuds ocksÄ karriÀrutveckling inom hela kommunen som ett uttryck för att verka för ett gott medarbetarskap. DÀrför Àr LuleÄ kommun intresserade av att ta reda pÄ vilken nytta kompetensutbildningarna har för chefer. Kommunen har Àven tagit fram ett sÄ kallat kompetenshjul som beskriver fem olika aspekter av delkompetenser, nÀmligen personlig, yrkes, social, strategisk och funktionell. De menar att dessa Àr viktiga för att kunna möta de behov av kompetens som finns inom organisationer.Syftet med denna studie blev dÀrför att ta reda pÄ om de kompetensutbildningar som LuleÄ kommun erbjuder möter chefernas behov av kompetensutveckling inom Tekniska förvaltningen och Socialförvaltningen.
Flerspr?kiga elevers l?rande i matematik: strategier, resurser och undervisning
This study?s aim is to investigate how multilingual students learn mathematics and teaching strategies used to support the students? development of knowledge. A total of eleven scientific articles were selected for analysis and comparison. The results showed that visual representation, multimodal forms of expression and the students? whole linguistic repertoire constitute central resources for learning.
WebRTC i medicinsk ra?dgivning online : Ljud- och videokommunikation i kombination med co-browsing mellan patienter och va?rdgivare
IT inom va?rden blir allt vanligare och med det mo?jligheterna till kommunikation mellan patient och va?rdgivare. Denna uppsats syfte a?r att underso?ka vilken nytta och mo?jligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och va?rdgivare under cancerra?dgivning. Som mo?jliggo?rande teknik fo?r denna kommunikation anva?nds WebRTC.
Kvinnor med ADHD - En studie om kvinnors erfarenheter och upplevelser av arbetslivet
Studiens syfte har varit att fÄ insikt och kunskap om kvinnor med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och vilka upplevelser och erfarenheter dessa kvinnor bÀr med sig av arbetslivet, samt deras olika strategier i arbetssituationer. För att fÄ ett ytterligare perspektiv pÄ de berörda kvinnornas situation pÄ arbetsmarknaden, har syftet med studien Àven varit att undersöka hur en rehabiliteringsaktör ser pÄ kvinnornas situation samt vilka stödinsatser som finns för den berörda gruppen.
Som blivande Studie- och yrkesvÀgledare bedömer vi studiens Àmne som viktigt, dÄ vi anser att dessa kvinnor ska fÄ det stöd de kan tÀnkas behöva pÄ arbetsmarknaden. Vi menar ocksÄ att det Àr en viktig samhÀllsekonomisk frÄga. Eftersom kvinnor med ADHD Àr en grupp som hittills inte fÄtt samma utrymme i forskningen som mÀn med ADHD Àr detta Àmne i hög grad aktuellt och relevant.
Arbetsmotivation : - en studie om vad akademiker samt icke akademiker motiveras av i sitt arbete
Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.
Personlig integritet i arbetslivet : Arbetsgivarens möjlighet till kontroll av arbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning
SammanfattningSkyddet för arbetstagarens personliga integritet Àr ett aktuellt Àmne dÀr teknikutvecklingenger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. DÀrmed Àventyras skyddetför arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagslÀget inte nÄgon direktspecialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensklagstiftning saknar en enhetlig definition pÄ begreppet personlig integritet. Det Àr oklart vilkamöjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och epostanvÀndningsamt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet.Syftet med uppsatsen Àr att reda ut vilket rÀttsligt skydd arbetstagaren pÄ den svenskaarbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidtakontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning, samt vad begreppet godsed pÄ arbetsmarknaden i detta fall innebÀr. För att uppnÄ syftet anvÀnds en rÀttsdogmatiskmetod, som innebÀr att aktuella rÀttskÀllor det vill sÀga lagtext, förarbeten, praxis frÄnArbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras.Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskÀnsliga ÄtgÀrder sÄsom kontroll avarbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning med stöd av den allmÀnna arbetsledningsrÀtten,avtal, kollektivavtal eller lagstiftning.
En diskursanalys av hur kunskapsledningspraktiker definierar och vÀrderar kunskapsdelning.
Syftet med arbetet Àr att beskriva kunskapsledningspraktikers definition av kunskapsdelning och hur de vÀrderar det. TvÄ artiklar innehÄllande sammanlagt 7 personers uttalanden analyseras. En huvudsaklig kunskapsledningsdiskurs har hittats, Àven en vetenskapsdiskurs och en marknadsdiskurs har hittats som verkar pÄverka kunskapsledningspraktikernas definition och vÀrdering av kunskapsdelning.Kunskapsdelning framstÄr frÄn resultaten att definieras som naturligt existerande i alla organisationer med nÄgon social interaktion, men att det krÀvs nÀring och styrning för att öka vÀrdet för organisationen..