Syftet med denna studie är att undersöka förhållningssätt til  kommunikationsmedel i förhållande till pedagogisk praktik och lärande. Denna undersökning har studerats ur både ett elev-­ och lärarperspektiv. Studierna bestod av enkätundersökningar med elever från årskurs 4-­6 och intervjuer med lärare från årskurs 4-­6. Resultatet visar att eleverna både påstår sig använda datorn och mobilen för nöje, umgänge och lärande. Undersökningen visar på att eleverna i årskurs 4 till 6 sällan sitter vid datorn i skolan, men i stor utsträckning hemma sitter de mer vid datorn under sin fritid..

Detaljhandelsföretagens vill utveckla en långsiktig kundrelation för att bibehålla sin position på marknaden där kunderna har många butiker att välja utifrån. För att ge sin personal motivation att utveckla en god kundtillfredsställelse används belöningssystem som motivationsverktyg. Denna uppsats kommer att behandla arbetet med customer relationship managent även kallat CRM samt belöningssystem. Uppsatsen kommer undersöka ett medelstort detaljhandelsföretag i Luleå som arbetar med kollektivt belöningssystem och CRM arbete. Intervjuer har skett enskilt med fyra representanter från arbetslaget och en från företagsledningen i butiken.

Många utvecklingsprojekt inom IT misslyckas med att leverera det som efterfrågas. För att lösa detta problem har ett antal utvecklingsmetoder skapats. En av dessa metoder är Extreme Programming. Extreme Programming består av tre delar: värderingar, principer samt praktiker. Syftet med denna studie är att studera vilka problem som kan uppstå när Extreme Programming tillämpas av ett arbetslag om två utvecklare.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare i ett nybildat arbetslag i en 6-9-skola ser på arbete i ämnesövergripande arbetsområden. De lärare som deltar i undersökningen arbetar i ämnesövergripande arbetsområden med sina 6-9-elever, och genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare i arbetslaget samt observationer av några genomförda lektioner ges en bild av hur lärarna upplever att det fungerar att arbeta ämnesövergripande. Lärarna menar att det finns pedagogiska vinster i arbetssättet eftersom undervisningen ger eleverna både bredd och djup i de kunskaper som lärs in. Kunskaperna lärs dessutom in i ett sammanhang. Det framkommer dock att det finns svårigheter att organisera arbetet, dels att tidsmässigt få till stånd ett bra samarbete mellan involverade lärare, dels att hitta sätt att synliggöra respektive ämnen inom det ämnesövergripande arbetsområdet..

Syftet med vårt examensarbete är att beskriva förskollärares tankar kring sin yrkesroll. Vi vill undersöka vilka faktorer som kan inverka samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i det praktiska yrkesutövandet. Vi vill ta reda på vilken betydelse arbetslaget har för att förskollärare utvecklas i sin yrkesidentitet. Genom kvalitativa intervjuer har vi fått möjlighet att ta del av förskollärarnas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett oss underlaget till vår analys och diskussion.

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

Vårt syfte med denna studie var att spegla hur ett arbetslag bedriver den pedagogiska undervisningen runt en elev med autism. Vi utgick ifrån en kvalitativ undersökningsmetod och gjorde samtalsintervjuer med fyra pedagoger på en särskola. Studien visar att autism handlar om ett annorlunda sätt att förstå, tänka och uppfatta omvärlden. Det kom fram att det är viktigt att pedagogerna runt eleven ser vilka behov som finns och ger det stöd som behövs för att skapa trygghet så utveckling kan ske. Det är viktigt med rutiner och struktur, det ger eleven förförståelse om hur dagen ser ut vilket leder till trygghet och motivation i lärandet.

Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.

Alla människor har ett behov att kommunicera med varandra. Då inte alla har förmågan att uttrycka sig via talet kan Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (Takk) vara ett alternativ .Syftet med min studie har varit att undersöka vilken betydelse Takk har för barn i behov av alternativ kommunikation i förskolan. Genom intervjuer med pedagoger i ett arbetslag på en förskoleavdelning som har extra resurser, undersöker jag i vilka situationer som de använder Takk samt vad de anser om vilken betydelse Takk har för kommunikationen. Jag valde att begränsa studien till en förskola och ett arbetslag där det finns stor erfarenhet kring Takk. Resultatet visar att pedagogerna använder Takk bland annat vid samlingar och vid matsituationen, de försöker även väva in det i leken. De anser att Takk kan var ett mycket bra stöd för språket och kommunikationen. Alla pedagogerna i arbetslaget är överens om att Takk är ett bra stöd för barnens språkutveckling..

Vi har under vår utbildning till lärare för grundskolans senare år berört fördelarna med att arbeta i arbetslag. Syftet med vår studie var att undersöka lärares och övrig skolpersonals uppfattning om arbete i arbetslag. Vi började med litteraturstudier för att sätta oss in i ämnet och etablerade kontakt med vår undersökningsskola. Efter bearbetning, tolkning och analys av vår kvalitativa enkätstudie, i en högstadieskola, kom vi fram till att lärare och övrig skolpersonal anser att arbetslagets viktigaste uppgifter är elevvård, kollegialt stöd och ämnessamverkan. Vidare visar resultaten att det som uppfattas som positivt med arbetslag är just möjligheten till elevvård, kollegialt stöd och ämnessamverkan.

AbstractSkolor och utbildningsprogram behöver ständigt utvecklas. Ett steg många skolor tar är att organisera lärarna i arbetslag. Det samhälls- och yrkesliv eleverna utbildas för ställer allt högre krav på styrkor i att definiera och lösa problem i ett förändringsarbete, ofta i grupp. Regeringen betonar att entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser är viktiga förmågor för framtidens samhällsmedborgare.Traditionellt har lärare utvecklat sin kompetens och undervisning självständigt. Att delta i arbetslag ställer nya krav på ett fungerande utvecklingsarbete.

I studien undersökte vi hur ett antal förskollärare verksamma inom förskolan ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd samt hur arbetet avseende dessa barn bedrivs inom förskolan. I studien använde vi oss av kvalitativ ansats i form av intervjuer. I resultatet har det framkommit att förskollärarnas definitioner av begreppet ?barn i behov av särskilt stöd? inte behöver vara någon diagnos. I arbetet med dessa barn framkom det att tiden inte är tillräcklig.

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

Att vara empatisk innebär att vara medveten om andra människors känslor och att handla efter dessa. Vissa forskare anser att denna intelligens är medfödd, men att den som andra intelligenser måste tränas för att utvecklas (Smith 2006; Hoffman 2000) Enligt Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Skolverket 2010) ska empatiarbete finnas med i den dagliga verksamheten, genom att arbetsmetoder som främjar förmåga till inlevelse och medkänsla med andra inkluderas.Syftet med arbetet är att undersöka hur förskolepersonal kan ta del av metoder som stöds av forskning, för att stärka och uppmuntra barns empatiska handlingar och utveckla dem. Flera forskare och författare anser att verksamma metoder i detta arbete är vuxnas närvaro och förhållningssätt, hur/att barn får använda känslor och blir bekräftade i dessa samt hur empatiska handlingar uppmärksammas i vardagen (Niss, Hindgren och Westin 2007; Öhman 2003). Genom att systematiskt tillämpa det väsentliga i sådana metoder i en småbarnsgrupp under sex månader, har jag följt och observerat vad de haft för inverkan på barnens empatiska förmåga.Observationerna i arbetet är uppdelade i två delar. Första delen visar exempel på spontana empatiska handlingar hos barnen.