Sök:

Sökresultat:

857 Uppsatser om Lärande i arbetslaget - Sida 11 av 58

Förskolan: Ekologisk mat och lÀrande : En undersökning av tvÄ svenska förskolor om hur ekologisk mat pÄverkar barn i förskolan ur ett hÀlsopedagogiskt perspektiv.

Intresset av ekologisk kost och yrket som barnsko?tare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett ha?lsopedagogiskt perspektiv med fokus pa? fo?rskolan. Med hja?lp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka ekologisk mat pa? fo?rskolorna ur ett ha?lsopedagogiskt, na?rings- och ekonomiskt perspektiv.

F?rskoll?rares m?te med autismdiagnostiserade barn - En empirisk studie

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Bedömning av lÀrprocesser utifrÄn matriser

Syftet med detta examensarbete Ă€r att utföra en studie med avsikt att undersöka nĂ„gra gymnasieelevers synpunkter kring att arbeta med bedömningsmatriser. I studien undersöker jag ocksĂ„ om eleverna anser att de blivit mer medvetna om betygskriterierna för de olika betygsstegen genom att arbeta med bedömningsmatriser. Ett ytterligare syfte Ă€r att undersöka och diskutera arbetet med bedömningsmatriser utifrĂ„n lĂ€rarperspektivet. Med utgĂ„ngspunkt i mitt syfte och mina frĂ„gestĂ€llningar valde jag att göra kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever som under tvĂ„ terminer i kemi B kursen till stor del arbetat utifrĂ„n bedömningsmatriser. Även elevernas kemilĂ€rare intervjuades för att undersöka vad det finns för fördelar och nackdelar med att arbeta med bedömningsmatriser utifrĂ„n ett lĂ€rarperspektiv. De intervjuade eleverna gĂ„r andra Ă„ret pĂ„ naturvetarprogrammet pĂ„ en gymnasieskola i Sverige. Resultaten av min undersökning visar att eleverna vill ha tydliga och klara mĂ„l och tycker att bedömningsmatriser Ă€r ett bra sĂ€tt att presentera kursmĂ„len pĂ„.

SPINDELN I N?TET Rekryterarens anpassning i m?tet mellan arbetsgivare och arbetstagare

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

Specialpedagogisk handledning i förskolan. En deskriptiv intervjustudie om tio förskollÀrares upplevelser och erfarenheter av specialpedagogisk handledning i förskolan

SyfteStudien Àr en deskriptiv studie av upplevelser och erfarenheter förskollÀrare har av specialpedagogisk handledning i förskolan.FrÄgestÀllningar? Upplever förskollÀrarna att den specialpedagogiska handledningen har förÀndrats över tid?? Har förskollÀrarna upplevt behov av specialpedagogisk handledning?? Vad upplever förskollÀrarna att den specialpedagogiska handledningen har handlat om?? Vad upplever förskollÀrarna att den specialpedagogiska handledningen frÀmst handlar om, enskilda barn eller hela barngruppen?? Upplever förskollÀrarna att den kunskap som erhÄlls genom den specialpedagogiska handledningen anvÀnds i verksamheten?? Vad har förskollÀrarna för visioner om hur den specialpedagogiska handledningen skulle kunna se ut idealt?Metod: Studien Àr hermeneutiskt inspirerad i tolkningen av resultatet. Metoden som anvÀnts vid insamling av empirin Àr den kvalitativa halvstrukturerade forskningsintervjun. Teori: OmrÄden som belyses Àr specialpedagogiska perspektiv och teorier, styrdokument och litteratur samt tidigare forskning kring omrÄdet handledning. Resultat: Behovet av specialpedagogisk handledning av personal i förskoleverksamheten Àr idag större Àn den tillgÄng som finns till förfogande.

Att drabbas av postpartumdepression : En litteratur?versikt

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

Operationssjuksk?terskors och kirurgers erfarenheter och upplevelser av intraoperativ kommunikation

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

Hur blir en valnöt en skalnöt : SprÄkliga processer i kreativt skrivande med ungdomar

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.

?Eleven? - En Foucauldiansk-inspirerad diskursanalys av l?roplanens formuleringar ?ver tid med fokus p? elever i behov av extra anpassningar i skolan och p? fritidshemmet.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

?H?LSA BETYDER ATT MAN FINNS I ETT SOCIALT SAMMANHANG? En kvalitativ intervjustudie om pensionerade m?ns upplevelse av vardagens aktiviteter och social tillh?righet ur ett h?lsoperspektiv

Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.

Fö?rskolans inomhusmiljö? i relation till barns lÀ?rande : En studie om pedagogers arbetssÀ?tt pÄ tvÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor

Background: The request for the Reggio Emilia practice has expanded enormously the last couple of years within the Swedish preschools. This particular practice describes the environment as a third educator. This third educator is supposed to work as - not only a tool - but also a support to ease children's learning experiences and help develop their mind. Previous research has shown that design of, for instance, furniture has a way of affecting the children's learning process and development.Aims: The purpose of this study is to see how two different teams of preschool educators on two differed Reggio Emilia inspired preschools work and handle the physical indoor environment. Method: We started out by contacting Reggio Emilia inspired preschools.

JÀmstÀlldhetsarbete i förskolan ? utifrÄn ett genusperspektiv: En studie i hur jÀmstÀlldhetsarbete bedrivs inom förskolans verksamhet

Studien handlar om hur jÀmstÀlldhetsarbete bedrivs inom förskolans verksamhet ? utifrÄn ett genusperspektiv. Studien har utförts via kvalitativa intervjuer med fem pedagoger pÄ olika orter i Sverige, dÀr informanterna redogör för sitt jÀmstÀlldhetsarbete samt vilka resultat de anser att jÀmstÀlldhetsarbetet gett. Resultatet visar att informanterna anvÀnder olika arbetsmetoder och tillvÀgagÄngssÀtt i syfte att befrÀmja jÀmstÀlldhet. Samtal Àr dock en form som samtliga informanter lyfter fram som en fungerande arbetsmetod.

Operationssjuksk?terskans erfarenheter av att kommunicera med operationsteamet

Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet ?ka.

Kan man arbeta Àmnesöverskridande pÄ Industriprogrammet?

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för ett Àmnesöverskridande arbete pÄ industriprogrammet med inriktning mot TrÀteknik. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om Àmnesöverskridande arbete. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag se hur arbetslaget, som bestÄr av fyra lÀrare, pÄ ett industriprogram sÄg pÄ ett sÄdant arbete. Jag har Àven intervjuat platschefen för att fÄ skolledningens syn pÄ Àmnesöverskridande arbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att förutsÀttningarna finns för ett Àmnesöverskridande arbete. De jag intervjuade sÄg positivt pÄ möjligheterna för ett Àmnesöverskridande arbete. De hinder respondenterna sÄg har med tid och samordning att göra.

Pedagogernas mÄl med utevistelsen: Att gÄ ut för att lÀra in, att gÄ in för att lÀra ute

I denna studie var syftet att bidra med kunskaper om pedagogers mÄl med utevistelsen i förskolan. Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer och observationer. I studien har tvÄ respondenter deltagit i de kvalitativa intervjuerna. Under observationerna har flera arbetslag varit delaktiga. De resultat vi fick visade att kunskap, hÀlsa och delaktighet Àr tre viktiga faktorer som pÄverkar barnens lÀrande i utevistelsen.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->