Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartlÀggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en anvÀnds. Grunderna till bruket faststÀlldes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkÀtundersökning, dÄ de sÄgs som tÀnkta anvÀndare och möjliga aktörer.

Mobil förskola Àr ett fenomen som har börjat ta plats och vÀxer snabbt som ett komplement till den ordinarie pedagogiska förskoleverksamheten. Den har uppkommit som ett resultat av att samhÀllet förÀndras och det stÀller andra och nya krav pÄ förskolan och skolan att möta barn och elever i ett lÀrande. Det finns mÄnga Äsikter om vad som Àr bra eller mindre bra för barns lÀrande och utveckling men det saknas en övergripande forskning om mobil förskola som stöd för nya antaganden, tankar och idéer. För att förstÄ lÀrandet har jag valt att lyfta fram teoretiska funderingar ur ett sociokulturellt perspektiv som har kopplats ihop med forskning bÄde frÄn förskola och frÄn skola. Resultatet visar att pedagogerna ser den mobila förskolan som ett verktyg som underlÀttar för dem att genomföra sitt uppdrag om lÀrande och utveckling.

Barns lek i styrd lek och fri lek Àr intressant för alla som arbetar med barn eller bara Àr intresserade av barns utveckling. Leken Àr de smÄ barnens sÀtt att upptÀcka och utforska sin vÀrld. PÄ förskolan fÄr barn möjlighet till att utveckla alla sina sinnen och med hjÀlp av pedagoger som fyller pÄ deras lekar fÄr barnen en bra start i sin utveckling. Lek Àr viktigt.Syftet med undersökningen Àr att förstÄ hur barnen lÀr sig och hur de anvÀnder sina erfarenheter. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod med observationer som redskap.

Examensarbetets syfte Àr att belysa hur pedagoger arbetar med att stödja barns utveckling av den empatiska förmÄgan, samt hur pedagogerna uppfattar barns utveckling av empati hos det lilla barnet i förskolan. Syftet Àr Àven att synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstÄ av att inte stödja barn i deras utveckling av empatisk förmÄga. Metoden som valts för detta examensarbete Àr av formen kvalitativ intervjustudie dÀr den semistrukturerade intervjustrukturen har anvÀnts. De som har blivit intervjuade Àr förskollÀrare som har lÄng erfarenhet att arbeta med barn i förskolan. Antalet förskollÀrare som har intervjuats Àr tre stycken och alla har intervjuats var för sig om Àmnet barns empatiska förmÄga i förskolan.

Medveten motorisk trÀning har visat sig vara gynnsamt för barns senare skolprestationer. Det hÀr antyder tidigare forskning som menar att det finns ett samband mellan barns motorik och deras koncentrationsförmÄga och skolprestationer. Den hÀr studien handlar om förskollÀrares förestÀllningar om barns motorik och hur förskolans utemiljö anvÀnds för att stimulera barns motorik. Studien syftar till att beskriva vilket kroppsligt lÀrande som stimuleras i förskolans utemiljö. Studiens tvÄ frÄgestÀllningar berör förskollÀrares upplevelse av vilket kroppsligt lÀrande som sker hos barn i förskolans utemiljö samt förskollÀrares erfarenheter av barns motoriska utveckling i förskolans utemiljö.

I vÄr undersökning kommer vi att visa hur man anvÀnder sig av IUP-individuella utvecklingsplaner i skolan. Vi kommer att utgÄ frÄn dessa frÄgestÀllningar: Hur följer man elevernas utveckling med hjÀlp av IUP? Hur gÄr det till nÀr man arbetar med IUP i skolan?I litteraturgenomgÄngen tar vi upp vad som redan finns forskat kring IUP. Vi har funnit att IUP tydliggör elevernas utveckling pÄ deras egen nivÄ och konkretiserar de mÄl som eleverna, enligt styrdokumenten, lÀroplaner och kursplaner, ska uppnÄ. Vi jÀmför sedan resultaten av vÄra intervjuer med det som redan finns framforskat frÄn andra forskningsstudier.

I Sverige finns till skillnad fra?n ma?nga andra la?nder inget fullt efterlevandeskydd fo?r efterlevande na?r det ga?ller pensionerna. Ett info?rande av gemensamma pensionsra?tter har tagits upp som fo?rslag i Statens offentliga utredningar men har a?nnu inte genomfo?rts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsra?tter pa?verkar levnadsstandarden under pensionstiden fo?r par och fo?r den efterlevande i paret. Detta genomfo?rs genom en sammansta?llning av tolv par och bera?kningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsra?tter.

En organisation lÀr nÀr individerna i organisationen lÀr. Allt lÀrande i organisationer startar med andra ord pÄ individnivÄ. Medarbetarsamtalet ses som ett moment för att ta tillvara pÄ medarbetarens kunskaper och att utveckla nya kunskaper hos medarbetaren. Men fenomenet medarbetarsamtal har bÄde blivit Àlskat och hatat och har fallgropar precis som all annan mÀnsklig interaktion. Fokus i forskningen av medarbetarsamtalet har legat pÄ hur det ska vara för att bringa framgÄng, och dÄ frÀmst genom ett ledarperspektiv.

Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.

Bakgrund: Fibromyalgi ?r en kronisk sm?rtsjukdom som ?r komplex med olikartade symtom som p?verkar patienters fysiska och psykiska m?ende. Diagnostiserings- och behandlingsprocessen pr?glas ofta av utmaningar. Viss forskning visar att v?rdpersonal har en varierande kunskap om fibromyalgi som tillst?nd vilket tillsammans kan leda till variationer av bem?tande.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och förklara hur svenska börsnoterade koncernbolag redovisar utgifter för Forskning och Utveckling i sin Ärsredovisning för 2006.Problemet med denna redovisning Àr att den framtida ekonomiska nyttan Àr svÄr att mÀta pÄ ett tillförlitligt sÀtt, detta kan skapa svÄrigheter att visa upp den verkliga bilden av ett företags resultat och stÀllning.Genom att undersöka hur bolagen redovisar, har vi fÄtt svar och eventuella motiveringar till bolagens val att antingen tillgÄngs- eller kostnadsredovisa sina FoU-utgifter. Vi valde att göra en kvantitativ undersökning av bolagen pÄ Stockholmsbörsens Large Cap-lista och skapade dÀrefter egna tabeller och diagram som skulle vara lÀttöverskÄdliga för lÀsaren. Av de resultat vi funnit kan vi bÄde se likheter och skillnader mellan bolagen och branscherna, och vi kan dra slutsatsen att bolagen redovisar utgifter för Forskning och Utveckling som immateriella tillgÄngar Àven som dom Àr otydliga med hur det gÄtt tillvÀga nÀr hur de bedömt förmÄgan att skapa framtida ekonomiska fördelar..

This thesis is a case study of the search function on the University of Uppsala?s web site. The search function in this study was chosen since it exists on a large and complex web site and there were apparent lacks in the old version of the search function. The thesis highlights some of the problems that can appear in the development of a search function on a local site. One interesting find is that one of the most difficult issues is organizational and not technical.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Stimulering av forskning och utveckling genom skatteincitament har under de senaste decenierna varit ett omtalat samtals?mne inom b?de politiken, ekonomin och skattejuridiken. ?r 2014 presenterades ett nytt avdrag p? arbetsgivaravgifter och allm?nna l?neavgifter f?r anst?llda som jobbar med forskning och utveckling. ?r 2024 s? fick detta avdrag sin egen lag, Lag (2023:747).

Studien underso?ker maktfo?rdelningen i en projektgrupp, tillsatt fo?r att ko?pa in ett affa?rssystem. Syftet med studien a?r att studera hur och varfo?r makt delas i en projektgrupp, samt hur anva?ndandet av makt kan leda till konflikter inom projektgruppen. Fo?r att besvara syftet sta?lls tre fra?gesta?llningar (1) Hur formas maktfo?rdelningen inom en projektgrupp? (2) Hur anva?nds makt och hur pa?verkar den konflikter inom projektgruppen? (3) Hur pa?verkas maktfo?rdelningen av konflikter?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna anva?nds teorier om inko?psprocessen fo?r affa?rssystem, beslut i projektgrupper, olika typer av makt samt teorier om konflikter.