Sökresultat:
1990 Uppsatser om Lärande dialog - Sida 33 av 133
SOCIALA MEDIER, FĂRDELAR OCH NACKDELAR UR SERVICEFĂRETAGS PERSPEKTIV
Sociala medier innebÀr ett nytt och revolutionerande sÀtt att, för svenska serviceföretag, skapa en tvÄvÀgskommunikation med ett stort antal anvÀndare. Genom sociala medier nÄr serviceföretagen ut till fler anvÀndare och kan skapa nöjdare kunder. Detta för att serviceföretagen förmedlar en service till kunderna i form av att möta dem i en kanal dÀr de kan föra en dialog. Med rÀtt strategi, resurser och tillvÀgagÄngssÀtt kan anvÀndandet av sociala medier skapa fördelar till svenska serviceföretag och stÀrka deras kommunikation och marknadskommunikation mot kunderna..
Prestanda och webbramverk
I denna studie underso?ktes det tio vanliga ramverk inom webb branschen, ba?de
de mest anva?nda ramverken samt na?gra nya uppstickare som har va?xt mycket de
senaste a?ren. Fo?r att skala upp en hemsida till ma?nga anva?ndare a?r det
viktigt att strukturen bakom sidan presterar bra, da?rfo?r a?r det viktigt att
va?lja ra?tt ramverk. Sa? hur ska en webbutvecklare da? va?lja ramverk fo?r att
kunna uppna? en bra prestanda? Det a?r allma?nt ka?nt att anva?ndare la?mnar
sidor na?r responstiden o?kar.
Heel Me
High heels ? a fashion that has not gone out of style after hundreds of years. Despite their esthetic advantages, high heels become uncomfortable and harmful after repetitive and long term use. With this as a starting point, Huyen Nguyen ? a student at the Innovation Engineering Program at the University of Halmstad ? decided to make a final thesis project.
The project goal has been to combine the esthetic advantages of high heels and bring a comfortable solution to the equation.
Samtal med en sökmotor : En sprÄkteknologisk undersökning av dialogen mellan SprÄkrÄdets frÄgelÄda och dess anvÀndare
SprÄkrÄdet besvarar sprÄkfrÄgor pÄ internet via sin webbaserade frÄgelÄda, men den ger inte sÄ mÄnga svar som den skulle kunna. Jag har undersökt hur frÄgelÄdan bjuder in besökarna till dialog och hur den upprÀtthÄller dialogen i enlighet med inbjudan. Jag har ocksÄ undersökt hur den tekniska plattform som frÄgelÄdan vilar pÄ bidrar till kommunikationen.Det visade sig att en del av frÄgelÄdans erbjudande Àr nÀstan omöjligt att ta del av pÄ grund av tekniska och sprÄkliga begrÀnsningar, men ocksÄ att det bör vara möjligt att med relativt enkla sprÄkteknologiska medel minska det glapp som finns mellan frÄgelÄdan och dess sökare..
Att attrahera kompetens : vilka dimensioner av anseende Àr viktiga för att företag ska attrahera kompetens
Att attrahera kompetent personal a?r mycket avgo?rande fo?r att fo?retag ska prestera va?l i framtiden, och fo?r att lyckas med detta a?r det viktigt att fo?retag har ett bra anseende. Anseende a?r dock en komplex tillga?ng och besta?r av flera dimensioner. Syftet med denna uppsats a?r att ta reda pa? vilka dimensioner av anseende som a?r viktigast fo?r att attrahera kompetent personal.
??? ?????? ?? ????????! : Om litteratur och lÀsande i Tatiana Tolstajas ????.
Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.
Beyonce, Sex och Feminism : En diskursanalys av pÄgÄende förhandlingar om feminism och sexualitet i det samtida medielandskapet
Det huvudsakliga syftet med denna uppsats a?r att belysa pa?ga?ende fo?rhandlingar om feminism och sexualitet i det samtida medielandskapet, med avstamp i Beyonce?s senaste produktioner samt den omga?rdande debatt som dessa genererat. Fo?r att genomfo?ra detta har jag, genom en diskursanalys, la?st sex stycken utvalda la?ttexter samt videor fra?n Beyonce?s sja?lvbetitlade skiva (2013) utifra?n ett antal feministiska teorier. Fokus ligger pa? de olika feministiska diskursernas tolkning utav kropp, sexualitet, struktur, agens och etnicitet i dessa verk.Resultatet av uppsatsen visar att de olika feministiska diskurserna har, ba?de historiskt och samtida, olika uppfattning om hur en kvinna fa?r vara sexuell i dagens medielandskap.
Vad Àr det frÄgan om?
Denna studie Àr genomförd för att fÄ insyn i vilka kommunikationsmönster som finns i tre klassrum. Den studerar Àven vilka röster som hörs i dessa tre klassrum. Vi har utifrÄn Lev Vygotskijs teori om kunskap och sprÄkutveckling analyserat vÄr empiri. Studien tittar ocksÄ pÄ hur turtagningen, vem som fÄr ordet samt hur de fÄr ordet. I analysen av turtagningen anvÀnds Catrin Norrbys modell som utgÄngspunkt.
Pedagogisk utveckling - frÄn ett utforskande till ett tillvaratagande av elevers Äsikter
UtvÀrderingar anvÀnds idag flitigt inom den svenska skolan för att bedöma verksamheten, en verklighet i vilken detta examensarbete gör avstamp i. Genom att genomföra en aktionsforskningsstudie har vi prövat och studerat en modell för pedagogisk utveckling som utgÄr frÄn utvÀrderandet men ocksÄ innefattar ett tillvaratagande av utvÀrderingsresultatet genom kollegialt uppföljningsarbete. Modellen innefattar kortfattat ett utforskande och ett tillvaratagande, vilket syftar till att vÀcka reflektion och kollegial samverkan med pedagogisk utveckling som mÄlsÀttning..
OrdinlÀrning i spanska Analys av tvÄ lÀroböcker Vocabulary
Syfte
Detta examensarbete Àr en studie i hur vÀl olika ordinlÀrningssÀtt Àr representerade i tvÄ kapitel i vardera tvÄ lÀroböcker och vad lÀrarens roll i sprÄkundervisningen blir i förhÄllande till de tvÄ lÀroböckerna.
Metod
Undersökningen bygger pÄ en forskningsdel med teorianknytning om ordinlÀrning och en analys av innehÄllet i de utvalda kapitlen i de tvÄ lÀroböckerna. Analysen utförs genom nÀrlÀsning för att undersöka hur vÀl lÀroböckerna stÀmmer överens med den forskning som har granskats om ordinlÀrning.
Resultat
Undersökningen visar att lÀroböckerna brister i uppfÄngandet av alla elever med olika inlÀrningsstrategier och studietekniker. Samt att det blir lÀrarens uppgift att tillgodose eleverna med information om olika sÀtt att studera ord, om vikten av uppföljning, dialog, och variation i sprÄkundervisningen..
Tidsaspekter pa? planprocessen : Ja?mfo?rande fallstudier av Tyskland och Storbritannien
Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.
Reaktioner pÄ en organisationsförÀndring : En kvalitativ studie om chefernas upplevelse av förÀndring
Vi har kommit fram till att chefernas reaktioner inte beror pÄ omorganisationen i sig utan hur förÀndringsprocessen har gÄtt till. Deras reaktioner speglar ett motstÄnd mot sÀttet som förÀndringsprocessen har genomförts pÄ. Det Àr personerna i organisationen och inte organisationsformen som Àr det viktiga för cheferna. Vi tycker att de faktorer som pÄverkar en lyckad förÀndringsprocess Àr medarbetarnas delaktighet, möjlighet till en bra dialog innan beslutet Àr taget, kommunikation samt kÀnsla av sammanhang..
Dialog, information eller samtal?
Att samrÄda med sakÀgare och medborgare Àr sedan flera Är en obligatorisk del i kommunal fysisk planlÀggning, bÄde nÀr det gÀller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhÄllits som en viktig del i strÀvan efter den socialt hÄllbara staden. Att samrÄda om framtida planer med allmÀnheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbÀttra beslutsunderlaget med ytterligare information frÄn de boende pÄ platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag Àr plansamrÄdet det enda momentet i detaljplaneprocessen dÀr kommunen mÄste erbjuda allmÀnheten att delta i diskussionen om planÀndringarna. PÄ sÄ sÀtt kan plansamrÄdet ses som ett minimikrav pÄ den del kommunikativ planering som kommunen Àr skyldig att tillÀmpa, dÀremot Àr kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.
HÄllbar utveckling - en del av förskolans vardag: En studie om hur pedagoger i förskolan uppfattar lÀrande för hÄllbar utveckling
Studien som genomförts, hade till syfte att fÄ syn pÄ hur pedagoger i förskolan uppfattar att de skapar tillfÀllen för hÄllbar utveckling. De metoder som anvÀndes för att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgan, var en öppen enkÀt som efterföljdes av en fördjupad intervjustudie. Det resultat som framkom, visade att lÀrande för hÄllbar utveckling var en del av vardagen. Respondenternas utsagor och uttryck visar att lÀrande för hÄllbar utveckling, till stor del ligger i att vÀrna om naturen, ge barnen möjlighet till naturupplevelser, sopsortering och kompostering. ArbetssÀttet för att göra detta möjligt sker genom demokratiska arbetssÀtt dÀr delaktighet, dialog, kritiskt tÀnkande och inflytande Àr viktiga delar.
Samverkan i skolan
Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar
huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att
analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp
av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de
olika yrkesrollerna.
Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam
planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet,
vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r
grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av
samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.