Sök:

Sökresultat:

1990 Uppsatser om Lärande dialog - Sida 14 av 133

F?rskoll?rares m?te med autismdiagnostiserade barn - En empirisk studie

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

SPINDELN I N?TET Rekryterarens anpassning i m?tet mellan arbetsgivare och arbetstagare

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

Utvecklingssamtal : ? Dialog och samspel som grund för utveckling och lÀrande

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vad i utvecklingssamtalet som kan leda till ett dialogiskt samspel mellan lÀrare och förÀldrar i förskolan. Vi kom fram till att observation var den bÀsta metoden för att kunna fÄ svar pÄ frÄgan. Tio utvecklingssamtal genomförda vid fyra olika förskolor observerades. Syftet var inte att göra nÄgra generella bedömningar av eller jÀmföra resultat. I stÀllet har en diskussion förts kring resultaten som jÀmförts med tidigare forskning inom omrÄdet.

Att drabbas av postpartumdepression : En litteratur?versikt

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

Dialog och delaktighet : en studie om balanserad stryrning i praktiken och dess pÄverkan pÄ verksamheters lÀrande och utveckling

Syftet med studien Àr att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken pÄverkar verksamheters lÀrande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken pÄverkar verksamheters förutsÀttningar att bli en lÀrande organisation. Balanserad styrning Àr en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien Àr miljöpedagogik och lÀrande organisation. Studien bygger pÄ en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att hÀr skapa förstÄelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lÀrande och utveckling samt hur den skapar förutsÀttningar för att bli en lÀrande organisation. Intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod, respondenter frÄn tvÄ kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och tvÄ medarbetare intervjuats.

FörutsÀttningar för delaktighet? utifrÄn ett patientperspektiv En litteraturstudie

Delaktighet Àr ett centralt begrepp i vÄrt samhÀlle och i synnerhet inom hÀlso- och sjukvÄrden. Det Àr dÀrför av vikt att ytterligare belysa begreppet delaktighet ur ett patientperspektiv, för att fÄ en ökad förstÄelse av dess innebörd. Tidigare forskning kring delaktighet Àr gjord inom olika sammanhang, exempelvis inom akut- och hjÀrtsjukvÄrd och ofta frÄn ett sjuksköterskeperspektiv. Syftet med studien Àr att beskriva förutsÀttningar för delaktighet sÄ som detta erfars av patienter med cancersjukdom.Denna uppsats Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats dÀr Ätta sjÀlvbiografier har analyserats. Att ta del av mÀnniskors livsberÀttelser kan vara ett sÀtt att komma nÀra deras upplevda erfarenheter, tankar och kÀnslor.

Operationssjuksk?terskors och kirurgers erfarenheter och upplevelser av intraoperativ kommunikation

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

Hur blir en valnöt en skalnöt : SprÄkliga processer i kreativt skrivande med ungdomar

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.

Dialog i samförstÄnd : FrÄn istappar till samarbete; faktorer som pÄverkat dialogen mellan Arlanda och kranskommunerna

Arlanda Àr Sveriges största internationella flygplats och har en stor betydelse nÀr det kommer till jobb, nÀringsliv, kunskap, turism, kultur och dÀrmed hela Sveriges vÀlfÀrd. Flygplatsen ligger i Sigtuna kommun och runt omkring Arlanda ligger ytterligare tre kommuner; Vallentuna, Knivsta och Upplands VÀsby.  Alla dessa arbetar aktivt med ÄtgÀrder för en hÄllbar utveckling av sina organisationer.Kommunerna och Arlanda har tre huvudsakliga gemensamma intressen som samverkar och Àr beroende av varandra.  För att tillsammans organisera, strukturera och försöka hitta gemensamma hÄllbara lösningar pÄ de problem och möjligheter som uppstÄr runt intressena har kommunerna och Arlanda en vÀl utvecklad dialog.Dialogen idag beskrivs som god och samtalsklimatet positivt. Kommunerna Àr delaktiga i Arlandas utveckling och samarbete sker i flera forum. För drygt tio Är sedan var bilden en annan. Samtalsklimatet uppfattades som kyligt, verksamheten var sluten och det togs ingen hÀnsyn till vilken pÄverkan man hade pÄ omgivningen.Litteratur som rör dialog mellan en organisation och dess intressenter poÀngterar ofta vikten av att man förstÄr varandra och delar uppfattning om vad organisationens ansvar bestÄr i om relationen ska vara vÀrdefull.  För att fÄ en större kunskap om hur det samförstÄndet ser ut i Arlandas fall har en rad intervjuer med representanter frÄn de olika kommunerna samt Arlanda genomförts.

Utvecklingssamtalet i förskolan: en kvalitativ
intervjustudie och brukstextanalys baserat pÄ material frÄn
fem förskolor

Syftet med detta examensarbete var att studera hur förskollÀrare förhöll sig till fenomenet utvecklingssamtalet. Metoderna vi anvÀnde var kvalitativa intervjuer samt brukstextanalys av insamlat material. I undersökningen deltog fem personer frÄn olika förskolor i en kommun i Norrbotten. Resultatet visade att förskollÀrarna sÄg att utvecklingssamtalet hade olika syften: att följa upp och visa pÄ barnets utveckling och lÀrande, att skapa bra kontakt med förÀldrarna, att anvÀnda utvecklingssamtalet som ett informationstillfÀlle samt att stödja förÀldrarna i sin förÀldraroll. Utvecklingssamtalets utformande visade sig ha tvÄ dimensioner: om barnet var delaktigt i samtalet samt om samtalet hade en dialog med drag av monolog eller en öppen dialog.

?Eleven? - En Foucauldiansk-inspirerad diskursanalys av l?roplanens formuleringar ?ver tid med fokus p? elever i behov av extra anpassningar i skolan och p? fritidshemmet.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

?H?LSA BETYDER ATT MAN FINNS I ETT SOCIALT SAMMANHANG? En kvalitativ intervjustudie om pensionerade m?ns upplevelse av vardagens aktiviteter och social tillh?righet ur ett h?lsoperspektiv

Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.

Fö?rskolans inomhusmiljö? i relation till barns lÀ?rande : En studie om pedagogers arbetssÀ?tt pÄ tvÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor

Background: The request for the Reggio Emilia practice has expanded enormously the last couple of years within the Swedish preschools. This particular practice describes the environment as a third educator. This third educator is supposed to work as - not only a tool - but also a support to ease children's learning experiences and help develop their mind. Previous research has shown that design of, for instance, furniture has a way of affecting the children's learning process and development.Aims: The purpose of this study is to see how two different teams of preschool educators on two differed Reggio Emilia inspired preschools work and handle the physical indoor environment. Method: We started out by contacting Reggio Emilia inspired preschools.

Objektet i platsen, platsen i objektet

Hur kan samspelet mellan objekt och plats se ut och vad kan det kallas? Genom litteraturstudier och observationer undersöks samspelet mellan konstverk och allmÀnt tillgÀnglig plats. De objekt som undersöks Àr konstverk i tre olika miljöer; en stadsmiljö, en naturmiljö och en park, vilken kan ses som en blandning av de tvÄ förstnÀmnda. Syftet med Àr att genom litteraturstudier och observationer undersöka samspelet mellan dessa tre konstobjekt och platser och pÄ sÄ sÀtt försöka utröna om ett konstnÀrligt förhÄllningsÀtt kan appliceras i platsskapandet Àven inom landskapsarkitekturen. Dessutom diskuteras om enskilda objekt kan vÀcka medvetenhet om en plats och stÀrka platsens identitet.

Operationssjuksk?terskans erfarenheter av att kommunicera med operationsteamet

Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet ?ka.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->