Sök:

Sökresultat:

1645 Uppsatser om Lärande bransch - Sida 63 av 110

?Prata om hur jobbigt det ?r och hur verkligheten kan se ut? ? En kvalitativ studie om l?rarstudenters ber?ttelser om sina VFU-upplevelser

Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

Icke-finansiella mÄl i skuggan av finansiella mÄl?: fallstudier inom detaljhandeln

Detaljhandeln Àr en bransch i stÀndig utveckling och konkurrensen blir allt hÄrdare. För att en butik ska överleva krÀvs styrning och kontroll av verksamheten. Att medarbetarna agerar för organisationens bÀsta Àr viktigt och det gÀller att hitta incitament för detta eftersom medarbetarna har egna intressen som inte alltid Àr förenliga med butikens. Styrning sker genom att organisationen anvÀnder sig av mÄl och prestationsmÄtt, frÀmst av finansiell karaktÀr, och icke-finansiella mÄl och mÄtt kommer i skymundan. Inom detaljhandeln Àr dock icke-finansiella mÄl och mÄtt, sÄsom kundnöjdhet och kvalitet betydelsefulla för överlevnad och konkurrenskraft.

TillvÀxt i smÄföretag - UtifrÄn ett medarbetarperspektiv

Sammanfattning Titel: TillvÀxt i smÄföretag, utifrÄn ett medarbetarperspektiv NivÄ: Kandidatuppsats i Ledarskap och Organisation III, 15 hp Författare: Fatmir Maloku & Katarina Klein UtgivningsÄr: Ht 2011 Handledare: Anders Edvik ProblemomrÄde: Sammanfattningsvis beskriver tidigare studier kring tillvÀxt i smÄföretag, hur man ska förbereda sig inför en kommande förÀndring och hur man bÀst handskas med denna. Dock studeras detta utifrÄn ett företagsperspektiv. DÀrför finns det intresse att lyfta fram medarbetarnas upplevelser. Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att fÄ en förstÄelse av hur tillvÀxt i ett smÄföretag upplevs utifrÄn ett medarbetarperspektiv. Uppsatsens bidrag: Bidraget av denna studie Àr en förstÄelse av medarbetarnas upplevelser av tillvÀxt i smÄföretag.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ ansats och har anvÀnt oss av semi-strukturerade intervjuer pÄ 11 respondenter. Vidare har vi anvÀnt oss av tillvÀgagÄngssÀttet grundad teori, för att pÄ lÀmpligaste sÀtt besvara vÄr frÄgestÀllning. Resultat: Den röda trÄden genom studien Àr att medarbetarna pÄ en pratnivÄ Àr positivt instÀllda till tillvÀxten, men man upplever oro inför de förÀndringar som det innebÀr för framtiden. Risken Àr att tillvÀxt medför förÀndringar som skapar ett mer formellt och uppdelat företag dÀr nuvarande företagskultur inte förs vidare. Vidare forskning: Det hade till en början varit av intresse att göra en komparativstudie med ett annat företag inom samma bransch.

Modellering av ?gonr?relser p? en m?lning med spatio-temporala punktprocesser: En j?mf?rande simuleringsstudie av modeller med varierande homogenitet i tid och rum

?gats fixeringar, punkterna d?r blicken stannar, och sackader, de snabba hoppen mellan fixeringar, bildar ett unikt punktm?nster i tid och rum. Dessa m?nster kan d?refter analyseras och till?mpas inom olika discipliner. Syftet med detta arbete ?r att bygga statistiska modeller som efterliknar dessa m?nster.

En förÀnderlig ledare : En studie om gruppfaser och ledarskap

Syftet med denna uppsats a?r att med hja?lp av Susan A. Wheelans teori fo?rsta? och tolka de faser som arbetsgrupper och ledare ga?r igenom, samt komma med fo?rslag om hur man kan komplettera hennes teori. Wheelans teori handlar om att anpassa sitt ledarskap pa? arbetsgruppens utvecklingsniva?.

?r f?rskoleklassen f?r alla barn? - En kvalitativ forskningsstudie av l?rares uttryckta uppfattningar om hur f?rskoleklassens obligatoriska etablering i grundskolan p?verkat skolg?ngen f?r elever som har koncentrationssv?righeter

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Managementteknologier i harmoni eller i konflikt? : En studie av TQM & MBO samt deras översÀttning och influenser hos tvÄ utförare i bestÀllar-utförarmodellen

Kvalitetsrörelsen avspeglar sig i managementteknologier sÄsom TQM och NPM som implementerats inom den privata- och offentliga sektorn. Inom NPM anvÀnds MBO som dess frÀmsta verktyg. MBO kan vid en jÀmförelse ses som en motsats till det TQM sÀgs stÄ för. BestÀllar-utförarmodellen som brukas inom NPM har privata sektorn som utförare. Det huvudsakliga syftet för denna studie Àr att undersöka om tvÄ organisationer tillÀmpar TQM eller MBO eller dessa i kombination.

Sarbanes-Oxley : en studie i stora belopp och byrÄkratiska storheter

Revisionsbranschen Àr en till synes omvÀxlande bransch. Antingen Àr det mossiga gubbar i gröna solskÀrmar, eller mÄngmiljardskandaler och offentliga rÀttegÄngar. Denna uppsats fokuserar pÄ det senare; eller snarare följderna av dem. De enorma konkurser och förluster som uppstod dÄ redovisnings- och revisionsfiffel upptÀcktes i nÄgra av USA:s enormt stora företag i början av tvÄtusentalet har nu fÄtt efterkÀnningar vÀrlden över. Sarbanes-Oxley, den namnkunnigaste av dessa följder, Àr ett regelverk med strÀnga krav pÄ företagens verksamhet och redovisning, och Ànnu strÀngare straff om dessa krav inte följs.

Direktivet om uthyrda arbetstagare: Hur pÄverkas den svenska bemanningsbranschen?

Arbetsmarknaden i Sverige har de senaste Ären genomgÄtt en markant flexibilisering i form av förÀndrade arbets- och organisationsformer. I takt med olika omvÀrldsförÀndringar har intresset för alternativa arbetsformer av diverse slag ökat. Bemanningsbranschen tillgodoser kravet pÄ flexibla arbetsformer och Àr en bransch som har genomgÄtt en kraftig tillvÀxt de senaste Ären. I oktober 2008 antog EU ett bemanningsdirektiv vars syfte Àr att förena flexibla arbetsformer med en social trygghet för personal som hyrs ut av bemanningsföretag. Det antagna direktivet innehÄller en likabehandlingsprincip som innebÀr att inhyrda arbetstagare ska ha minst samma grundlÀggande arbets- och anstÀllningsvillkor som dem som anstÀllts direkt av kundföretaget för samma tjÀnst. Syftet med uppsatsen Àr undersöka hur den svenska bemanningsbranschen pÄverkas av det nya direktivet.

Revisionskronor - vad avgör revisionsarvodet?

Behovet av en granskare har sin grund i agentkonflikten. Revisors roll Àr att bedöma huruvida företagets finansiella rapportering ger en rÀttvisande bild. Revisionsprocessen och yrkesetiska regler krÀver en professionell analys av företagets risker vid faststÀllande av revisionsarvodets storlek. Dessutom stÀller revisionsmarknadens struktur egna krav pÄ priset pÄ revision. Antalet de största revisionsbyrÄer har reducerats till fyra, vilket bidragit till att marknads koncentration har ökat.

Implementering av K3-regelverket : En studie kring hur företag implementerar en ny redovisningsstandard och varför det skiljer sig Ät

Bakgrund och problem: Den ökade harmoniseringen mellan lÀnder har lett till att BokföringsnÀmnden har skapat ett samlat regelverk för upprÀttandet av Ärsredovisningen. Det nya regelverket, K3-regelverket, Àr baserat pÄ det internationella regelverket IFRS for SMEs. Tidigare forskning har fokuserat pÄ effekter av en redovisningsstandard. DÄ lite forskning har fokuserat pÄ hur företag implementerar en redovisningsstandard lÀmnar det ett glapp i helhetsbilden av förÀndringsprocessen. VÄrt bidrag blir sÄledes att fylla detta gap för att öka förstÄelsen kring implementeringsprocesser.Syfte: Syftet Àr att öka förstÄelsen kring hur företag implementerar en ny redovisningsstandard.

Verksamma floristers syn pÄ vilka kunskaper och kompetenser som leder till anstÀllningsbarhet inom floristyrket

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad verksamma florister har för syn pÄ anstÀllningsbarhet inom yrket.Som förberedelse till studien har jag tagit del av tidigare forskning om anstÀllningsbarhet, kvalitetsarbete inom gymnasieskolans yrkesprogram, en avhandling om bedömning av yrkeskompetens samt andra studentarbeten. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer av fem yrkesverksamma florister. Datamaterialet har bearbetats genom tematisk analys och Àr analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv. Tolkningarna Àr gjorda med inspiration ur hermeneutiken.De tre mest framtrÀdande teman i min analys rubricerar jag som:Floristens behov av kunskap och kompetens, Nyutexaminerad- men anstÀllningsbar? En förÀndrad bransch.I resultatet framkom att de intervjuade floristerna i studien anser att de egenskaper som leder till anstÀllningsbarhet i floristyrket frÀmst Àr relaterade till social kompetens, att man fungerar bra i bÄde arbetsgruppen och med kunder samt att man anpassar sig till normer och regler inom praxisgemenskapen.

Det gemensamma ansvaret för lokal folkhÀlsoutveckling : En studie om folkhÀlsoarbetets villkor pÄ kommunal nivÄ

Titel: Det gemensamma ansvaret fo?r lokal folkha?lsoutveckling - En studie om folkha?lsoarbetets villkor i tva? svenska kommuner. Bakgrund: Befolkningens ha?lsa a?r beroende av fungerande samha?llsstrukturer da?r kommuner har en central uppgift att vara med och skapa dem. Arbetet att skapa goda villkor fo?r ma?nniskors ha?lsa a?r en komplex uppgift.

Bonussystem : i ett mindre verkstadsföretag

Titel: Bonussystem ? I ett mindre verkstadsföretagNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Jens JÀmtberg & Jonas KÀllÀnge-NilssonHandledare: Ann Wetterlind-DörnerDatum: 2011 ? MajSyfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att analysera GF Ytbehandlings gamla bonussystem och det nuvarande. Vi ska lÀgga fram tvÄ förslag pÄ nya bonussystem, som bygger pÄ vÄra teorier, analyser och intervjuer med de anstÀllda.Metod: Vi har i vÄrt arbete anvÀnt oss av en kvalitativ metod, genomfört intervjuer för att fÄ en djupare förstÄelse för bonussystemen pÄ GF ytbehandling. Vi har arbetat efter en deduktiv ansats för att vÄrt arbete bygger pÄ flera teorier. Sedan jÀmfört teori med empiri för att kunna utveckla bonussystem som passar GF Ytbehandling.Slutsatser: Efter att analyserat GF Ytbehandlings tidigare bonussystem sÄ hittade vi tydliga brister.

UtslÀppsrÀtter i svenska Ärsredovisningar : Hur & Varför?

Fenomenet utslÀppsrÀtter introducerades i Sverige Är 2005, detta medförde ett nytt redovisningstekniskt problem för företagen att ta stÀllning till. IASB:s tolkningskommitté IFRIC gjorde ett uttalande IFRIC 3 ?Emission Rights? som föreskrev att utslÀppsrÀtterna skulle klassificeras som en immateriell tillgÄng. Detta uttalande drogs tillbaka dÄ en Àndring i IAS 38 var nödvÀndig för att undvika en ?missmatch? mellan intÀkt och kostnad.

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->