Det här är en kvantitativ studie av hur kreditpreferenser hos mikrobolag med en årsomsättning om mindre än 10 miljoner SEK beror av branschtillhörighet och företagsstorlek. Mikrobolag är små bolag med mindre än 10 personer anställda och en årsomsättning på mindre än 2 miljoner euro. Det teoretiska ramverket utgår från asymmetrisk informationsteori och mer specifikt från pecking order theory, POT samt trade off-teorin. Kreditpreferenserna mäts genom två olika parametrar, dels genom mikrobolagens avsättning till periodiseringsfonder vilket kan ses som ett mellanting mellan extern och intern finansiering, dels genom förekomsten av externa lån från kreditinstitut. Branscherna som undersöks är tillverkning samt tjänster vilka anses skilja sig åt vad gäller kreditpreferenser.

Flera tidigare studier har visat att det går att generera överavkastning genom att investera i aktier baserat på olika nyckeltal. Genom relativvärdering ställs företag i relation mot varandra för hitta indikationer på under- eller övervärdering. För att bidra ytterligare till den redan existerande forskningen fokuserar författarna till studien på en specifik bransch, industribranschen. Genom en branschindelning bör jämförbarheten öka mellan nyckeltal.Syftet med studien är att undersöka huruvida det är möjligt att generera överavkastning genom att investera i undervärderade aktier i industribranschen enligt nyckeltalen P/E, DY och P/BV. Resultatet kommer att härledas till och diskuteras utifrån teorier inom Behavioral Finance, för att förstå och förklara resultatet.Undersökningen baseras på en kvantitativ metod där tre nyckeltal har undersökts.

Rekryterings- och bemanningsbranschen har växt kraftigt sedan arbetsförmedlingsmonopolet avskaffades 1992. Detta är en relativt ung bransch vars fokus är att förmedla arbetskraft till kundens kärnverksamhet och på så sätt bör ha  en större påverkan på kundens verksamhet än andra tjänsteföretag. Detta ställer högre krav på att den säljande parten har god kännedom om kundens verksamhet, vilket borde påverka komplexiteten på relationen samt hur rekryterings- och bemanningsföretagen utnyttjar dessa relationer i marknadsföringssyfte..

På bara några år har svensk reklam gått från nionde plats till tjugotredje plats bland världens mest prisbelönade länder. Uttalanden i media om en försämrad traditionell svensk reklam påstås bero på ett flertal faktorer, den hårda konkurrensen om svensk talang inom reklam är en. Den digitala framgången visar å andra sidan en ny sida av svensk reklam; fyra av världens tio mest framgångsrika byråer inom digital kommunikation är svenska. Såväl yttre som inre mer branschspecifika krafter påverkar den svenska reklambranschen.Av uttalanden i media är det tydligt att förändringar ses på olika sätt. Det torde i sin tur ha en inverkan på hur en aktör med ledande befattning sedan förhåller sig till dessa i den egna verksamheten.

I detta arbete har underso?kts hur musiker ser pa? nyttan av ackordgeho?r. Genom intervjuer har fra?gor om ackordgeho?r sta?llts fo?r att fa? reda pa? varfo?r, var och na?r de haft anledning att anva?nda sitt ackordgeho?r eller varfo?r de inte beho?vt anva?nda det. I arbetet har ocksa? ett fokus legat pa? att ta reda pa? vart och hur de har la?rt sig.

Syftet med den här uppsatsen är att visa hur fastighetsmäklare arbetar med sina kundrelationer. Uppsatsen tar upp olika arbetssätt som fastighetsmäklare använder när de bygger och vårdar relationen till deras kunder. Vi har valt att utföra en fallstudie med HusmanHagberg och Husaffären där intervjuer har utförts för att samla in relevanta data. Resultaten som är presenterade visar att fastighetsmäklarna lägger stor fokus på vårdandet av relationer för att på så sätt bygga nya relationer. För att kunna bygga nya relationer lägger fastighetsmäklare därför stor vikt vid att få så nöjda kunder som möjligt för att därigenom bli rekommenderade vidare..

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

Syftet med uppsatsen är att identifiera framgångsfaktorer för små komplementärföretag i en högteknologisk bransch. Ytterligare strävas det efter att bidra till förståelsen för snabbt växande komplementärföretag i telekombranschen.Analysen visar att framgångsfaktorer för denna typ av företag bygger på skapandet och upprätthållandet av relationer och samarbeten med de ledande aktörerna inom branschen. För att förstärka dessa externa relationer krävs även en intern organisation med förmågan att stötta och driva på denna syn på samarbete..

CSR, Corporate Social Responsibility, har under de senaste decennierna utvecklats till en mer eller mindre obligatorisk del i ett företags verksamhet i dess strävan att lyckas överleva på den konkurrensutsatta marknaden. Det finns dock än idag stora skillnader i hur pass mycket olika företag ägnar sig åt CSR. Med utgångspunkt från en rad olika skandaler som media belyst de senaste två decennierna, och hur allmänheten reagerat på detta beroende på vilket företag det varit fråga om, har ett intresse väckts i varför vissa företag lägger mer resurser på CSR-arbete än andra.Denna studie ämnar undersöka huruvida det förekommer skillnader mellan industri- och konsumentföretags grad av CSR-arbete, och i så fall - mer specifikt - om dessa skillnader har att göra med om det är ett industri- eller konsumentföretag, eller om det endast är andra faktorer som spelar in. Studien bygger på en kvalitativ undersökning där två företag från respektive bransch undersöks på djupet, och kompletteras med en kvantitativ undersökning där hållbarhetsredovisningar samt webbsidor från ytterligare tre företag från respektive bransch studeras. Utifrån tidigare forskning samt det teoretiska ramverket som framtagits, genereras tre hypoteser där förväntningar på utfallet presenteras och testas.Undersökningen visar att det förekommer skillnader mellan valda företags CSR-arbete, inte bara mellan branscherna utan även inom dem.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett ?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.

Rapporten sammanfattar projektarbetet inom kursen Sja?lvsta?ndigt arbete, ht 2012 pa? Kungliga Musikho?gskolan i Stockholm. Projektet har ga?tt ut pa? att sa?tta upp ett befintligt musikdramatiskt verk inom genren musikal helt inom ramarna fo?r de resurser som finns att tillga? inom kursen och pa? KMH. Rapporten bo?rjar med en kort beskrivande inledning samt bakgrund till valet av a?mne.

Följande faktorer är avgörande för Rambölls innovationssträvanden: Branschlogik.Ramböll verkar i en bransch där aktörerna försöker positionera sig med kvalité, men där priset är den främsta konkurrensfaktorn på en homogen marknad.Strategi. Ramböll försöker framstå som innovativt men detta når inte ner till medarbetarna, som i första hand styrs av effektivitetskrav. Vinst- och effektivitetskrav påverkar verksamhet i större utsträckning än innovationsambitioner. Ledningen bör göra ett medvetet val om vilken strategi som skall användas..

Syftet med vår uppsats är att kartlägga tre av de viktigaste delarna (skivbolag, bokningsbolag och förlag) i den svenska musikbranschen ur ett ekonomiskt perspektiv. Genom vår kartläggning ämnar vi öka förståelsen för hur den ekonomiska strukturen mellan svenska musikbolag har utvecklats från år 2000 till 2008. Denna jämförelse har vi gjort genom att granska årsredovisningar från de största aktörerna inom respektive del-bransch..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning företag noterade på OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 samt om tre oberoende variabler, omsättning, bransch och revisionsbyrå, har någon inverkan på i vilken utsträckning företagen följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134. Mot bakgrund av syftet har vi kommit fram till följande frågeställningar.I vilken utsträckning följer företagen redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134? Har företagens omsättning någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Har företagens val av revisionsbyrå någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Har bransch någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Metod:Vi har i denna uppsats använt oss av en kvantitativ metod för att samla in information. Vi har studerat litteratur, artiklar samt årsredovisningar från företag noterade på OMX-börsen i Stockholm för att i analysdelen undersöka om det finns ett samband mellan vår beroende variabel och våra oberoende variabler.Resultat & slutsats: Resultatet av vår undersökning visar att medelvärdet på företagens efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 är 55,08 %. Undersökning visar att det inte finns några statistiskt säkerställda samband mellan den beroende och våra oberoende variabler.Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att undersöka andra oberoende variabler, göra en liknande undersökning igen om några år samt att undersöka om hårdare sanktioner vid dålig efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 skulle förbättra efterlevnaden.Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att denna uppsats skall visa och belysa i vilken utsträckning företag noterade på OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134..