Syftet med studien är att undersöka lärande på fritidshem. Idag vistas många skolbarn på fritidshem före och efter den obligatoriska skolan och under lovdagar. Det är därför av intresse att undersöka det lärande som sker där utifrån antagandet att lärande äger rum ständigt och jämt, tillsammans med andra och i alla miljöer.För att komma närmare förståelsen av lärande på fritidshem söker jag svar på frågorna:Hur gestaltar sig lärandeprocessen för barn i fritidshem?Hur kommer barns lärdomar till uttryck i fritidshem?Undersökningen inspireras av ett socialkonstruktionistiskt forskningsperspektiv där det är lämpligt att använda flera kompletterande datainsamlingstekniker för att fånga fenomenet. För att finna svar på ovanstående frågor har jag använt mig av:- Observationer genom filmning- Loggboksanteckningar- Samtal med barnResultatet visar att det barn, framförallt, lär på fritidshem kan sammanfattas som ett socialt lärande, vilket inbegriper att känna omsorg och ansvar, att ha inflytande, att hantera konflikter och att inta olika roller.

Science center har visat sig vara en utmärkt plats för undervisning. Detta är en studie av på vilket sätt ett skolbesök på ett science center kan bidra till att målen för år 9 uppnås och om ett besök på ett science center kan utgöra ett komplement till den vanliga skolundervisningen. Särskilt studeras ämnesområdet astronomi och kosmologi (universum och vårt solsystem) i ämnet fysik. Undersökningen är gjord på Universeum i Göteborg. Metoden i undersökningen är intervjuer och observationer.

Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger säger sig arbeta med avkoppling och lugna platser i fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som påverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i norra Sverige har intervjuats. Med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gällande hur detta kan påverka barnens lärande. Några av de viktigaste resultaten är, trots buller, trånga lokaler och stora barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och lugna platser visar på möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lärande. Lärande som både handlar om att skapa tillsammans med andra och att lära känna sina individuella behov i en social kontext.

I YS-NY studien (YTstridsfartyg NYtt) ingår långräckviddig precisionsbekämpning av markmål som en ny förmåga.Uppsatsens syfte är att belysa utvecklingen inom stridsdelsteknologin, och föreslå möjliga stridsdelsuppbyggnader förmarkmålsfunktionen. Arbetet börjar med att undersöka de politiska och militära förutsättningarna för att anskaffa ettmarkmålskoncept. Därefter belyses den framtida insats- och verkansmiljön, tillsammans med de idébilder som liggertill grund för Försvarsmaktens utformning, i avsikt att identifiera möjliga mål för konceptet. De tekniskautvecklingstrenderna för stridsdelar och en kort analys av olika framtida markmålsrobotsystem ger tillsammans medmålkatalogen uppslag till olika tänkbara stridsdelskonstruktioner. Dessa är baserade på kombinationsstridsdelar ochmodulära stridsdelar som är den troliga utvecklingen.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Learning study fungerar för att identifiera och lära elever kritiska aspekter inom matematiken. Learning study bygger på varitationsteori, vilken innebär att undervisning ska bygga på elevens förmåga att se skillnaden mellan en redan känd bakgrund och en förändring. När Learning study genomförs arbetar lärargrupp tillsammans för att skapa en så optimal undervisning som möjligt för ett specifikt lärandeobjekt. För att eleverna ska nå lärandeobjektet, vilket är det moment lärargruppen vill lära ut, måste elverna också förstå sina kristiska aspekter för lärandeobjektet. I detta arbete kommer ingående förklarning av begreppet Learning study göras samt exempel på tidigare studier av Learning studies presenteras: Resultat av detta arbete bygger på min undersökning med metoden Learning study som verktyg, tillsammans med analyser av elva tidigare studier.

Syftet med uppsatsen är att försöka ta reda på vad arbetet med egna idéer i trä- och metallslöjden handlar om. Frågorna jag vill besvara utifrån det sociokulturella perspektivet är: Hur arbetar elever och lärare med det som kallas elevens egna idéer? Varifrån upplever elever att de får idéer? Metoden jag valt är intervjuer med elever i årskurs sju och nio som arbetar med egna idéer eftersom jag vill veta hur eleven resonerar angående deras egna idéer. Resultatet visar att eleverna i stor utsträckning utgår från ett föremål som de vill ta hem eller ge bort till någon i present, det motiverar eleven i sitt arbete. Det är i alla fall produkter som redan finns runt om oss, som de själva vill återskapa.

Rättsläget beträffande omprövning av skadestånd för personskada är osäkert. För att rätt till omprövning skall föreligga krävs att något förhållande som låg till grund för den ursprungliga bedömningen av skadeståndet ändras väsentligt. På senare år har HD prövat frågan ett flertal gånger utan att några tydliga riktlinjer för tillämpningen av väsentlighetsrekvisitet kunnat utläsas. Detta har öppnat för olika tolkningar av rekvisitet. Trafikskadenämnden, som prövar och lämnar ersättningsförslag i ett stort antal skadeärenden, har tillsammans med bolagen gjort en tolkning som man från skadelidande- och ombudshåll menar är skild från den som HD förespråkar.

Multipel skleros (MS) är en livslång sjukdom som medför större eller mindre funktionsnedsättningar hos den MS-sjuke. I Sverige lever cirka 18000 personer med MS och sjukdomen debuterar oftast i 20-40 års ålder. Sjukdomen drabbar det centrala nervsystemet och orsakar succesiv nedbrytning av nervfibrer. Orsaken är fortfarande oklar och idag finns ingen botande behandling. Insjuknandet och funktionsnedsättningarna påverkar även närståendes liv och medför påverkan på hela familjen.

Tillsammans med forskare, pedofiler och offer diskuterar vi mediebildens verkningar; vilka blir konsekvenserna av mediernas sätt att rapportera? Skulle rapporteringen kunna se annorlunda ut och i så fall - vad skulle man vinna på det?.

När en familjemedlem drabbas av Alzheimers sjukdom förändras hela livssituationen för de närstående. För att kunna ge en individanpassad omvårdnad med god kvalitet för personer med Alzheimers sjukdom krävs en bra samverkan mellan sjuksköterskan och de närstående. Genom att få en ökad förståelse och kunskap om de närståendes upplevelser har sjuksköterskan möjlighet att möta de närståendes behov och stödja dem i vårdarrollen. Syftet med studien är att belysa upplevelsen av att vårda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metoden utgår från Lundman och Graneheims kvalitativa innehållsanalys där tre självbiografier granskas och analyseras.

Projektets syfte var att undersöka om en handdator kan stödja distriktssköterskans arbete. I rapporten beskrivs hur vi tillsammans med distriktssköterskor har iakttagit i vilka situationer handdatorn kan vara ett hjälpmedel. Om patientjournalen är tillgänglig via handdatorn vid hembesök skulle det styrka de av oss utvalda nyckelorden som representerar distriktssköterskans yrkeskunnande; "seende", lyhördhet, kommunikation, flexibilitet, prioritering, beslutsfattande, dokumentation, framförhållning samt utveckla ett minne och självständighet. I rapporten skriver vi också om hur distriktssköterskorna tillsammans med oss har påverkat utvecklingen av det grafiska gränssnittet i designprocessen. Vi visar med mock-upbilder hur denna process har framskridit och vi pekar på hur viktig användarmedverkan är.

Vi har använt oss av ett produktivitetsmått tillsammans med lönestatistik som är giltig för oktober 2009 som mottogs från den aktuella högskolan för att studera könslönegapet inom samma yrkesgrupp inom samma företag. De huvudsakliga teorier som normalt används för att förklara könslönegapet är dels humankapital där kvinnors lägre utbildningsnivå och senioritet tidigare kunde förklara en del av skillnaden men som nu har tappat i förklaringsvärde när skillnaderna mellan män och kvinnor vad det gäller de faktorerna har minskat. Dels diskrimineringsteori som beskriver att kvinnor allokeras till lägre betalda arbetsplatser och yrken. Flertalet tidigare studier har inte inkluderat något mått på produktivitet varför det är svårt att uttala sig om vilken av teorierna som får stöd i vår data. Vårt mått på produktivitet tillsammans med tillförlitlig lönedata gör att vi kan uttala oss även om produktivitetens betydelse för könslönegapet.

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära eleverna att läsa och skriva, vårt samhälles kommunikationssystem litar på att alla har dessa färdigheter. (Lundberg, 2003) På skolorna finns det en mängd olika kartläggningsscheman som ska vara en hjälp för läraren att dokumentera elevernas läsutveckling så att skolsystemet inte missar elever som fastnar i utvecklingen. Ett nytt sådant kartläggningsschema som utvecklas i Älmhults kommun är SLUS, språk- och läsutvecklingsschema. Studiens syfte är dels att belysa utvecklingen av SLUS samt införandet av materialet i en rad kommuner dels att synliggöra hur verksamma pedagoger upplever arbetet med materialet SLUS. Jag använder mig av semistrukturerade intervjuer för att genomföra studien.

Frågeställning: Vilka nödvändiga förändringar behöver ett traditionellt flygbolag genomgå för att överleva inom en turbulent marknad?Huvudsyfte: Med hjälp av en fallstudie och utvalda teorier analysera och utvärdera hur väl ett traditionellt flygbolag anpassar sig utefter de rådande marknadsförhållandena på flygmarknaden.Metod: En fallstudie med SAS Airlines som studieobjekt har genomförts. Även Ryanair har inkluderats som en liten del i studien, vars syfte är att förse läsaren med en beskrivning av fenomenet lågprisflygbolag. Vidare har valda relevanta teorier utgjort ramen för insamlandet av data från rapporter av olika slag samt kompletterande information från intervjuer.Slutsatser: - Omvärldsbevakning möjliggör kundanpassningen.- Organisationsstorlek tillsammans med allianssamarbetet inger ökade möjligheter för anpassningen.- Den offensiva prispolitiken tillsammans med det förändrade resebeteendet försvårar SAS Airlines konkurrensförmåga.- Organisations- och ägarstruktur inger begränsade handlingsutrymmen.- SAS Airlines har ytterst få möjligheter till att anpassa sig efter krig, epidemier, terrordåd och oljeprissvängningar.- SAS Airlines anpassning består i stora drag av kostnadsbesparingar, kapacitetsreduceringar, kundanpassning av erbjudanden samt av en efterfrågestyrd prissättning..

Alla bör ha möjligheten att utöva, för dem, meningsfulla aktiviteter. Detta förutsätter att miljön där aktiviteten äger rum är tillgänglig, även för de med funktionshinder. Syftet med denna studie var att beskriva synskadades erfarenheter av tillgänglighet till aktiviteter i samhället tillsammans med sin ledarhund. Till datainsamling valdes en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 informanter, samtliga synskadade med ledarhund.