Interaktionen mellan människor och datorer begränsas ofta av våra vitt skilda sätt att kommunicera på, exempelvis vid en beskrivning av en väg. I detta projekt försöker vi utveckla ett program som genom att analysera visuella och verbala vägbeskrivningar gjorda av mäniskor, kan gissa sig till ords betydelser genom att koppla ihop dem med fördefinierade objekt eller handlingar. Resultaten visar att det med en tillräcklig mängd data går att lära en dator ord som representerar specifika objekt eller rörelsemönster genom att hitta ord som sägs i samband rörelser i vissa riktningar eller i närheten av vissa objekt..

I vår studie framträder det att företag gör följande, för att behålla sitt humankapital: -investerar i och utvecklar humankapitalet, såsom i form av kompetensutveckling, -ger medarbetarna möjlighet att avancera, genom en väl fungerande internrekrytering, -belönar medarbetarna, både i form av pengar och visad uppskattning, -skapar arbetsglädje/trivsel genom en öppen kommunikation och samarbete. Företags motiv till att de väljer att förvalta sitt humankapital, genom kompetensutveckling, är att: -de ska kunna förändras i takt med marknadens/branschens snabba utveckling, -de ska kunna prestera bra resultat genom att medarbetarna kan utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivt sätt, -de har vissa arbetsområden/arbetsuppgifter som kräver ständig utveckling på grund av hög förändringstakt..

Det föränderliga rummet är ett scenografiskt projekt på kandidatnivå vid institutionen för inredningsarkitektur och möbeldesign på Konstfack våren 2008. Det är ett arbete som syftar till att inleda ett scenografiskt tänkande genom utforskandet av en metod för att berätta genom rum.I utforskandet av metoden har sex texter gestaltats i samma volym och dokumenterats genom animation. Resultatet är en film där varje scenografi får berätta sin historia och samtidigt bidrar till att beskriva en förändring i volymen de är gestaltade i..

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare gör för att erövra och förtjäna auktoritet i klassrummet, sett ur ett fostransperspektiv. Arbetet belyser även vad begreppet auktoritet betyder för lärare samt om deras auktoritet har förändrats genom åren.Auktoritetsbegreppet kopplas i teoridelen till olika ledarskapsteorier samt begreppen relation och makt. Den empiriska studien har genomförts med hjälp av sex stycken kvalitativa intervjuer med lärare från årskurserna 1-5, vilka på förhand ansågs ha auktoritet och ett bra ledarskap i klassrummet.Resultatet visar att lärare erövrar och förtjänar sin auktoritet i klassrummet genom att skapa en trygghet med ett klassrumsklimat som präglas av en positiv stämning samt ömsesidig respekt, genom att få elevernas tillit och samtidigt ha tilltro till dem, genom att vara tydliga och sätta gränser samt genom att använda sig av en passande taktik, vilket bland annat innebär att anpassa sitt ledarskap efter situationen som råder i klassrummet..

Den här studien är baserad på diskursteorin av Laclau och Mouffe. Teorin utgår ifrån det faktum att språk är föränderligt över tid och att alla begrepp i sig är tomma och behöver andra begrepp för att få sin betydelse. Genom att använda denna teori försöker vi få fram innebörden av begreppet demokrati och synen på hur en demokratisk människa skall vara i två läroplaner; Lgr 69 och Lpo 94. Genom analysen skall en dominerande diskurs komma fram som representerar olika tidsperioder, dessa jämförs och diskuteras senare. I Lgr 69 får begreppet demokrati sin betydelse genom att ställas i relation med samhället medan det i Lpo 94 är genom individuella värden.

Undervisning om multiplikationstabellen består främst av lärande genom repetition eller strategi. Syftet med litteraturstudien är att utifrån forskning undersöka och jämföra inlärning av multiplikationstabellen genom strategi- och repetitionsbaserad undervisning. Studien avgränsas till elever i årskurs 1 till 6. Materialet samlades in genom en iterativ sökning på åtta databaser för vetenskapliga publikationer. Det insamlade materialet bestod av sjutton vetenskapliga publikationer.

Uppsatsen är dels en skriftlig dokumentation av en konstnärlig process i sökande av design genom begreppen fast och följsamt samt gestaltandet, dokumenterat genom fotografi, av ett experimenterande av kontrasterande material. .

Syftet är att med hjälp av ett journalistiskt researcharbete ta reda på vad samhällsinstanser gör för att motverka prostitution i Norrbotten och sammanställa en artikel av resultatet. Min metod ha varit mitt journalistiska researcharbete, där jag har tagit fram information genom att söka fakta i tidningar, tidskrifter, böcker och genom journalistiska intervjuer. Jag har också använt etik och objektivitet som utgångspunkt i researcharbetet. Länsstyrelsen i Norrbotten jobbar aktivt för att motverka prostitution genom att ge information och utbildningar för branscher som kan komma i kontakt med prostitution. Kvinnojouren i Luleå ger stöd och hjälper prostituerade..

Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett kulturellt perspektiv studera hur den verkställande chefens inställning till parametrarna system, struktur och arbetsklimat formar hens chefsarbete i en organisationsförändring och att genom ett kulturperspektiv bidra till en förståelse för hur de tre parametrarna kan påverka ledarens handlingar i process, mål och resultat av förändringen. Metod: Empiri har samlats in genom personliga intervjuer med öppna svarsalternativ, genom fyra respondenter som samtliga har positionen chef närmast de anställda och samtliga har genomfört en organisationsförändring. Slutsats: I studien har vi kommit fram till att den verkställande chefens inställning till parametrarna påverkar hens chefsarbete vid en organisationsförändring genom att hen formar sitt chefsarbete beroende på vilken parameter som är mest betydelsefull för individen. Vad den verkställande chefen värderar högst i sitt ledarskap skapas genom tidigare erfarenheter, inställning och auktoritet..

Sammanfattning:Framför dig har du nu en uppsats som handlar om hur fyra nyexaminerade speciallärare upplevde den nya speciallärarutbildningen och hur denna har format deras yrkesroll. Med nyexaminerade menas de speciallärare som tagit ut en speciallärarexamen efter att speciallärarutbildningen återinfördes år 2008. De nyexaminerade speciallärarna kan således sägas utgöra en ny kollegial yrkesgrupp inom skolans pedagogiska verksamhet. Detta är vad som ligger till grund för denna kvalitativa studie. En ambition med studien är att problematisera speciallärarnas nya yrkesroll.Resultatet har kommit till genom intervjuer med fyra nyexaminerade speciallärare.

Skolslöjden är ett skolämne som infördes för mer än 50 år sedan i det svenska skolsystemet. Idag är samhället annorlunda än hur det var när slöjden infördes, och syftet med den har förändrats sedan dess. Denna litteratur- och dokumentstudie undersöker vilka kunskaper och förmågor elever utvecklar genom skolslöjden idag samt hur väl dessa överensstämmer med de krav som politiker ställer i de aktuella kursplanerna. Detta görs genom att analysera utvald litteratur och jämföra resultatet med en analys av den inledande delen av de tre senaste kursplanerna för skolslöjd i grundskolan. Analyserna gjordes genom tolkning med hjälp av den hermeneutiska analysmetoden.Resultatet visar att elever genom skolslöjden utvecklar olika förmågor och kunskaper som kan vara dem till hjälp i dagens samhälle.

I denna uppsats utforskas det narrativa perspektivet som ett möjligt analytiskt grepp för att komma åt maktstrukturer, där erkännandet av identiteter analyseras som en upplevd domän av dominans. Uppsatsen inleds med en utveckling av begreppet diskursiv makt, vilket görs genom användande av Steven Lukes teori om maktens tredje ansikte. Följande därpå diskuteras hur man med hjälp av det narrativa greppet kan förstå makten som reglerar berättandet av jaget. Denna makt ses som påvisad då teman i metanarrativ och framträder som reproducerade i konkreta narrativ. Resonemanget klargörs genom en diskussion om republikanismen som ett metanarrativ, vilket relateras till hur maktutövning genom erkännandet kan ta sig uttryck..

Syftet med denna uppsats är att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsättningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fått fram dels genom tidigare forskning inom området och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollärare, grundskollärare och specialpedagog. Några centrala hinder vi fått fram rör lärarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfällig ämneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssätt i förhållande till styrdokumentens mål och intentioner försvåras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..

Idag används två metoder för att mäta trycken i hjärtat för patienter med hjärtsjukdomar. Vid hjärtkatetrisering mäter man trycket invasivt genom en kateter som förs in i hjärtat genom blodkärlen, medan man vid ekokardiografi använder ultraljud för att icke-invasivt uppskatta tryck från hjärtats blodflöden.Genom detta projekt utvecklades en patientsäker adapter som sammansluter de två systemen så att trycksignaler och ultraljud kan mätas simultant. Denna funktion kan sedan användas för att t.ex. ta fram effektivare modeller för hur trycket kan beräknas genom ultraljud. Med bättre modeller skulle fler undersökningar kunna utföras med ekokardiografi istället för invasiva katetriseringsingrepp vilket skulle minska risker, kostnader och besvär för både patient och personal..

Denna undersökningen är ett försök att se hur mycket av ämnesundervisning, kursplan och kursmål som kan rymmas inom serietecknande som (undervisnings) metod. Genom att knyta an till elevers egen kulturkonsumtion hoppas jag kunna knyta an ny kunskap till det eleven redan är bekant med. Serier blir då här som en brygga mellan det de redan vet och det de ska lära. Arbetet genomförs genom undervisningsförsök som vetenskaplig metod och genom diskursanalys av seriemediet. Jag tycker mig se genom detta arbete att man ur det seriemassiga, serierna i sig och serierelaterat innehåll i allmänhet, kan skapa en pedagogisk metod för bildämnet.Detta är ett s.k.