Sökresultat:
1403 Uppsatser om Lärömedel - Sida 59 av 94
Betydelsen av information till patienten - om jodkontrastmedel pÄverkan i kroppen
Bakgrund: Kontrastmedel Àr ett flytande medel som injiceras i kroppen för att förstÀrka skillnader mellan kroppens olika vÀvnader. Jodkontrastmedel anvÀnds varje dag i samband med vissa bestÀmda röntgenundersökningar. Effekten av kontrastmedel underlÀttar för att fÄ en bra bilddiagnostik. AnvÀndning av kontrastmedel Àr inte riskfritt eftersom kontrastmedel kan orsaka negativa reaktioner som kan upptrÀda antingen som akuta eller sena, exempelvis hjÀrtstillestÄnd eller klÄda. Syfte: Att belysa vikten av information till patienten om risker och biverkningar inför intravenös jodkontrastmedelsinjektion samt att belysa röntgensjuksköterskans roll och ansvar i samband med denna information.
Konstgjorda vÄtmarksöar : flytande reningsverk?
Ă
r 2000 godkÀnde Sverige EUs vattendirektiv. Det innebÀr att vi mÄste arbeta för att vattnet ska ha en god kvalité och det fÄr inte ha för höga halter av förorenade Àmnen. Vid förorening kan vattnet skada mÀnniskor, djur och vÀxter. Sverige mÄste stÀndigt jobba och förbÀttra reningen av vÄrt dagvatten.
Reningen av dagvattnet och pÄ vilket sÀtt det ska ske Àr nÄgot som stÀndigt kan förnyas och förbÀttras. Idag renas dagvatten med hjÀlp av dammar och vÄtmarker och reningen kan bli bÀttre med hjÀlp av flytande vÄtmarker.
Syftet med denna uppsats har varit att ta fram mer information om flytande vÄtmarker och att sprida denna sÄ att intresset och kunskapen ökar och förhoppningsvis Àven anvÀndningen av dem sÄ att reningen av dagvattnet kan förbÀttras.
Arbetet innehÄller en litteraturstudie och resultat frÄn intervjuer vilka bÀgge syftar att ta reda pÄ hur en flytande vÄtmark fungerar, hur den Àr konstruerad, vilken typ av skötsel den krÀver, vilka vÀxter som fungerar bÀst, hur de renar vattnet och hur man skulle kunna anvÀnda sig av dem hÀr i Sverige.
I arbetet finns det information om nÀr en flytande vÄtmark renar som bÀst, vilka typer av vÀxter som bör anvÀndas och vilka typer av stommar det finns till den flytande vÄtmarken.
Effektivisering av byggservice, PEAB
Alla företag i dagens samhÀlle strÀvar efter att utveckla sin verksamhet för att hela tiden hÄlla jÀmna steg med konkurrenterna. Siktar företaget pÄ att vara bland de frÀmsta i branschen mÄste de inte bara hÄlla jÀmna steg med de andra, utan Àven leda utvecklingen. Det hÀr arbetet har gÄtt ut pÄ att med enkla medel öka Peab byggservice möjligheter att vara bland de frÀmsta. Fokus har legat pÄ att ta fram underlag som kan förenkla dels dokumenteringen av material, maskiner och arbetade timmar, men ocksÄ hanteringen av slÀpvagnar. Det har Àven tagits fram tekniska hjÀlpmedel samt att förrÄdsomrÄdet inom byggservice har organiserats.
"Makten över dagordningen" : - En deltagande observationsstudie av ledares maktutövning
VÄr studies syfte var att undersöka hur ledare inom den offentliga sektorns sociala omrÄde förvaltar sin makt i möten med sina medarbetare. Vi bestÀmde oss dÀrför för att följa med tre ledare inom en kommuns sociala omrÄde, under möten med deras medarbetare. Vi ville dÀrigenom fÄ en fördjupad kunskap och förstÄelse om fenomenet makt. VÄra forskningsfrÄgor var följande; Hur manifesteras makten i mötena? Vad hÀnder i maktrelationerna? Vilka medel och resurser kommer dÀr till anvÀndning? I denna undersökning valde vi att anvÀnda oss av metoden deltagande observation dÄ vi bedömde att den var lÀmpligast för att kunna nÄ fram till vÄrt syfte.
FÄr vi vara med?
Att kÀnna kontroll över sin vardag Àr en viktig del av livet och för en del minskar denna kontroll nÀr man bor i en miljö som inte Àr hemma. Att vara delaktighet Àr att Äterta kontrollen och kÀnna meningsfullhet i livet. Riktlinjer frÄn Regeringen visar att delaktighet för Àldre inte Àr nÄgot att förbise. UtifrÄn statliga medel har man i Jönköpings kommun utvecklat RoM- projektet, för att frÀmja delaktigheten och inflytande för dem Àldre samt hur man kan arbeta i praktiken med dessa tvÄ punkter, och göra en förÀndring i personalens förhÄllningssÀtt till de Àldre och deras situation.VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka Àldres tankar om delaktighet kring sin egen mÄltidssituation inom Àldreomsorgen i Jönköpings kommun, utifrÄn FAMM. FAMM Àr en forskningsmodell inom omrÄdet mÄltidskunskap och behandlar fem aspekter; rummet, mötet, produkten, styrsystemet och stÀmningen och visar att det inte bara Àr en aspekt som pÄverkar ens upplevelse kring mÄltiden utan man kan koppla en eller flera aspekter samman för att analysera mÄltiden.Studien utförs pÄ fem Àldreboenden inom Jönköpings kommun genom enkÀter, mindmaps och diskussionsgrupper.
Musik i hemmastudion
I mitt examensarbete har jag valt att försöka undersöka i vilken utstrÀckning det i en hemmastudio Àr möjligt att Äterskapa ett sound frÄn en professionell inspelningsstudio. Denna frÄga Àr intressant för mig dÄ jag fastnade för hur en produktion lÀt i ljudbilden. Dels instrumentuppsÀttningen och deras rytmisering men frÀmst soundet pÄ helheten i mixen. Det kÀndes luftigt, stort och brett i lyssningsspektrat trots att det inte var sÄ mycket instrument. Jag har alltid velat utveckla min förmÄga att skapa och producera musik men har inte tillgÄng till sÄ mycket kvalitativ utrustning.
Röntgensjuksköterskors erfarenheter av att ge omvÄrdnad till patienter som genomgÄr röntgenundersökning med intravenöst kontrastmedel: en systematisk litteraturöversikt
Röntgensjuksköterskan hade omvĂ„rdnadsansvaret för patientens tillstĂ„nd sĂ„ lĂ€nge denne befann sig pĂ„ röntgenavdelningen och skulle förbereda patienten inför undersökningen med den information och det stöd som krĂ€vdes. Ăven moment sĂ„som planering av undersökning, patientomvĂ„rdnad, undersökningen i sig, bedömning av undersökningens kvalitet, bildgranskning, underhĂ„ll av apparatur samt verksamhetsuppföljning ingick i röntgensjuksköterskans arbete. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva röntgensjuksköterskors erfarenheter av att ge omvĂ„rdnad till patienter som genomgĂ„r röntgenundersökning med intravenöst kontrastmedel. Artiklarna till studien hittades i databaserna PubMed, Academic Search Elite och Cinahl. Studien baserades pĂ„ 27 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskat utifrĂ„n ett granskningsprotokoll, dĂ€r de skulle ha kvalitetsnivĂ„ medel eller hög.
Inventering över 3D-CAD-verktyg för byggbranschen
 Jönköpings styrkelyftarklubb Àr en liten organisation som behöver ett snabbare sÀtt att hantera sin bokföring.Syftet med detta arbete Àr att undersöka utvecklingen av ett Internetbaserat ekonomiprogram för anvÀndning av utvalda i en liten organisation samt utreda vilka metoder och verktyg som Àr lÀmpligast för uppgiften utifrÄn de krav som finns.OOS/UML-modellen som delar in utvecklingsprocessen i 4 steg anvÀnds. Bara de 3 första stegen behandlas i denna rapport: planering, prototyputveckling och konstruktion. Det teoretiska ramverket berör flera relevanta Àmnen för detta projekt. Den första delen innehÄller information om öppen kÀllkod och avslutas med en beskrivning av det valda skriptsprÄket: php. Den andra delen fokuserar pÄ databaser, och gÄr frÄn generella designteorier till anvÀndningen av MySQL och sÀkerhetsproblem.
Vision 2010: en studie av processen kring framtagandet i LuleÄ kommun
Konkurrensen mellan kommunerna i Sverige har ökat pÄ grund av den ekonomiska globaliseringen, den informationsteknologiska utvecklingen och till följd av den nationella ekonomiska omstruktureringen. Idag Àr det inte lÀngre inom industrisamhÀllet som den mesta tillvÀxt genereras utan kunskapssamhÀllet har fÄtt en allt större betydelse. LuleÄ kommun Àr en kommun som antagit en vision för att fÄ till stÄnd en utveckling och tillvÀxt. Syftet med uppsatsen Àr att analysera policyprocessen som ledde fram till att Vision 2010 antogs i LuleÄ kommun samt diskutera ifall Vision 2010 utifrÄn trippel helix-teorin kan vara ett medel för att skapa den önskvÀrda tillvÀxten? För att kunna besvara syftet i uppsatsen har jag stÀllt följande frÄgor: ? Vad bygger visionen pÄ för resonemang? ? Hur har visionen tagits fram? ? Vilka intressenter stÄr bakom framtagandet av visionen? Studien bestÄr av tvÄ delar: utvecklandet av en teoretisk modell för att kunna analysera och förstÄ processen samt en analys av policyprocessen kring Vision 2010 i LuleÄ kommun.
Hur tillgÀnglighet till hjÀlpmedel kan tillgodose individuella behov av delaktighet och sjÀlvstÀndighet. En kvalitativ studie om IT-baserade hjÀlpmedel för kognitiva funktionsnedsÀttningar.
Denna uppsats handlar om hur IT-baserade hjÀlpmedel för personer med kognitiva funktionsnedsÀttningar kan vara en resurs och ett medel för att uppnÄ större sjÀlvstÀndighet och delaktighet. Uppsatsen behandlar vilka hinder eller möjligheter det kan finnas för ett IT-baserat hjÀlpmedel att nÄ ut till individen. Syftet med studien har varit att ta reda pÄ hur utbredd kunskapen och kÀnnedomen Àr dels om kognitiva funktionsnedsÀttningar (som beror pÄ psykosproblematik), dels om IT-baserade hjÀlpmedel för mÄlgruppen bland tre yrkeskategorier. De yrkeskategorier vi valt för vÄr studie Àr: enhetschefer, förskrivare och kostnadsansvariga. VÄr studie redogör Àven för hur olika styrmedel i den socialpolitiska och ekonomiska kontexten pÄverkar diskursen om hjÀlpmedel.För insamling av det empiriska materialet valde vi en kvalitativ intervjumetod.
Skattekontrollagen : Proportionalitetsprincipen och befrielse frÄn kontrollavgift
SammanfattningSyftet med föreliggande uppsats Ă€r att redogöra och utvĂ€rdera den nya branschkontrollagen utifrĂ„n proportionalitetsprincipen. Vi har undersökt lagens utformning och tillĂ€mpning avseende kontrollavgiften och befrielsegrunderna. Den rĂ€ttsdogmatiska metoden var ett medel för att uppnĂ„ detta mĂ„l.Skatteverket har genom branschkontrollagen fĂ„tt utökad kontrollmöjlighet för att motverka det omfattande skattefusket som förekommer inom restaurang- och frisörbranschen. I och med att lagen har varit verksam i ett Ă„r kan Skatteverket konstatera att den har bidragit till positiva effekter sĂ„som ökade skatteintĂ€kter. Ăven en ökning av arbetsgivaravgifter har tillfallit staten samt att 4 200 nya tjĂ€nster uppkommit som tidigare enligt Skatteverket var svarta.
AktievÀrdering : En empirisk undersökning med momentumstrategi under Ären 2002-2011 pÄ Stockholmsbörsen Large Cap
Sammanfattning Titel: AktievĂ€rdering ? En empirisk undersökning med momentumstrategi under Ă„ren 2002-2011 pĂ„ Stockholmsbörsen Large Cap. Författare: Fredrik Appelqvist och Ă
sa Nilsson Handledare: Anders Wrenne Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoÀng Syfte: UtifrÄn ett investerarperspektiv Àr syftet med uppsatsen att undersöka om det varit möjligt att uppnÄ överavkastning pÄ Stockholmsbörsen, Large Cap under Ären 2002-2011. För att uppnÄ syftet anvÀnder vi oss av en momentumstrategi pÄ medel-lÄng sikt, som menar att aktiemarknaden tenderar att behÄlla samma avkastningsmönster för perioder av nÀstkommande 3-12 mÄnader. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om marknaden Àr effektiv i svag form.
AffÀrsrelationer och decentralisering i turbulenta miljöer
Syfte och frÄgestÀllningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frÄgestÀllningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet Àr ett rÀttvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det nÄgon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och smÄ föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mÀtinstrument utgjordes av enkÀter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbÄdar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingÄr i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien Àr ett samarbete mellan IH och RF dÀr RF angav vad de ville ha undersökt.
Etablering pÄ utvecklingsmarknader : ? En tillvÀxtmöjlighet för Ericsson
Syfte och frÄgestÀllningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frÄgestÀllningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet Àr ett rÀttvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det nÄgon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och smÄ föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mÀtinstrument utgjordes av enkÀter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbÄdar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingÄr i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien Àr ett samarbete mellan IH och RF dÀr RF angav vad de ville ha undersökt.
HĂ€lsobokslut och dess funktioner
NÀr statens kostnader för sjukskrivningar kraftigt ökade frÄn slutet av 1990-talet till början pÄ 2000-talet uppstod en diskussion om eventuella ÄtgÀrder för att förhindra en fortsatt negativ utveckling. Tillföljd av detta utvecklades hÀlsobokslut som ett medel för att belysa sambandet mellan medarbetareshÀlsa och dess ekonomiska konsekvenser. Det Àr ett faktum att en medarbetare som blir sjuk ellerskadas i arbetet kostar pengar för företaget, samhÀllet och individen sjÀlv. Genom att synliggörakostnaderna av ohÀlsa och vinsterna av hÀlsa Àr hÀlsobokslutet avsett att fÄ arbetsgivare att agera fören bÀttre hÀlsa hos personalen.HÀlsobokslut ses som en förenklad variant av den komplexa personalekonomiska redovisningen, ochproduceras pÄ frivillig basis i företag. Det kritiseras för att vara komplicerat och inte tillföra nÄgraförÀndringar i arbetslivet trots dess pÄstÄdda anvÀndbarhet.Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka bakomliggande skÀl som finns till implementering avhÀlsobokslut samt vilka funktioner det kan ha i praktiken, i de företag som studien undersökt.Studiens resultat visar att de undersökta företagen redan jobbade framgÄngrikt med hÀlsofrÄgor och attde med hÀlsobokslut sÄg ett verktyg att belysa och strukturera det befintliga hÀlsoarbetet.