Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur skolor och fritidshem samarbetar med Malmös kulturliv, genom att kartlÀgga vilket kulturutbud som finns i Malmö. Vi sÀtter barnperspektivet i centrum för att ta reda pÄ om kulturaktiviteter gynnar barns utveckling. Vi hoppas kunna bidra till ökad kunskap om hur skolan och fritidshemmet och Àven Malmö stads kulturverksamheter jobbar med Skolverkets rekommendationer och de riktlinjer som finns i Skollagen för barns lÀrande, utveckling och vÀlbefinnande pÄ fritidshem. Vi utgÄr ifrÄn tre frÄgestÀllningar: Hur ser kulturutbudet ut i Malmö? Hur sker samverkan mellan fritidshem och kulturinstitutioner? Vad anser barn, skolpersonal och kulturarbetare att barn fÄr ut av kulturaktiviteter? Undersökningen bestÄr mestadels av intervjuer. Intervjumaterialet bestÄr av information frÄn elva informanter varav fyra fritidspedagoger, tvÄ rektorer, en kulturutvecklare pÄ grundskoleförvaltningen, en kultursekreterare pÄ kulturförvaltningen och tre kulturarbetare pÄ olika kulturinstitutioner i Malmö.

I det dagliga arbetet som sjuksköterskor sker ofta möten med patienter med alkoholproblem inom alla olika kliniker. Sjuksköterskors arbete regleras av lagar och skall genomsyras av ett etiskt förhÄllningssÀtt. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar mötet med patienter med alkoholproblem ur ett sjuksköterskeperspektiv. I resultatet presenteras olika faktorer som pÄverkar mötet för sjuksköterskan med patienter med alkoholproblem. Ett antal studier visar pÄ att attityder och förestÀllningar hos sjuksköterskan om hur en person med alkoholproblem fungerar pÄverkar mötet med patienter med alkoholproblem.

SammanfattningDet finns ett flertal definitioner pĂ„ vad revision innebĂ€r. En av dessa Ă€r att revision gĂ„r ut pĂ„ att med en professionellt skeptisk instĂ€llning planera, granska, bedöma och uttala sig om Årsredovisning (ÅR), bokföring och förvaltning. Vid utförandet av revisionen har revisorn ett antal lagar och rekommendationer att följa. I och med detta uppstĂ„r troligen ett förvĂ€ntningsgap, nĂ€r klienternas förvĂ€ntningar strĂ€cker sig utöver det som revisorn, enligt det befintliga regelverket, kan eller fĂ„r göra.MĂ„let med uppsatsen Ă€r att ge en djupare förstĂ„else för hur revisorerna upplever förvĂ€ntningsgapet, ur ett revisions- och tjĂ€nstemarknadsföringsperspektiv. Vidare Ă€r avsikten att redogöra för den inre konflikt som eventuellt kan upptrĂ€da nĂ€r revisorerna vill tillgodose sina klienters behov och önskemĂ„l.

KonstgrÀs Àr ett relativt nytt fenomen pÄ den svenska marknaden och började anvÀndas pÄ 1970-talet men det var först i början av 2000-talet som det blev mera allmÀnt i och med att Svenska Fotbollsförbundet godkÀnde anvÀndandet av konstgrÀs pÄ allsvenska matcher (Johnsson, 2009). Efterhand som anvÀndningen av konstgrÀs ökat, har Àven intresset för att utveckla metoderna för överbyggnader och avvattningskonstruktioner pÄ konstgrÀsplanerna ökat. Detta examensarbete handlar om överbyggnads- och avvattningsteknik av konstgrÀsplaner. Examensarbetet utgörs av en litteraturstudie med genomgÄng av rekommendationer och anvisningar för utförande av konstgrÀsplaner. Resultatet av litteraturstudien jÀmförs med intervjuer av platschefer frÄn anlÀggningsvÀrlden och konstruktörers erfarenheter av olika konstruktioner och tillvÀgagÄngssÀtt vid anlÀggning av konstgrÀsplaner samt studier av fyra byggbeskrivningar som belyser olika sÀtt att konstruera konstgrÀsplaner. Syftet med arbetet Àr att beskriva om konstgrÀsplaners överbyggnads- och avvattningsteknik. Vidare tar jag upp huruvida det finns möjlighet att effektivisera konstgrÀsplanernas konstruktioner sÄ att planens spelegenskaper förbÀttras. Det resultat jag kom fram till tolkar jag som att dagens överbyggnader Àr överdimensionerade.

RennÀrningen bedrivs idag pÄ ca 55% av Sveriges landareal. Diskussioner och konflikter med andra markanvÀndare pÄ dessa marker har under Ären uppstÄtt och ett behov av en kunskapsbaserad dialog vÀxte. Under andra halvan av 1900-talet utvecklades olika kommunikationsverktyg för denna dialog. Det senast framtagna verktyget Àr Renbruksplaner (RBP), rennÀringens motsvarighet till skogsbrukets planeringsverktyg och RenGIS, ett geografiskt informationssystem anpassat till rennÀringen. Skogsstyrelsen har Àven tagit fram en kommunikationsplan som stöd för hur detta verktyg kan anvÀndas vid samrÄd.

Denna uppsats har skrivits i syfte att undersöka hur Nordisk Film, distributören av Sonys spelprodukter i Sverige, kan anvÀnda sin marknadsföring för att attrahera nya segment av marknaden. Nordisk Film har sedan en tid distribuerat ett flertal spel, som till sin utformning skiljer sig frÄn majoriteten av det befintliga utbudet pÄ tv-spelsmarknaden. Dessa spel riktar sig mot Àldre anvÀndare, varför vi ansett det intressant att studera vilka möjligheter detta leder till ur företagets perspektiv. Detta har gjorts med utgÄngspunkt ur etablerade teorier och tvÄ statistiska undersökningar vilka utformats i bÄde explorativt och deskriptivt syfte. Den första undersökningen utfördes pÄ ett större urval och avsÄg ta reda pÄ generella Äsikter samt kunskap om tv-spel i allmÀnhet och vissa specifika speltitlar i synnerhet.

Att utveckla nya produkter som fyller kunders behov Àr nödvÀndigt för att ett företag ska kunna vÀxa och utvecklas, men att fÄ en ny idé eller produkt anammad kan vara svÄrt. Diagnostikföretaget Phadia AB i Uppsala har nyligen lanserat ett nyutvecklat allergitest, ImmunoCAP? Rapid, pÄ primÀrvÄrdsmarknaden och planer finns pÄ att eventuellt lansera testet pÄ konsumentmarknaden. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur olika aspekter kan komma att pÄverka marknadernas mottagande av ImmunoCAP? Rapid och dÀrmed föreslÄ vad Phadia AB bör tÀnka pÄ vid lanseringen av ImmunoCAP? Rapid.Med utgÄngspunkt i teori om adoptionstakt av innovationer undersöktes hur ImmunoCAP? Rapid kan förvÀntas mottas av primÀrvÄrden och förutsÀttningarna för en eventuell lansering pÄ konsumentmarknaden.

FastighetsmÀklaryrket och fastighetsmÀklartjÀnsten debatteras ofta, bÄde i media och privat, en anledning till detta kan vara att bostadsaffÀren Àr en av de största affÀrer som görs under ens livstid. I denna uppsats vill författarna belysa den rÄdande uppfattningen om fastighetsmÀklare och fastighetsmÀklaryrket i Uppsala samt att söka pÄvisa var utrymme finns för en förbÀttring av kundens upplevda tjÀnstekvalitet. En undersökning av vilka förvÀntningar som mÀnniskor har pÄ fastighetsmÀklare, vilken tjÀnstekvalitet som har upplevts, samt vad fastighetsmÀklare tror om mÀnniskors förvÀntningar, har genomförts.För att svara pÄ frÄgorna stÀllda i problemformuleringen anvÀnde sig författarna av modellen SERVQUAL-P, med en komplettering frÄn modellen RESERV, som pÄvisar gap mellan upplevd och förvÀntad tjÀnstekvalitet samt mellan kundernas förvÀntningar pÄ tjÀnsten och tjÀnsteutövarens tro om vad som förvÀntas. För att illustrera olika förvÀntningsgap anvÀnds en gapmodell som Àr bunden till SERVQUAL-P.Utöver insamling av sekundÀrdata, insamlades ocksÄ primÀrdata via en enkÀtundersökning riktad till potentiella kunder och de som tidigare hade varit i kontakt med fastighetsmÀklare, samt en motsvarande enkÀtundersökning riktad till fastighetsmÀklare.Undersökningen resulterade i smÄ SERVQUAL-P-gap som tyder pÄ att förvÀntningarna pÄ fastighetsmÀklartjÀnsten till stor grad motsvaras av upplevelserna och att inga större kriser finns att se för fastighetsmÀklartjÀnsten i Uppsala. Rekommendationer som ges bör dÀrför mer ses som en vÀgledning för framtiden Àn som problem som mÄste ÄtgÀrdas.

Sammanfattning  Upphovet till revision var till att börja med frÀmst Àgarnas behov av kontroll över bolagsledningens förvaltning av bolagets verksamhet. Revisorn har sedan 1944 Ärs aktiebolagslag haft ett obegrÀnsat skadestÄndsansvar vilket innebÀr att revisorn i princip kan krÀvas pÄ mÄngmiljonbelopp. Den 17 september Är 2008 avlÀmnade justitiedepartementet en utredning i frÄga om en begrÀnsning av revisorers skadestÄndsansvar som Àr föranledd av EU-kommissionens rekommendationer. Den alltmer tilltagande turbulensen pÄ finansmarknaden har gjort det svÄrt för de stora revisionsbyrÄerna att köpa ansvarsförsÀkringar, vilket har lett till höga försÀkringspremier. EU-kommissionens rekommendation prÀglas av en oro för att det inte ska finnas tillrÀcklig mÄnga revisionsnÀtverk med kapacitet att revidera de största börsnoterade bolagen inom EU.

Livsmedelsverket rekommenderar att man bör Àta 500 gram frukt och grönsaker varje dag. Detta för att genom en god kosthÄllning frÀmja hÀlsa och förebygga sjukdom. Studier visar att endast en liten del av befolkningen lever upp till denna rekommendation. Det Àr dessutom sÄ att yngre Àter mindre frukt och grönt Àn Àldre. Detta kan pÄ sikt leda till problem med övervikt och andra kostrelaterade problem vilket kan fÄ negativa konsekvenser för folkhÀlsan.Syftet med vÄrt arbete var att undersöka gymnasieungdomars attityder till frukt och grönsaker.

I vÀstvÀrlden anvÀnder de flesta personer tandborste för rengöring av tÀnderna. I andra delar av vÀrlden kan faktorer som ekonomi, kultur och religion bidra till att mÀnniskor istÀllet anvÀnder sig av tuggpinne som tandrengöringshjÀlpmedel. WHO rekommenderar och uppmuntrar anvÀndandet av tuggpinne som en effektiv metod för tandrengöring. Studiens syfte var att undersöka effekten av tandrengöring med tuggpinnar, jÀmfört med konventionell tandborstning, avseende förekomst av parodontit och karies hos individer i Zimbabwe. Studiens design var i form av en fÀltstudie som utformades sÄ att tvÄ olika patientgrupper undersöktes. Den ena gruppen anvÀnde tandborste och den andra anvÀnde tuggpinne i sin dagliga rengöring av tÀnderna. Kariesprevalens och parodontitstatus registrerades.

VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.

VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.

BFN har sedan början av 2000-talet arbetat med att ta fram ett nytt allmÀnt rÄd med tillhörande vÀgledning för större onoterade företag, K3. K3 Àr tÀnkt att vara huvudregelverk i K-projektet som bestÄr av K1, K2 och K4, dÀr K1 Àr till för de minsta företagen, K2 Àr för mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar och K4 för de större noterade företagen. Syftet med att ta fram ett nytt regelverk har varit efterstrÀvan att nÄ en ekonomisk jÀmförbarhet mellan internationella företag i samma storlek. K3 ska vara en översÀttning av det internationella regelverket IFRS for SME.Syftet med vÄr uppsats har varit att ta fram de skillnader som finns mellan de gÀllande svenska rekommendationerna och lagtext samt den internationella motsvarigheten av K3, IFRS for SME. De omrÄden vi valt att undersöka Àr immateriella tillgÄngar, rörelseförvÀrv och goodwill samt leasing dÄ dessa anses vara redovisningstekniskt komplicerade.Vi har genom ett juridiskt och analytiskt synsÀtt arbetat för att ta fram de skillnader som finns mellan de gÀllande reglerna och rekommendationerna.

Digitala ytmodeller (Digital Surface Model ? DSM) anvÀnds ofta i geodetiskt sammanhang. DSM har lÀnge skapats bland annat med hjÀlp av fotogrammetri dÀr flygbilder har tagits med traditionella flygningar. Intresset tilltar nu för att framstÀlla DSM med hjÀlp av obemannade flygfarkoster, sÄ kallade UAS (Unmanned Aircraft System). Den största fördelen med UAS Àr att det gÄr snabbt och enkelt att fÄ den lilla flygfarkosten upp i luften för att ta flygbilder och framstÀlla DSM kostnadseffektivt.Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilken höjdosÀkerhet som kan uppnÄs i DSM som framstÀllts genom fotogrammetri med UAS.