Sökresultat:
762 Uppsatser om Längden pć byrćuppdraget - Sida 45 av 51
Förskolan, pedagogen och lÀroplanen. En kvalitativ studie om att erfara och omsÀtta Lpfö-98
Inom den svenska förskolan arbetar en mÀngd personer, vilka till största delen tillhör tvÄ olika yrkesprofessioner, förskollÀrare och barnskötare. Gemensamt för dessa Àr att de tillsammans skall genomföra det uppdrag som beskrivs i lÀroplan för förskolan, Lpfö-98. I min egen yrkesverksamhet som förskollÀrare har jag mött andra förskollÀrare och barnskötare, med deras olika sÀtt att tolka och genomföra uppdraget som finns i Lpfö-98. I dessa möten har jag blivit medveten om hur pedagoger inom olika yrkesprofessioner tÀnker kring uppdragets innehÄll och utförande. De möten och mina funderingar kring detta Àr bakgrunden till denna studie.Syftet med studien Àr att söka efter hur verksamma pedagoger, med olika yrkestillhörighet, inom förskola 1-5 Är erfar samt beskriver att de omsÀtter LÀroplan för förskolan, Lpfö-98.Syftet Àr ocksÄ att analysera om det föreligger nÄgra likheter eller skillnader i erfarande hos dessa tvÄ yrkesprofessioner och i sÄ fall beskriva hur de gestaltar sig.Studien genomförs genom kvalitativa intervjuer med förskollÀrare och barnskötare, vilka arbetar inom förskola med barn frÄn 1 ? 5 Är.
Fokus pÄ mottagarna? : En analys av Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter vid kriskommunikation
SAMMANFATTNINGDenna studie Àr en analys av Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter ifrÄga om deras perspektiv pÄ mottagarna vid kriskommunikation. Studien har tvÄ syften, dels att undersöka vilken roll forskarna ger mottagarna i de nuvarande studierna, dels att reflektera hur forskningen skulle kunna kompletteras i framtiden. Krisberedskapsmyndigheten Àr den myndighet som ansvarar för att vara samordnande myndighet i en krissituation, planera inför kommande kriser och att samla in kunskap om kriser.Denna studie anvÀnder sig av mottagarperspektivet encoding/decoding för att undersöka Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter. Encoding/decoding perspektivet ser pÄ mottagarna som aktiva och komplexa i tolkningen av meddelanden. Perspektivet menar attolika mottagare kan tolka information pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilken bakgrund mottagaren har.
Uppfattningar av specialpedagogens yrkesroll i f?rskolan. En kvalitativ intervjustudie om hur f?rskolepedagoger och specialpedagoger i f?rskolan uppfattar specialpedagogens yrkesroll i f?rskolan
Nu ska vi ska ta klivet ut i v?r nya roll som specialpedagoger. Vi fr?gar oss vad det inneb?r att vara specialpedagog och vad som f?rv?ntas av oss i v?r nya roll. B?de tidigare forskning och Skolverket (Skolverket, 2024) visar p? en komplex och otydlig roll.
Idrott & hÀlsa ur ett genusperspektiv : Idrott- och hÀlsalÀrares uppfattningar om genusrelaterade frÄgor i sitt Àmne.
Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att analysera Systembolagets externa kommunikation och argument för monopolet. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för uppsatsen har varit flera, tvÄ övergripande som diskuteras i diskussionen och tre frÄgor som besvaras i analysdelen. De övergripande diskussionsfrÄgorna Àr: Vilken bakomliggande ideologi finns hos Systembolaget? Motsvaras organisationens uppdrag med vad organisationen kommunicerar? De frÄgor som besvaras i analysdelen Àr: Hur framstÀller Systembolaget sig sjÀlva? Hur ser Systembolagets externa kommunikation ut gÀllande deras monopol? Hur argumenterar Systembolaget för monopolet? Metoden som anvÀnts Àr en deskriptiv kvalitativ analys. För att besvara dessa frÄgor har materialet bestÄtt av en reklamfilm frÄn Systembolaget som sÀndes hösten 2010, samt sex artiklar frÄn systembolaget.se.
"Inga kylda drycker" : en fallstudie av Systembolagets externa kommunikation
Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att analysera Systembolagets externa kommunikation och argument för monopolet. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för uppsatsen har varit flera, tvÄ övergripande som diskuteras i diskussionen och tre frÄgor som besvaras i analysdelen. De övergripande diskussionsfrÄgorna Àr: Vilken bakomliggande ideologi finns hos Systembolaget? Motsvaras organisationens uppdrag med vad organisationen kommunicerar? De frÄgor som besvaras i analysdelen Àr: Hur framstÀller Systembolaget sig sjÀlva? Hur ser Systembolagets externa kommunikation ut gÀllande deras monopol? Hur argumenterar Systembolaget för monopolet? Metoden som anvÀnts Àr en deskriptiv kvalitativ analys. För att besvara dessa frÄgor har materialet bestÄtt av en reklamfilm frÄn Systembolaget som sÀndes hösten 2010, samt sex artiklar frÄn systembolaget.se.
Nyckeltal inom underhÄllsverksamhet: en fallstudie av underhÄllsenheten pÄ SSAB TunnplÄt AB i LuleÄ
I det hÀr arbetet kommer ett tillvÀgagÄngssÀtt för framtagning av nyckeltal inom underhÄlls-verksamhet att presenteras. Uppdraget har tilldelats av SSAB TunnplÄt i LuleÄ, en av Nordens största stÄltillverkare. Nyckeltal inom underhÄll Àr ett eftersatt Àmne inom bÄde litteratur och bland företag vilket föranledde SSAB ett behov att kartlÀgga sin underhÄllsverksamhet för att kunna ta fram nyckeltal anpassade för den egna verksamheten. Anledningen till att anvÀnda nyckeltal grundar sig i ett behov av att mÀta prestanda. Att mÀta prestanda för ett företag Àr nödvÀndigt för att kunna förbÀttra verksamheten.
Public service, om alla, för alla? : En studie kring generation Y:s minskade anvÀndande av public service
Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga och identifiera en yngre generations, 18 till 30 Är, preferenser för konsumtion av etermedia (Tv) inom ramen för uppdraget om public service samt hur de vÀljer och vÀrderar de tjÀnster som erbjuds inom Tv-branschen. Det som undersöks nÀrmare Àr orsaken bakom den minskade anvÀndningen av de tjÀnster som SVT erbjuder gentemot de kommersiella kanalerna och vad denna generation efterfrÄgar av det utbud som existerar.En kvantitativ metod kommer att anvÀndas för undersökningen och de empiriska data som undersökningen grundar sig pÄ kommer att erhÄllas genom en enkÀtundersökning som sker via Facebook samt Itslearning dÀr sammanlagt 106 personer deltar. Resultatet analyseras sedan med hjÀlp av tidigare genomförd forskning och inom teoriomrÄdena vÀrdeskapande, Service Dominant Logic samt tjÀnsteutveckling.Resultaten visar att denna generation efterfrÄgar underhÄllning som frÀmsta vÀrdeskapande aktivitet, i första hand hos de kommersiella kanalerna. Public service anses inte erbjuda ett större utbud av vÀrdeskapande program och visar sig vara den frÀmsta orsaken till varför minskningen av public service sker. Under förutsÀttning att SVT skulle önska öka generation Y:s konsumtion av public service, sÄ skulle ett genomförande av följande Àndringar rekommenderas: en större fokusering mot ett ökat utbud kring underhÄllande program föreslÄs som förbÀttringar som public service kan genomföra och kan om det utförs korrekt attrahera fler individer frÄn denna mÄlgrupp.
Lean : En komparativ studie mellan Lean Service och Lean Healthcare
Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att analysera Systembolagets externa kommunikation och argument för monopolet. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för uppsatsen har varit flera, tvÄ övergripande som diskuteras i diskussionen och tre frÄgor som besvaras i analysdelen. De övergripande diskussionsfrÄgorna Àr: Vilken bakomliggande ideologi finns hos Systembolaget? Motsvaras organisationens uppdrag med vad organisationen kommunicerar? De frÄgor som besvaras i analysdelen Àr: Hur framstÀller Systembolaget sig sjÀlva? Hur ser Systembolagets externa kommunikation ut gÀllande deras monopol? Hur argumenterar Systembolaget för monopolet? Metoden som anvÀnts Àr en deskriptiv kvalitativ analys. För att besvara dessa frÄgor har materialet bestÄtt av en reklamfilm frÄn Systembolaget som sÀndes hösten 2010, samt sex artiklar frÄn systembolaget.se.
StÄndortsanpassad gestaltning av bostadsgÄrd
BostadsrÀttsförening Insjön 2 i Malmö ville ha sin gÄrd renoverad. Uppdraget var att skapa en lÀttskött grönskade gÄrd som var intressant Äret om. I allt för mÄnga fall pÄ offentlig eller halvoffentliga platser likt denna bostadsgÄrd resulterar grönytor ofta i monokulturer och statiska vÀxtkompositioner. Viljan att istÀllet skapa planteringar med stor dynamik och mÄngfald ledde fram till frÄgestÀllningarna om en bostadsgÄrd kan gestaltas med stor artrikedom utan att krÀva intensiv skötsel, samt vilka ÄtgÀrder som kan behöva göras för att skapa lÄngsiktigt hÄllbara planteringar.
En litteraturstudie genomfördes kring staden som stĂ„ndort, vĂ€xters överlevnadsstrategier samt vĂ€xtkomposition och vĂ€xtval ur ett skötselperspektiv. Ăven intervjuer med fackmĂ€n inom projektering för grönytor anvĂ€ndes för att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna.
Kreditgivares syn pÄ revisorers oberoende
SmÄ onoterade bolag vÀnder sig ofta till kreditgivare för att lÄna kapital. Revisionen fungerar som en kontrollmekanism som syftar till att reducera risken med att informationen i de finansiella rapporterna inte speglar verkligheten. Eftersom kreditgivare i stor utrÀckning grundar lÄnebeslut till smÄ företag pÄ Ärsredovisningen sÄ har kreditgivare ett stort intresse utav att revisionen hÄller en hög kvalitet. Revisorns faktiska oberoende Àr en förutsÀttning för att intressenter sÄ som kreditgivare ska kunna kÀnna tilltro till att de finansiella rapporterna ger en sanningsenlig bild av företagets ekonomiska stÀllning Det Àr lika illa om revisorn förefaller vara icke- oberoende eftersom ett dÄligt rykte skadar revisionsbyrÄn och revisorn ifrÄga. DÀrmed Àr det viktigt att revisorer undviker situationer och omstÀndigheter som tillsynes skulle kunna skada objektiviteten. Studiens frÄgestÀllning Àr; PÄ vilket sÀtt upplever kreditgivare revisorns oberoende om i) revisorn har ett mÄngÄrigt revisionsuppdrag, ii) revisorns utför konsultuppdrag till samma företag som denne reviderar, iii) revisorn har ett ekonomiskt egenintresse i det företag han reviderar, och hur kan dessa potentiella oberoendehot pÄverka redovisningskvaliteten och lÄneansökan Huvudsyftet i denna studie Àr att studera kreditgivares uppfattning gÀllande revisorns oberoende om revisorn ifrÄga reviderar ett och samma företaget under mÄnga Ärs tid, utför konsulttjÀnster Ät det företag som han reviderar och har ett ekonomiskt intresse i det företag som han reviderar.
3D pÄ Internet i syfte att instruera och informera
SammanfattningDen hÀr rapporten beskriver arbetet att ta fram försöksmaterial i form av 3D-modeller med tillhörande animationer till det Internetbaserade rÄdgivningsverktyget för lÀkemedelsprodukter AssistansPlus*. Utöver detta ger rapporten en inblick i hur framtagning av 3D-medierat material för Internet, inom omrÄdet rÄdgivning och presentation, kan se ut generellt.Viktigt att tÀnka pÄ vid arbetet med modeller och animationer till AssistansPlus Àr att de mÄste anpassas till W3D formatet, som 3D spelaren i verktyget Àr utvecklad i. De viktigaste var hÀr att veta vad som följde med vid en export till formatet W3D (animerandet mÄste ske pÄ ett relativt analogt sett, vissa bildformat för texturerna fungerar bÀttre Àn andra etc.). Rapporten innehÄller en checklista som ska fungera som en guide vid framtida framtagning av material till verktyget. Filstorlek Àr av stor vikt i arbete med 3D för Internet och var dÀrför en viktig del ocksÄ i uppdraget.Att begrÀnsa filernas storlek genom att anvÀnda sÄ fÄ ytor som möjligt, genom att stiliseramodellerna och genom att göra texturer sÄ bra som möjligt i förhÄllande till filstorleken, var viktiga delar arbetet.
Integrerad förskoleklass - lika men ÀndÄ sÄ olika. Pedagogers
Förskoleklass infördes som en valfri skolform 1998. Avsikten frÄn regeringens sida var att förskoleklassen skulle fungera som en bro mellan förskola och skola, men forskning och undersökningar har visat att det inte riktigt blev som det var tÀnkt, utan att skolans traditioner har krupit ner i Äldrarna. Förskoleklassen styrs sedan 2011 av del ett och tvÄ i Lgr 11 vilket innebÀr att eleverna ska ges möjlighet att utvecklas mot de övergripande mÄlen i lÀroplanens andra del, men avsaknad av tydliga riktliner och brist pÄ definition har bidragit till förvirring över hur verksamheten ska bedrivas. Det finns renodlade förskoleklasser och integrerade klasser F-1 och F-2. Verksamheten sker pÄ de flesta platser i skolinriktad miljö vilket eventuellt kan innebÀra en kulturkrock mellan olika skolkulturer.
Pedagogers och barns syn pÄ matematik i förskolan
Grunden för barns matematikkunskaper lÀggs redan i förskolan. Pedagogers instÀllning till Àmnet, i detta fall matematik, har stor betydelse för inlÀrningen. LÀrarutbildningen lade stor vikt pÄ pedagogisk dokumentation som redskap för pedagogen och barnet att synliggöra lÀrande. Den hÀr studiens syfte har varit att ta reda pÄ vilken instÀllning pe-dagoger och barn i förskolan har till matematik. Syftet var Àven att studera hur barnens matematiska utveckling dokumenteras och hur pedagogerna arbetar med barnens mate-matikförstÄelse i förskolans verksamhet.
Elevassistenten : - pusselbit eller schackpjÀs?
Elevassistenten - pusselbit eller schackpjÀs? En kvalitativ studie om relationen mellan skolans organisation och behovet att anstÀlla elevassistenter.Studiens syfte har varit att undersöka hur skolan organiserar stödet elevassistans till de elever som bedöms vara i behov av sÀrskilt stöd samt vilka faktorer som pÄverkar att elevassistent bedöms vara den ÄtgÀrd som ska ges till elever i behov av sÀrskilt stöd.Genom intervjuer med rektorer vilka, enligt Skollagen, fattar beslut och har det yttersta ansvaret för sin enhets inre organisation, har vi undersökt hur stödet för elever organiseras och var i organisationen elevassistenten befinner sig. GenomgÄngen av tidigare forskning visar hur antalet elevassistenter ökat i skolorna de senaste Ärtiondena och att elevassistentens uppdrag kan fÄ sÀrskiljande eller inkluderande effekter beroende pÄ hur uppdraget organiseras. GenomgÄngen belyser hur skolor alltmer ger uttryck för att stöd mer borde ges pÄ organisationsnivÄ men att de inte riktigt lyckas realisera detta i verkligheten utan att stödet ofta sÀtts in genom att pÄ olika sÀtt "ÄtgÀrda eleven". LitteraturgenomgÄngen visar ocksÄ pÄ att elevassistenter Àr en grupp med ytterst varierande utbildning.
FörbÀttringsarbete pÄ Agria DjurförsÀkring: kartlÀggning och
beskrivning
Kraven pÄ organisationer ökar idag stÀndigt, global konkurrens Àr en faktor som skapar skiftande förutsÀttningar, medarbetare som efterfrÄgar personlig utveckling och framförallt kunder med höga förvÀntningar. Agria DjurförsÀkringar AB (Agria) Àr ett av de företag som hÀvdar att man genom idogt arbete med kvalitet och förbÀttringar kan lyckas att leva upp till dessa krav. Agria Àr ett dotterbolag i LÀnsförsÀkringar AB som sysslar med djur- och grödaförsÀkring. Ett av bevisen pÄ att man lyckats Àr att Agria, som enda organisation hittills, mottagit UtmÀrkelsen Svensk Kvalitet (USK) frÄn Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) tvÄ gÄnger, Är 1999 och 2003. Detta Àr en av anledningarna till att det Àr intressant att studera dem.