Sökresultat:
762 Uppsatser om Längden pć byrćuppdraget - Sida 43 av 51
AnvÀndning av arbetshÀstar i kommuners grönyteskötsel : med avseende pÄ miljö, ekonomi och brukarvÀrden
HÀstens roll i samhÀllet har förÀndrats, frÄn att vara ett arbetsredskap i strid eller i det dagliga arbetet, till ett fritidsintresse som fÄr ta allt större plats. Samtidigt Àr strÀvan mot ett hÄllbart samhÀlle med ekologi och miljö som nyckelord en viktig del. HÀsten kan dÄ anta en nygammal roll som redskap för att uppfylla kriterierna som ett miljövÀnligt arbetsdjur. I Sverige finns fortfarande kunskaper för att anvÀnda arbetshÀstar, dessa kunskaper kan förvaltas, utvecklas och utnyttjas i mer Àn uppvisningssyfte.I studien undersöks hÀsten som arbetsredskap i parkmiljöer ur miljö- ekonomi- och brukarperspektiv. Som metoder har litteraturstudie, intervjuer och en Cost-Benefit-analys anvÀnts.
IntÀktsredovisning i byggföretag -större icke-noterade bolag
Bakgrund och problem:IntÀkter utgör ofta den största posten i företags finansiella rapporter och Àr dÀrför en central del irapporteringen. NÀr man studerar ett företag och dess utveckling över tid brukar intÀktsposten vara avstort intresse. Det Àr dock en post som Àr starkt förknippad med bedömningar och i samband medredovisningsskandaler har ofta intÀktsredovisningen varit omtvistad. I mÄnga fall dÀr det finnsbedömningar finns det utrymme för manipulation. MÄnga av redovisningsskandalerna hÀrstammar i attföretagen har en felaktig intÀktsredovisning.Syftet:Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur de valda företagen redovisar intÀkter för fastpriskontrakt somstrÀcker sig över mer Àn ett rÀkenskapsÄr.
Aspekter kring svartarbete inom hÀstnÀringen och varför hÀstskötare vÀljer att arbeta svart
HÀstens roll i samhÀllet har förÀndrats, frÄn att vara ett arbetsredskap i strid eller i det dagliga arbetet, till ett fritidsintresse som fÄr ta allt större plats. Samtidigt Àr strÀvan mot ett hÄllbart samhÀlle med ekologi och miljö som nyckelord en viktig del. HÀsten kan dÄ anta en nygammal roll som redskap för att uppfylla kriterierna som ett miljövÀnligt arbetsdjur. I Sverige finns fortfarande kunskaper för att anvÀnda arbetshÀstar, dessa kunskaper kan förvaltas, utvecklas och utnyttjas i mer Àn uppvisningssyfte.I studien undersöks hÀsten som arbetsredskap i parkmiljöer ur miljö- ekonomi- och brukarperspektiv. Som metoder har litteraturstudie, intervjuer och en Cost-Benefit-analys anvÀnts.
Den meningsbÀrande diagnosen. En intervju om den neuropsykiatriska diagnosens betydelse för förskolans praktik
Syfte: Studiens syfte var att studera hur förskollÀrare talar om den neuropsykiatriska diagnosens betydelse för förskolans pedagogiska praktik.Teori: Studien Àr kvalitativ och har en sociokulturell och diskursiv ansats med postmoderna utgÄngspunkter. Att veta nÄgot Àr med detta sÀtt att se inte att kunna beskriva hur nÄgot faktiskt Àr, utan snarare att ge och skapa betydelser. En utgÄngspunkt i studien Àr att samspelet mellan individer och kontext skapar förutsÀttningar för vad som Àr möjligt. I studien anvÀnds begreppet diskurs som ett bestÀmt sÀtt att tala om och förstÄ vÀrlden, eller ett utsnitt av den. Enligt Winther-JÞrgensen och Phillips (2000) leder olika sociala vÀrldsbilder till olika sociala handlingar.
Barn i behov av sÀrskilt stöd i fritidshem.
Syftet med uppsatsen har varit att utifrÄn ett relationellt perspektiv lyfta fram och belysa barn och pedagoger i behov av sÀrskilt stöd pÄ fritidshemmet, samt försöka klartlÀgga faktorer pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ som verkar pÄverka fritidsvistelsen sÄvÀl positivt som negativt för att urskilja vilka möjligheter respektive svÄrigheter som ryms inom en fritidsverksamhet. En fallstudie genom deltagande observationer och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sÄvÀl fritidspedagoger som barn genomfördes pÄ tvÄ fritidsavdelningar i ett fritidshem belÀget i södra SkÄne.
Sammanfattningsvis framkom tydligt att huruvida ett barn fick stora svÄrigheter eller ej pÄ fritidshemmet berodde till stor del pÄ faktorer som rör fritidshemmets personals attityder och instÀllningar. Personal med lite eller utan pedagogisk utbildning i studien förhÄller sig mer kategoriska i sin syn pÄ sÄvÀl det pedagogiska uppdraget som synen pÄ barnen, medan personal med högre utbildningsgrad förefaller mer relationella och ser till den situation eller de omstÀndigheter barnet befinner sig i och Àr dÀrför ocksÄ mer benÀgna att arbeta med att skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnet genom att Àndra pÄ faktorer pÄ framförallt gruppnivÄ. De har Àven insikter om att de inte enbart kan tillrÀttalÀgga för barnet utan att de samtidigt mÄste ha ett kognitivt förhÄllningssÀtt och arbeta tillsammans med barnet med att hitta tankeverktyg eller strategier för hur barnet ska bli bÀttre pÄ att hantera situationer som ter sig svÄra. Fritidspedagogerna efterfrÄgar handledning av specialpedagog.
Det Àr ett avstamp som man tar. En studie av ett elevhÀlsoteam i teori och praktik
SyfteFöreliggande studie kan ses som ett bidrag till förstÄelsen av elevhÀlsoteamsmötet som en social praktik, dÀr olika professioner regelbundet möts för att samarbeta kring elever i behov av sÀrskilt stöd. Det övergripande syftet var att, ur ett sociokulturellt perspektiv, undersöka och förstÄ hur ett elevhÀlsoteam anvÀnder kommunikation och samspel som redskap i sitt uppdrag och arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet preciserades med följande frÄgestÀllningar:1. Hur uttrycks tankar om elevhÀlsans uppdrag?2. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller verbal aspekt av samspel i elevhÀlsoteamet? 3. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller handlingsaspekt av samspel i elevhÀlsoteamet?4. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller relationell aspekt av samspel i elevhÀlsoteamet?TeoriStudien utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr begrepp som kommunikation och samspel Àr centrala. I ett sociokulturellt perspektiv betraktas verkligheten/vÀrlden som bestÄende av sociala praktiker eller diskurser.
Elevinflytande och demokratifostran ur ett lÀrarperspektiv : En jÀmförelse av tvÄ bild- och tvÄ svensklÀrares uppfattningar om elevinflytande och demokratifostran i högstadiet samt gymnasiet frÄn ett lÀrandeperspektiv
Uppsatsens syfte Àr att beskriva och jÀmföra tvÄ bild- och tvÄ svensklÀrares instÀllning och tolkning pÄ och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förstÄelse för hur elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen pÄ en grundskola i Är 7-9 och pÄ en gymnasieskola i respektive Àmne ur ett lÀrandeperspektiv. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: ? Vilken instÀllning och tolkning har lÀrarna av elevinflytande och demokratifostran i relation till gÀllande styrdokument? ? Hur konstruerar lÀrarna elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? ? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lÀrarnas instÀllning och tolkning pÄ och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och demokratifostran utifrÄn lÀrandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrÄn vad tidigare forskning har visat. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr det insamlade empiriska materialet bestÄr av semistrukturerade intervjuer. En bildlÀrare och en svensklÀrare pÄ en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det Àr de som utgör empirin för att uppnÄ studiens syfte.
Autism i grundsÀrskola : En intervjustudie med fokus pÄ lÀrares uppfattningar om deras arbete i grundsÀrskola, med elever som har autism och utvecklingsstörning.
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka andra lÀrares uppfattningar om den undervisning de bedriver i arbetet med elever som har autism och utvecklingsstörning i grundsÀrskola.Undersökningen Àr baserad pÄ halvstrukturerade intervjuer med lÀrarna dÀr intervjusvaren Àrtematiserade utifrÄn studiens frÄgestÀllningar.Resultatet visar att lÀrarna upplever att deras uppdrag, att undervisa elever som har autism och utvecklingsstörning, Àr komplext. LÀrarna relaterar till lÀroplanen nÀr de resonerar kring uppdraget men samtidigt lyfter de fram olika aspekter av kunskap som ska vara i fokus i undervisningen. Samtliga lÀrare lyfter betydelsen av att arbeta för elevernas delaktighet och sjÀlvstÀndighet, dock inom givna ramar. LÀrarna belyser olika aspekter i undervisningen, bland annat kring miljöanpassningar dÀr de lyfter fram struktur och rutiner som en anpassning. Kring kommunikation synliggör lÀrarna utmaningar i att tolka elevernas kommunikation och val av kommunikationsstöd. Dilemman som lÀrarna lyfter fram Àr att det finns en risk att de assisterar elever i situationer som de kan klara sjÀlva och att tolka elevernas kunskaper i olika kontexter.
Gudsbilder i Astrid Lindgrens böcker : -en textcentrerad idéanalys av böckerna om Emil i Lönneberga och Madicken
Uppsatsens syfte Àr att beskriva och jÀmföra tvÄ bild- och tvÄ svensklÀrares instÀllning och tolkning pÄ och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förstÄelse för hur elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen pÄ en grundskola i Är 7-9 och pÄ en gymnasieskola i respektive Àmne ur ett lÀrandeperspektiv. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: ? Vilken instÀllning och tolkning har lÀrarna av elevinflytande och demokratifostran i relation till gÀllande styrdokument? ? Hur konstruerar lÀrarna elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? ? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lÀrarnas instÀllning och tolkning pÄ och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och demokratifostran utifrÄn lÀrandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrÄn vad tidigare forskning har visat. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr det insamlade empiriska materialet bestÄr av semistrukturerade intervjuer. En bildlÀrare och en svensklÀrare pÄ en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det Àr de som utgör empirin för att uppnÄ studiens syfte.
Pedagogers uppfattningar av bemötande gentemot elever i svÄrigheter
Skolan har idag svÄrt att uppfylla sitt uppdrag gentemot alla elever vilket Àr att utformaundervisningen sÄ den tillgodoser alla elevers behov. Uppfyllandet av uppdraget brister frÀmst nÀrdet att fÄ elever i svÄrigheter att utveckla sina kunskaper. Det stÀlls höga krav pÄ elevernasprestationer och kunskaper i skolans Àmnen, vilka de har svÄrt att nÄ upp till. Detta innebÀr attlÀrarna mÄste ta hÀnsyn till elevernas unika inlÀrningsstil samt deras olikheter och utifrÄn demskapa en varierad undervisning dÀr alla elever ges möjlighet att utvecklas. Varför elever hamnar isvÄrigheter har varit omdiskuterat och vissa menar att det Àr miljön som brister medan andrapÄstÄr att det Àr eleven sjÀlv som brister.Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka pedagogers uppfattningar av hur de börbemöta och tillgodose elever i svÄrigheters behov.
UtlandstjÀnstgöring - Före, under, efter
Allt fler företag har delar av sin verksamhet utomlands vilket medför att personal skickaspÄ utlandstjÀnst för att sprida kunskaper och företagskultur. Att skicka medarbetareutomlands Àr en investering och medarbetaren anses ofta ha hög potential och förberedsför att kunna avancera inom företaget. För att utlandstjÀnstgöringen ska bli lyckad Àr detviktigt att företag har en utarbetad process för hanteringen av personal som Àrstationerad utomlands.I den hÀr studien undersöks ett företags process för utlandstjÀnstgöring ur ett HRperspektiv.Vi kommer att fokusera pÄ processen utifrÄn arbetsgivarens perspektiv ochbegrÀnsar vÄr undersökning till ett företag som vi kommer att benÀmna som Företaget ivÄr uppsats. Studien Àr baserad pÄ tidigare forskning samt egen empiri och mynnar ut iförslag till förbÀttringar för Företagets process för utlandstjÀnstgöringVÄr undersökning Àr baserad pÄ Kvales sju steg som bestÄr av tematisering,planering, intervjuer, samtycke, utskrift, analys och verifiering. Empirisk data harsamlats in genom Ätta semistrukturerade intervjuer med sex expatriater/repatriater, denansvarige för utlandstjÀnstgöring pÄ Företaget samt Agneta HÀll som varit verksam somExpatriate Manager pÄ Volvo Group.
Ledarskapet som skapar komplex(itet) för rektorn : En studie om rektorns professionella och administrativa roll
Enligt skollagen ska rektorn vara huvudansvarig för sin skolverksamhet. I uppdraget ingÄr administrativa uppgifter och pedagogiskt ledarskap, vilket innebÀr att rektorn har tvÄ skilda logiker att hantera, managerialism och professionalism. Den kvalitativa undersökningen fokuserar dÀrmed pÄ hur det pedagogiska ledarskapet ska utövas parallellt med administrativa uppgifter dÀr ekonomiska styrförutsÀttningar skiljer kommunala och fristÄende verksamheter Ät. Pedagogiskt ledarskap ska leda till goda studieresultat hos eleverna och anses dÀrför som viktigt. Direkt forskning om rektorns delade ledarskap har inte skett inom skolvÀrden men dÀremot inom sjukvÄrden som har flera likheter till skolverksamhetens organisation.
Med samverkan Àr allt möjligt! SÀrskolan i ett arbetsmarknadsperspektiv
ĂvergĂ„ngen mellan gymnasiesĂ€rskolan och arbetslivet Ă€r det undersökningsproblem som fokuseras i denna studie. Syftet Ă€r att studera olika aktörers uppfattningar om samverkan mellan skola och arbetsliv. Skolan, StudievĂ€gledare, Kommunen, Arbetsförmedlingen och FörsĂ€kringskassan har alla del i denna process. Hur samverkar man kring elever som gĂ„r ut gymnasiesĂ€rskolans nationella program för att möjliggöra att de kan nĂ„, fĂ„ och behĂ„lla ett arbete?För att analysera det empiriska materialet har anvĂ€nts Nirjes normaliseringsprincip och Antonssons studie om stödets betydelse i allmĂ€nhet och metoden supported employment i synnerhet.Jag har valt en fenomenografisk orienterad studie med mĂ„lsĂ€ttningen att fĂ„ en förstĂ„else för hur skolan och de olika aktörerna tolkar sitt uppdrag ? att förbereda och möjliggöra för eleverna att fĂ„ ett arbete.
Sarbanes-Oxley Act: ett ökat förtroende för revisorer?
Den senaste tidens skandaler har lett till att revisorernas oberoende till klienten har hamnat i fokus och deras förhÄllande till företagen har börjat ifrÄgasÀttas mer och mer. En revisor i Sverige skall inte bara granska företagets rÀkenskaper för intressentens rÀkning utan det ingÄr Àven i revisorns roll att ge viss rÄdgivning. Denna rÄdgivning kan ge upphov till hot mot revisorns oberoende i och med att rÄdgivningen kan leda till att revisorn granskar sina egna, eller andra pÄ byrÄns rÄdgivning. Detta Àr det sÄ kallade sjÀlvgranskningshotet. Ett annat hot mot oberoendet Àr egenintressehotet vilket innebÀr att revisorn ser rÄdgivningen som sÄ ekonomiskt viktig att denne ser mellan fingrarna i sin revision för att inte förlora rÄdgivningsuppdragen hos revisionsklienten.
VÀlkommen hem till oss! : En studie om varför kunden vÀljer att bjuda hem ett visst fastighetsmÀklarföretag och dess varumÀrke
Bakgrund:Att sÀlja sin bostad Àr en av det största ekonomiska affÀrer en privatperson gör i sitt liv. Det kan vara kÀnsloladdat och försÀljningen har inte alltid lyckliga orsaker. SÀljaren sÀtter dÀrför stor tilltro och förvÀntan till den mÀklare som fÄr uppdraget att förmedla bostaden. Det i kombination med att dagens fastighetsmarknad Àr otroligt konkurrensutsatt gör att företag stÀndigt mÄste hitta nya vÀgar för att nÄ ut med sitt budskap, som ocksÄ mÄste trÀffa rÀtt. Syfte: VÄr studie syftar till att undersöka vilka kriterier som Àr avgörande dÄ en sÀljare vÀljer att ta kontakt med ett mÀklarföretag och sedan jÀmföra det med hur företagen valt att marknadsföra sig.