Sök:

Sökresultat:

4325 Uppsatser om Längd och vikt vid könsmognad - Sida 51 av 289

SprÄkutvecklande arbetssÀtt i förskolan

Syftet med undersökningen Àr att studera hur pedagoger arbetar med barnens sprÄkutveckling. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, dÀr vi har intervjuat forskare, logopeder och en specialpedagog. För att undersöka hur pedagogerna arbetar i förskoleverksamheter har vi anvÀnt oss av enkÀter som de fÄtt svara pÄ. VÄra frÄgestÀllningar Àr Vilka olika typer av arbetssÀtt anvÀnds i förskolan? Hur ser pedagoger pÄ förskolan pÄ sitt sprÄkberikande arbete med barnen? Intervjuerna har transkriberats och analyserats med enkÀterna och forskningen som vi lÀst i Àmnet.

NÀtmobbning : Elevers erfarenheter och lÀrares kunskaper

LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker pÄ att förskolan ska lÀgga stor vikt vid att stimulera varje barns sprÄkutveckling och med hjÀlp av olika uttrycksformer frÀmja barns utveckling och lÀrande. FörskolelÀrarens roll Àr att stimulera och utmana barnet i en innehÄllsrik och inbjudande miljö. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur fyra förskolelÀrare resonerar gÀllande kommunikation med barn i yngre Äldrar pÄ förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehÄller strukturerade intervjuer. VÄra intervjuer genomfördes pÄ tvÄ förskolor i tvÄ olika kommuner i Sverige dÀr fyra förskolelÀrare tillfrÄgades.

Bayesisk filtrering i syfte att motverka spam : En studie om bayesisk filtrering i olika programvaror

Ett konstant problem med e-post Àr mÀngden skrÀppost som skickas dagligen och bidrar till en osÀkerhet bland hemanvÀndare samt medför stora kostnader för företag. Att kunna skydda sig och filtrera bort skrÀppost Àr av stor vikt. Vad Àr egentligen skrÀppost?Programvaror mot skrÀppost anvÀnder flera metoder för att lösa problemet.Arbetet behandlar en av dessa metoder och hur effektivt den anvÀnds i olika programvaror. Den metod som arbetet fokuserar pÄ Àr bayesisk filtrering och programvarornas förmÄga att utnyttja den.

Krav- och kapacitetsprofil för cykeldisciplinen BMX

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna studie har varit att studera de fysiologiska kraven för BMX cykling, samt att jÀmföra kapaciteten pÄ svenska topp cyklister för att se vilka skillnader som rÄder gentemot kraven. Under arbetets gÄng ska följande frÄgor besvaras: Vilka krav stÀlls pÄ cyklistens fysiologiska egenskaper? Hur stÄr sig svenska topp cyklister i jÀmförelse med referensdata frÄn toppnationer?Metod: Kravanalysen arbetades fram via observation av idrotten samt av egen erfarenhet som aktiv för att faststÀlla vilka fysiologiska egenskaper som kan tÀnkas utsÀttas för mest belastning, dessutom granskades vetenskapliga artiklar som berör BMX samt andra cykeldiscipliner som förhÄller sig inom liknande arbetstider.  För kapacitetsstudien testades 3 herrar (Älder 22 ± 4,36 Är, vikt 70,4 ± 2,09 kg, lÀngd 175 ± 5 cm) samt en dam (Älder 21, vikt 58,8, lÀngd 169 cm), samtliga vana med daglig trÀning samt tÀvlandes pÄ elitnivÄ. Studien delades upp i tvÄ dagar, fÀlttester respektive laboratorietester.

Öst och vĂ€st, Nord och Syd - En studie av diskussionen om mĂ€nskliga rĂ€ttigheter i FN:s allmĂ€nna deklaration och under vĂ€rlds konferensen i Wien

Abstract I fokus för detta arbete stĂ„r frĂ„gan om förhĂ„llandet mellan de medborgerliga och politiska samt de ekonomiska, sociala och kulturella rĂ€ttigheterna i relation till diskussionen om den allmĂ€nna förklaringen 1948 och vĂ€rldskonferensen om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna i Wien 1993. BĂ„de de teoretiska och praktiska aspekterna av detta förhĂ„llande uppmĂ€rksammas, till exempel med avseende pĂ„ definition av rĂ€ttigheter, deras funktion och sĂ„ vidare, samt de diskussioner som fördes under formuleringen av den allmĂ€nna förklaringen och Wienkonferensen. SĂ€rskild vikt lĂ€ggs vid att förstĂ„ dessa diskussioner i det politiska sammanhanget av Öst-VĂ€st konflikten samt Nord-Syd konflikten..

Verktygshantering: verktygsstÀllarplats MultiTask-cell

MARIA HEDIN, CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET, Ergonomisk design och produktion MARIA MARKLUND, TEKNOLOGIE MAGISTEREXAMEN, Industriell design Examensarbetet har utförts inom programmen Industriell design samt Ergonomisk design och produktion vid LuleĂ„ tekniska universitet under en period av 20 veckor i oktober 2006 till februari 2007. Uppgiften var att utveckla koncept för ett lyfthjĂ€lpmedel till den MultiTask-cell (MTC) som nyligen installerats i Volvo Aeros produktion i TrollhĂ€ttan. Cellen bestĂ„r av fem MultiTask-maskiner vilket innebĂ€r att varje maskin kan utföra alla nödvĂ€ndiga operationer (borrning, svarvning, frĂ€sning etc.). I maskinerna bearbetas detaljer till flygmotorer med hjĂ€lp av verktyg som till största delen hanteras av industrirobotar. NĂ€r den bearbetande delen pĂ„ verktygen ska bytas sker dĂ€remot hanteringen manuellt av operatörerna. I MTC:n finns ett omrĂ„de speciellt avsett för byte av den bearbetande delen pĂ„ verktyg, Ă€ven kallat stĂ€llning av verktyg.

Provtryckningsutrustning till hÀrdlinje 3 och 4 pÄ Gestamp
Hardtech

Gestamp Hardtech utvecklar, tillverkar och marknadsför sÀkerhetskomponenter till bilindustrin. Verksamheten bygger pÄ tekniken att hÀrda borstÄl i samband med formpressning. PÄ avdelningen verktygsunderhÄll pÄ Gestamp Hardtech i LuleÄ jobbar man med underhÄll och reparationer av verktyg. NÀr ett verktyg Àr genomgÄnget och klart provtrycker man det för att upptÀcka eventuella lÀckage. Om man tar ett verktyg i drift utan att provtrycka och det lÀcker innebÀr det lÄnga och onödiga omstÀllningstider vilket leder till förlorad drifttid.

Provtryckningsutrustning till hÀrdlinje 3 och 4 pÄ Gestamp Hardtech

Gestamp Hardtech utvecklar, tillverkar och marknadsför sÀkerhetskomponenter till bilindustrin. Verksamheten bygger pÄ tekniken att hÀrda borstÄl i samband med formpressning. PÄ avdelningen verktygsunderhÄll pÄ Gestamp Hardtech i LuleÄ jobbar man med underhÄll och reparationer av verktyg. NÀr ett verktyg Àr genomgÄnget och klart provtrycker man det för att upptÀcka eventuella lÀckage. Om man tar ett verktyg i drift utan att provtrycka och det lÀcker innebÀr det lÄnga och onödiga omstÀllningstider vilket leder till förlorad drifttid.

Om barn ska klara av att sitta stilla mÄste de fÄ röra pÄ sig : Pedagogers uppfattning om motorikens betydelse för lÀrandet i tidigare Är

Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i de tidiga skolÄren uppfattar motorikens betydelse för elevernas lÀrande, samt vilka konsekvenser motoriksvÄrigheter kan fÄ för eleven i lÀrandet. Vi vill ocksÄ med detta arbete belysa hur pedagoger i de tidiga Ären uppfattar systematisk motorisk trÀning samt vad den kan bidra med för elever med motoriska svÄrigheter.Genom intervjuer med pedagogerna har vi fÄtt deras uppfattning om motorikens betydelse vid lÀrandet. Pedagogerna lÀgger stor vikt vid barnets/elevens motoriska utveckling och att det har betydelse för lÀrandet. VÄrt resultat visar att pedagogerna Àr medvetna om de motoriska förutsÀttningarna för att eleverna ska kunna fungera i skolan. Vi har dock i undersökningen sett att pedagogerna skiljer pÄ teoretiska och praktiska Àmnen och att det Àr fÄ pedagoger som anvÀnder sig av motoriska övningar vid lÀrande..

Jag Àr mitt arbete : En undersökning om identitet inom Employer Branding

En av de senaste trenderna inom Employer Branding Àr att arbetstagare vill kunna identifierasig med sin arbetsgivare. I ett allt mer hÄrdnande arbetsklimat Àr det viktigt att arbetsgivareförstÄr vad potentiella arbetstagare efterfrÄgar, för att öka förutsÀttningarna att skapalÄngsiktigt hÄllbara relationer och minska risken för ohÀlsa. Studien syftar till att undersökahur ekonomistudenter kan ta stÀllning till huruvida de vill identifiera sig med en potentiellarbetsgivare. Detta genom att se vilka aspekter och vilken typ av information som Àr avgörande för deras stÀllningstagande. För att kunna göra detta har 12 ekonomistudenterintervjuats och studien bygger pÄ socialkonstruktivismens definition av identitet och densenaste forskningen inom Employer Branding.

Mekanismer i ett sammanhang : Kontextens betydelse för en spelares syn pÄ spelmekaniken

I detta arbete stÄr samspelet mellan spelmekanik och termen narrativ i fokus. Ofta lÀggs stor vikt pÄ ett videospels spelmekanik för spelets betydelse. Det finns delade meningar om vilken betydelse berÀttelsen har för ett spel. ProblemstÀllningen Àr: Hur pÄverkar inbÀddat narrativt material en spelares tolkning av spelmekaniken i ett spelmoment?UtifrÄn problemstÀllningen undersöktes skillnaden i upplevelse för spelare att spela ett spelmoment nÀr spelet har en inbÀddad berÀttelse mot nÀr det saknar en sÄdan berÀttelse.

Drama som verktyg ? i det förebyggande arbetet mot konflikter

Konflikter Àr stÀndiga inslag i skolans miljö. Bearbetningen av konflikter och det förebyggande arbetet Àr av stor vikt dÀrför Àr det viktigt att vÀlja en metod som inspirerar och motiverar eleverna till delaktighet. Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare stÀller sig till drama som verktyg i det förebyggande arbetet mot konflikter samt om detta tillÀmpas i praktiken. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr datainsamlingen Àr gjord med semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visade att samtliga var positivt instÀllda till att anvÀnda drama som verktyg i det förebyggande arbetet.

Matematikundervisning i förberedelseklass som ett sprÄkutvecklande Àmne, samhÀllelig angelÀgenhet och demokratisk rÀttighet

Det övergripande syftet med arbetet Àr att beskriva och analysera om och hur matematiklÀrandet kan utveckla och berika det svenska sprÄket hos andrasprÄkselever i förberedelseklass. För att uppfylla syftet har vi valt tvÄ metodologiska angreppssÀtt; forskningssyntes och tre nyckelintervjuer. Resultaten visar att det Àr till elevens nackdel att ta bort matematikundervisningen frÄn schemat samt att den kan utveckla och berika det svenska sprÄket hos andrasprÄkselever i förberedelseklass. NÄgra av vÄra viktiga slutsatser Àr att det Àr till andrasprÄkselevens nackdel att enbart undervisas i svenska, att matematikundervisningen kan vara sprÄkutvecklande samt att det Àr av största vikt att andrasprÄkselever fÄr utveckla sitt modersmÄl samtidigt som de utvecklar andrasprÄket. En annan slutsats Àr att det inte Àr till samhÀllets och demokratins fördel att ta bort matematikundervisningen frÄn förberedelseklassens schema..

Hantering av uttjÀnta TV-apparater: en bedömning av
förbehandling och arbetsmiljö

Tv-apparater finns idag i de flesta hushÄll i Sverige och i vÀrlden. NÀr dessa apparater blivit förbrukade, finns det skÀl att stÀlla följande frÄga. Hur ska apparaterna omhÀndertas nÀr de blivit uttjÀnta? I mÄnga lÀnder styr regelverk avfall frÄn elektriska och elektroniska apparater med krav pÄ Ätervinning och ÄteranvÀndning, sÄsom i Sverige. Detta arbete handlar om hanteringen av uttjÀnta tv-apparater och har utförts vid Kuusakoski Sverige AB, Skelleftehamn.

Inre Hamnen Oskarshamn, frÄn oanvÀnd hamn till attraktiv del av staden

Idag finns det ett stort tryck pÄ förtÀtning i vattennÀra lÀgen. MÄnga gamla verksamhetsomrÄden och hamnomrÄden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn anvÀnds idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen stÄr utan nÄgon direkt anvÀndning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag frÄn oanvÀnd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som Àven ska öka platsens attraktion. Syftet har Àven varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnomrÄdet. Ett problem har varit den upplevda barriÀrseffekten pÄ Skeppsbron, som strÀcker sig lÀngs med en stor del av planomrÄdet. Att fÄ ner skalan pÄ vÀgen samt minska bilarnas dominans har varit av stor vikt i utformandet av planförslaget. För att fÄ grepp om platsens egenskaper och karaktÀr har Cullens serial vision anvÀnts samt en SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). Hur man skapar en attraktiv stad har genomsyrat arbetet och Àven legat till grund vid utformningen av frÄgestÀllningarna. I arbetet har jag anvÀnt mig av tre teoretiker som alla talar om hur attraktivitet uppnÄs. De teoretiker jag anvÀnt mig av Àr Jan Gehl, Jane Jacobs och Gordon Cullen. Det Jacobs och Gehl föresprÄkar Àr att specifika fysiska strukturer gynnar möten mellan mÀnniskor i stÀder samt mÄngfald.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->