I denna studie undersöktes hur 291 individer som genomgÄtt en Gastric Bypass för mer Àn tvÄ Är sedan skattade sin psykosociala hÀlsa. Syftet med studien var att undersöka samband mellan den psykosociala hÀlsan och hur lÀnge respondenterna hade varit opererade, eventuell viktuppgÄng samt hur lÀnge i livet respondenterna haft obesitas. MÀtinstrumenten som anvÀndes var Satisfaction With Life Scale (livstillfredsstÀllelse), Social Physique Anxiety Scale (social kroppsÄngest) samt Rosenberg Self- Esteem Scale (sjÀlvkÀnsla). Resultaten visade att ju lÀngre tid det var sedan patienterna opererades samt ju mer patienterna ökade i vikt, desto lÀgre skattades den psykosociala hÀlsan. Vidare skattade de patienter som varit obesa hela livet, högre social kroppsÄngest jÀmfört med patienter som rapporterade att de haft perioder i livet som normalviktiga..

FörÀndringen av villkoren pÄ arbetsmarknaden har gjort det högst aktuelltatt studera begreppet anstÀllningsbarhet. Att begreppet anvÀnds mellanolika parter utan att en samstÀmmighet finns Àr ett stort problem. Syftetmed denna studie var att undersöka prediktorer för anstÀllningsbarhet.Dessa prediktorer var sjÀlvtillit, kön, utbildning, Älder samtyrkeserfarenhet. JÀmförelsen gjordes mellan 10 olika yrkesomrÄden.Studien baseras pÄ 2080 personer frÄn en arbetslivskohort genomförd avBerntson med kollegor (2005). Resultaten visade dels att prediktorernaskiljer sig Ät mellan yrkesomrÄdena och dels att det finns en huvudeffektav yrkesomrÄden och anstÀllningsbarhet.

Denna studie har haft till uppgift att behandla hur nya medarbetare introduceras till sitt arbete inom Vattenfall Norden. Detta med anledning av att man stÄr inför stora rekryteringsbehov och pÄ grund av detta upplevt ett behov av en homogenisering av introduktionen av nyanstÀllda. Undersökningen har utgjorts av intervjuer med representanter för HR pÄ Vattenfall Nordens olika enheter, av en enkÀtundersökning bland nya medarbetare och litteraturstudie inom arbetsintroduktionsrelaterad forskning och pedagogiska teorier.Slutsatserna Àr att det finns stora möjligheter för HR Norden inom Vattenfall att sÀtta upp gemensamma riktlinjer för introduktionen, och att förbÀttra och tydliggöra strukturen. Större vikt bör Àven lÀggas vid att erbjuda de nyanstÀllda ett socialt stöd frÄn sÄvÀl mer erfarna medarbetare som jÀmlikar nÀr de börjar.För att introduktionen ska bli framgÄngsrik Àr det viktigt att den följs upp regelbundet och att den Àr flexibel för förÀndringar, men ocksÄ att det sÀtts press pÄ introduktionen frÄn en högre nivÄ, att chefer och ledningen uttrycker att det Àr viktigt..

Denna kvalitativa studie undersöker hur behandlare inom socialtjÀnsten och barnpsykiatrin möter och skapar förtroende tillbarnsom har bevittnat vÄld i nÀra relationeroch vilka metoder som sÀtts in. Studien baseras pÄ intervjuer med fyra yrkesverksamma personer medstor erfarenhetavatt möta barn som bevittnat vÄld. Metodentolkas i en form frÄn Antonovskys salutogena modell, kÀnslan av sammanhang, KASAM.Resultatet visaratt som behandlare sÄ mÄste mötet med barnet sker i sittsammanhang och att det Àr deras sanning somska vara vÀgledande. Vidare Àr det av stor vikt att skapa goda relationer till barnets omsorgsgivare..

Enlig SCB (2010) sÄ var andelen kvinnliga chefer i Sverige 32 procent Är 2008 vilket Àr en ökning med 6 procentenheter pÄ sju Är Mycket av tidigare forskning har handlat om vilka hinder och problem som kvinnliga ledare möter. Denna studie vill dÀremot förflytta fokus frÄn kvinnors hinder till deras möjligheter. Studiens syfte Àr att lyfta fram kvinnliga mellanchefers egna berÀttelser om vad de anser har lett till deras framgÄng i karriÀren. En kvalitativ metod anvÀndes i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjÀlp av tematiskanalys. Fyra stycken teman Äterfanns i materialet och de representerar de framgÄngsfaktorer som kvinnorna la störst vikt vid.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r en global epidemi. Fetma kan orsakas av arv, miljö och beteendemĂ€ssiga faktorer. Övervikt kanleda till flera följdsjukdomar. Viktminskning kan ge ökad livskvalitĂ© pch psykiskt vĂ€lbefinnande. Ur ett hĂ€lsoekonomiskt perspektiv Ă€r det av vikt att det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet startar tidigt i barndomen.

Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka hur nÄgra svensklÀrare i grundskolans senare Är ser pÄ anvÀndandet av IKT i svenskÀmnets litteraturundervisning. Vi har tagit reda pÄ vilka möjligheter respektive utmaningar som de ser med att anvÀnda IKT i litteraturundervisningen. Dessutom har vi tagit reda pÄ hur deras litteraturpedagogiska syften stÀmmer överens med deras anvÀndning av IKT, samt hur de tolkar de nya styrdokumenten. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar med att integrera anvÀndande av IKT i sin svenskundervisning. I analysen av intervjuerna utgÄr vi frÄn ett sociokulturellt perspektiv samt ett semiotiskt perspektiv pÄ lÀrande.

Uppsatsen behandlar dagens kontorshyresgÀsters preferenser vid val av lokalisering. Arbetet har begrÀnsats geografiskt till kontorsmarknaden i Stockholms CBD samt Kista kontors-omrÄde.De lokaliseringsval som utreds i studien har delats in i tvÄ olika grupper av parametrar. I den första gruppen behandlas parametrar som kopplas samman till de traditionella lokaliseringsteorierna. I den andra gruppen behandlas parametrar som Àr starkt knutna till företags statusbyggande. För att ta reda pÄ vilka parametrar som Àr viktiga för företag har en studie genomförts.

Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns sprÄkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling. Jean Piaget och Lev Vygotskij Àr de pedagogiska teoretikerna som vi har utgÄtt ifrÄn gÀllande teorier inom lÀro-processer. NÀr det gÀller arbetssÀtten för att frÀmja barnens sprÄk stimulering utgick vi frÄn forskning. Studien Àr en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.

Uppsatsens undersökning bygger pÄ hur en manlig gymnasielÀrare kommenterar elevarbetenur ett genusperspektiv. Tidigare forskning visar att det finns en tendens att pedagoger bemöter pojkar och flickor olika. Resultatet av undersökningen Àr baserat pÄ 24 elevuppsatser, skrivna av gymnasieelever, med bifogade lÀrarkommentarer. Studien lÀgger Àven stor vikt pÄ huruvida lÀraren bedömer elevtexter olika, beroende pÄ vilket program eleverna studerar vid. Elevuppsatserna hÀrstammar frÄn tvÄ gymnasieprogram, dÄ 13 stycken kommer frÄn ett teoretiskt program och 11 stycken frÄn ett yrkesförberedande program.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att synliggöra hur litteracitetshÀndelser skapas i förskolans vardag samt hur pedagoger och barn förhÄller sig till dessa. UtgÄngspunkten Àr ett sociokulturellt perspektiv och studien genomförs utifrÄn en etnografisk metodansats. Empirin bestÄr av tre dagars videofilmande aktiviteter pÄ en förskola. Den insamlade empirin Àr sedan analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ vad som hÀnder i interaktionen mellan barnen och mellan barnen och pedagogerna. Resultatet frÄn studien visar pÄ att barn i mÄnga fall skapar och bjuder in till litteracitetshÀndelser pÄ eget initiativ.

För att pÄ ett effektivt sÀtt uppnÄ konkurrensfördelar pÄ dagens marknad krÀvs det att företag finner nya strategier för att bli konkurrenskraftiga, en strategi Àr att verka pÄ en eftermarknad. Företagskunder utgör en mindre marknad och beroendet mellan parterna Àr större (jÀmfört med privatkunder) pÄvisar detta att relationen Àr en viktig del i en B2B-miljö. Service-Dominant logic (S-D logic) beskriver hur ett paradigmskifte sker dÀr kunden betraktas som vÀrdefullt humankapital och företag vinner konkurrensfördelar genom lÄngsiktiga relationer, vÀrdeskapande tillsammans med kund och utbyte av kunskap genom interaktivt processarbete. Syftet med denna studie Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt företaget Komatsu Forest kan vinna konkurrensfördelar genom att implementera S-D logic. De strategier vi testar Àr front-line employee (FLE) ? personal med kundkontakt, butikslandskapet, varumÀrket och den interna kommunikationen.Studien baseras pÄ kvantitativa studier med en kompletterande kvalitativ studie.

Redovisning Àr en viktig informationskÀlla för investerare i deras beslut om att köpa, sÀlja och behÄlla aktier. Det Àr sÄledes av vikt att denna information Àr tillförlitlig. För att skydda investerare bildades 2003 ?Panelen för övervakning av finansiell rapportering?, vilken sedan dess verkat som ett privat organ för redovisningstillsyn av bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. Under 2006 beslutades att Panelen skulle lÀggas ned.

BakgrundPalliativ vÄrd innebÀr vÄrd vid livets slutskede och Àr enligt World Health Organisation ett tillvÀgagÄngssÀtt dÀr mÄlet Àr att fÄ en förbÀttrad livskvalitet hos patienter och dennes nÀrstÄende, som stÄr inför de problem som kan uppkomma vid livshotande sjukdomar. I livets slutskede Àr det ofta komplicerat att vara en nÀrstÄende. Det kan vara den nÀstÄendes första konkreta möte med döende och döden. Ansvaret för att sÀkerstÀlla att patienten mÄr sÄ bra som möjligt kan vara sjÀlvklart för mÄnga nÀrstÄende, medan det för andra kan innebÀra stora uppoffringar. De nÀrstÄende lever i en ovisshet dÀr de Àr oroliga för den som Àr sjuk, utan att veta vad som kommer att hÀnda och det skapar en oro inför framtiden.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva de nÀrstÄendes erfarenheter av stöd vid palliativ vÄrd.MetodEn litteraturbaserad studie valdes som metod för att besvara syftet och fÄ en översikt pÄ det nuvarande kunskapslÀget.

Uppsatsen syftade till att undersöka de anstÀlldas motiv för att delta i friskvÄrdssatsningen. I uppsatsen skall det synliggöras hur de anstÀllda motiverar sitt val till friskvÄrd. Jag valde att göra en enkÀtundersökning som avsÄg att mÀta motivationsmönstret bland de anstÀllda vid tvÄ olika företag Alla som fÄtt en förfrÄgan om att delta i friskvÄrden som företaget erbjuder, fick en enkÀt dÀr det fanns 12 frÄgor att besvara. De vanligaste anledningarna för de anstÀllda att delta i friskvÄrden var för att bli piggare, stressa ner och bibehÄlla vikten/gÄ ner i vikt, de vanligaste anledningarna för det anstÀllda att inte delta i friskvÄrden var att det inte fanns nÄgra friskvÄrdalternativ som passade dem, de ville ha fler friskvÄrdsalternativ att vÀlja bland. De ville Àven att friskvÄrden skulle finnas vid företaget och/eller ske pÄ arbetstid.